Hem
Illustrationsbild. (Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN)

”Regeringens förslag om adoption redan omodernt”

Det nya lagförslaget gällande adoptionsregler är redan omodernt, skriver Erik Mägi, doktorand i civilrätt vid Göteborgs universitet, på DN Debatt. Anledningen: Det finns andra familjeformer än sambor som vill adoptera, menar han.

Mägi lyfter att den nya lagen inte kommer att hjälpa i till exempel situationer där en förälder dör men barnet genom den döda mamman fått en styvpappa som gärna adopterar barnet eller där två vänner genom insemination får barn och det då uppstår problem för mannen.

”Regeringen har återkommande uttalat att de vill förändra lagstiftning som står i vägen för stjärnfamiljer. Men även de ’modernare adoptionsreglerna’ utgår ifrån kärnfamiljsideal.”

bakgrund
 
Adoption i Sverige
Wikipedia (sv)
Se även Adoption (olika betydelser)Adoption i Sverige har varit en juridisk fråga för heterosexuella par sedan 1917, även om adoptioner förekom under skilda förhållanden redan tidigare. Man kan även adoptera som homosexuellt par (som ingått partnerskap) sedan 2003. Som ensamstående förälder är det också möjligt att adoptera, något som dock inte stöds av alla länder. Krav för att godkännas som adoptivförälder är att man bland annat har en stabil socioekonomisk situation, att man inte har en belastande historia vad gäller tung kriminalitet eller missbruk samt att man är fysiskt och psykiskt frisk. Adoptionsinstitutet infördes i svensk lag 1917. Sedan 1959 är alla adoptioner starka. Det innebär att de juridiska banden mellan adoptivbarnet och den biologiska släkten bryts och att adoptionen kan inte återkallas. År 1970 upphörde möjligheten att häva en adoption i annat fall än att den upphört på grund av en ny adoption. Däremot finns inget förbud mot fortsatta sociala kontakter. Två personer som vill adoptera måste vara gifta. Sedan 2003 gäller att även enkönade par som ingått partnerskap kan adoptera. Samboende får, oavsett sexuell läggning, inte adoptera tillsammans. Ensamstående får adoptera, men en person som är gift/ingått partnerskap får inte ensam ansöka om adoption. Om en ensamstående har ett samboförhållande med en person som kommer att ingå i barnets närmaste krets är det viktigt att den personen ingår i utredningen. Även om det är juridiskt möjligt att den ena i ett samboförhållande adopterar som ensamstående så är det i praktiken omöjligt eftersom en person i ett samboförhållande per definition inte är ensamstående. Den som har fyllt tolv år får inte annat än i undantagsfall adopteras utan eget samtycke.Kan ansökan om adoption i sak inte prövas ska ansökan avvisas enligt Göta hovrätts dom 1994-02-14 i mål nr Ö989-93.Alla inhemska adoptioner av underåriga genomförs med stöd av socialtjänsten, som har att bedöma om adoptionen är förenlig med barnets bästa. Det formella beslutet fattas i tingsrätten. Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger rum skall rätten, även när barnets samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Principen om barnets bästa återfinns i FN:s barnkonvention. Ekonomisk ersättning mellan adoptanterna och de biologiska föräldrarna är förbjuden.En adoption kan endast genomföras med vårdnadshavares samtycke. De barn som adopteras är de där modern (och/eller fadern) själva, i samband med förlossningen (eller tidigare) uttrycker en önskan att ge sitt barn en ny familj. Barn som vistas i familjehem kan bli adopterade av sina familjehemsföräldrar, om de biologiska föräldrarna lämnar sitt samtycke eller om socialtjänsten låtit familjehemsföräldrarna överta vårdnaden, (övervägande om detta skall enligt lag ske efter 3 års placering i familjehemmet). Om familjehemsföräldrarna är vårdnadshavare kan barnet/barnen adopteras utan de biologiska föräldrarnas medgivande.

Mer om debattören

Erik Mägi, doktorand i civilrätt vid Göteborgs universitet. Forskar om rättsligt föräldraskap. En av författarna till ”Stjärnfamiljejuridik – Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv”.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen