Hem
Arkivbild från 1919. (Pressens bild/ TT)

Rösträtt för kvinnor firar hundra år: ”Envis kamp”

För prick hundra år sedan, den 24 maj 1919, beslutade Sveriges riksdag att kvinnor skulle ha rätt att rösta i Sverige. Två år senare fick kvinnor rösta för första gången.

– Det var kombinationen av dels en envis kamp från kvinnornas sida och att maktförhållandena inom riksdagens kamrar förändrades så det blev en ökad andel riksdagsmän som kunde tänka sig kvinnlig rösträtt. Dels en bredare samhällskontext av hungersnöd och social oro och åtföljande revolutionshot som slutligen gjorde att även delar av de konservativa grupperingarna kunde tänka sig kvinnlig rösträtt, säger Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, till TT.

Och enligt henne har vi mycket att lära av kampen om rösträtt.

– Det är onekligen organisering och kollektiva aktörers långa arbete som gör att den här typen av frågor kan drivas igenom.

bakgrund
 
Kvinnlig rösträtt i Sverige
Wikipedia (sv)
Kvinnlig rösträtt tillämpades första gången i Sverige under frihetstiden (1718-1772), då en viss kategori kvinnor hade en begränsad form av rösträtt, som sedan avskaffades.Kvinnors rätt att rösta väckte stor debatt i slutet av 1800-talet. Det lades en motion i riksdagen 1884, men den röstades ner med röstsiffrorna 53 mot 44. Även 1912 lades det fram ett lagförslag, som också röstades ner. Först 1919 gick slutligen ett lagförslag igenom, och andrakammarvalet 1921 blev därefter det första val i Sverige där allmän rösträtt för kvinnor praktiserades.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen