Hem
Lars Arrhenius. (Fredrik Sandberg/TT)

Rekordmånga anmälningar om diskriminering förra året

Diskrimineringsombudsmannen, DO, tog emot rekordmånga anmälningar om diskriminering under 2025.

År 2020 tog DO emot 2 882 anmälningar, 2025 var samma siffra 5 697 vilket är nära en fördubbling. Anmälningar om diskriminering kopplat till en funktionsnedsättning är vanligast, följt av etnicitet.

Samtidigt är mörkertalet fortfarande stort.

– Sett ur det perspektivet är det positivt att fler nu gör en anmälan, säger Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman, i ett pressmeddelande.

Han tog över rollen 2020 och menar att myndighetens tydligare riktning sedan dess har haft betydelse för ökningen.

bakgrund
 
Diskriminering
Wikipedia (sv)
Diskriminering (av latin discriminare, urskilja) innebär att en människa behandlas sämre än andra på grund av olika egenskaper. Det kan handla om kön, sexuell läggning, etnicitet eller religion. Begreppet är mångtydigt och beroende av kulturellt, politiskt och historiskt sammanhang. I vardagligt tal syftar det främst på orättvis behandling, som att bli missgynnad på arbetet, i skolan eller i affären. Orättvis behandling är dock inte alltid diskriminering enligt lag. När människor diskrimineras kränks deras rätt till likabehandling, vilket ses som en mänsklig rättighet. I många länder har därför lagar mot diskriminering utvecklats. De egenskaper som garanteras likabehandling i lag kallas för diskrimineringsgrunder. De varierar mellan olika samhällen och över tid. Diskriminering i privatlivet är sällan reglerat i lag eftersom det anses vara en del av den personliga friheten. Diskriminering kan ske både direkt eller indirekt genom normer, regler, eller traditioner som missgynnar en grupp på osakliga, stereotypa eller fördomsfulla grunder. När samhällsstrukturer eller institutioner systematiskt missgynnar vissa grupper, kallas det strukturell diskriminering. I vissa länder används kvotering eller annan positiv särbehandling för att gynna diskriminerade grupper. Sådan identitetspolitik ses som ett sätt att främja jämlikhet och rätta till historiska orättvisor. Vissa kritiker kallar detta för omvänd diskriminering. Kritiker menar att identitetspolitik underminerar meritokrati, där prestationer och förmågor bör avgöra..
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen