Så ska Sverige minska utsläppen inom sjöfarten

Den internationella sjöhandeln ökar stadigt och aldrig har så många varor skickats runt jorden. Något som innebär högre utsläpp av svavel, kväveoxider och koldioxid.

Årsskiftet 2019-2020 verkställs en av de mest omfattande miljöåtgärderna i modern tid. Då höjer internationella FN-organet IMO kraven på maximalt tillåtna svavelhalten i marina bränslen från 3,5 till 0,5 procent. Preem är redan nu i startgroparna för att kunna möta den nya efterfrågan på renare fartygsbränsle och man önskar också hårdare tag mot koldioxidutsläppen.

– Förra året infördes reduktionsplikt för vägtrafiken i Sverige och en liknande åtgärd för flyget är på gång. Nu borde vi införa ett motsvarande bränslebyte för sjöfarten. Det handlar om att sätta igång i tid, och fartygen kan inte prioriteras bort, säger Fredrik Backman, chef för shippingavdelningen på Preem.

I Sverige står sjöfarten för omkring en tredjedel av inrikestransporterna. Dessa omfattas av de nationella klimatmålen om att minska koldioxidutsläppen med 70 procent mellan 2010 och 2030.

– Liksom med vägtransporterna och flyget kan Sverige gå före. Vi kan visa EU och världen att det är möjligt att även ställa om sjöfarten på ett hållbart och ekonomiskt försvarbart sätt. Vi är redo att investera i produktion av förnybara fartygsbränslen, men vi behöver hjälp av våra politiker med att få ett regelverk på plats, avslutar Fredrik Backman.

År 2017 uppgick de globala utsläppen från sjöfarten utsläppen till 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är 15 procent mer än året innan och 246 procent mer jämfört med 1990.