17-åring: Provet orättvist för hårt arbetande elever
Tanken bakom högskoleprovet är förmodligen god, men i praktiken faller systemet. Det anser den 17-årige studenten David Loum Skantz. I teorin ska provet vara ett mått på provdeltagarens förmåga att klara framtida eftergymnasiala studier. Men i verkligheten, skriver han, testar högskoleprovet bara grundläggande matematik, förståelsen av meningslösa ord och hur många gånger tidigare man skrivit provet. ”Om man ska dra det till sin spets testar högskoleprovet i själva verket endast människors stresshantering då det är många uppgifter som ska göras på kort tid”, utan att ta hänsyn till andra faktorer som kan avgöra lämpligheten för en viss utbildning.
En bättre lösning, menar han, hade varit antagningsprov och individuella intervjuer. Han avslutar med att fråga om det är rätt att människor som inte satsade på att få bra betyg i skolan ska kunna köpa sig tillgång till attraktiva studieplatser.