Regnet kan rädda det sista av svampsäsongen

Kantarell (Cantharellus cibarius) är en ätlig svamp som växer i löv- och barrskog. Med sitt karakteristiska utseende och tydliga smak är det en svamp som är näst intill omöjlig att förväxla med någon giftig art, vilket har gjort den till en av de absolut populäraste matsvamparna för amatörplockare. Säsongen är vanligen juli-oktober. Det är tillrådligt att alltid lämna några exemplar när man är ute och plockar kantareller och inte ta alla. På så vis kan de få chansen att sprida sig. Kantarellen är en utsökt matsvamp som går att både konservera och frysa in. Torkning av kantareller går utmärkt men ska inte utföras i ugn eller värme då svampen ofta blir seg och besk av det.

Svart trumpetsvamp (Craterellus cornucopioides) är en helt svart, ibland närmast mörkblå svamp i kantarellsläktet. Den är en populär matsvamp särskilt lämplig att torka. Den sägs växa på marker där ek och hassel förekommer. Svampen är trattformad och har ett tunt kött. Den kan växa väl dold under vissnande löv och inne i mossa. Ibland återfinns den som "deformerade trattar", intrasslade i gräs. Så länge inte fruktkropparna är ruttna försämrar det dock inte matvärdet på något vis. Svart trumpetsvamp har inga farliga förväxlingssvampar. Den enda liknande svampen är den i Norden mycket ovanliga och ätliga gråa kantarellen. Det finns även rödgul trumpetsvamp som är mer lik trattkantarell. Svart trumpetsvamp betraktas som en god matsvamp som passar bra till gräddstuvningar och stekning. Historiskt sett har svampen dock inte fått lika mycket uppmärksamhet. I M.A. Lindblads Svampbok från 1901 tas inte hänsyn till dess smakkvalitéer, utan Lindberg menar att både svart och rödgul trumpetsvamp är av "mindre [mat]värde" på grund av sitt tunna kött.

Rödgul trumpetsvamp (Cantharellus lutescens) är en svampart som trivs på fuktig, kalkrik mark och ofta växer vid kärrkanter och i mossa i barrskog. Fruktkroppen uppträder under hösten och på lämpliga platser kan svampen förekomma i stort antal. Hatten är tunn och trattformad med krusig kant och fint fjällig ovansida som är rödbrun till gulbrun i färgen. På undersidan är hatten rödgul till gråblek och har otydliga längsgående grenade åsar. Detta gör att den ser lite rynkig ut. Ibland förekommer det att ett färgpigment saknas och svampen kan därför även uppträda i en helt gul form. Svampens fot är ihålig, gulaktig till rödgulaktig i färgen och har en höjd på 5–9 centimeter. Svampen har en fruktig doft och en mild smak. Rödgul trumpetsvamp är ätlig och matsvamp, och används både som ensam svamp i en anrättning och som blandsvamp. Förväxlingrisk för den rödgula trumpetsvampen finns med trattkantarell och slemmurkling.