Dödssiffran efter explosionen i ett bageri i Paris i går stiger till fyra, efter att en saknad kvinnas kropp hittats under rasmassorna. Det säger utredare under söndagen, enligt flera medier.
Två brandmän och en spansk turist har sedan tidigare bekräftats döda efter olyckan som misstänks ha orsakats av en gasläcka.
Muftia Tlaib, mormor till amerikanska kongressledamoten Rashida Tlaib, fnyser åt all den uppmärksamhet hon fått från USA:s president Donald Trump, skriver Reuters.
– Må Gud förstöra Trump, säger Muftia Tlaib som är bosatt på Västbanken.
I torsdags utfärdade Israel inreseförbud för Rashida Tlaib, efter påtryckningar från Trump. Senare drog man tillbaka det, men kongressledamoten har beslutat att ändå inte åka till landet.
Demokraterna genomgår en snabb förändring i sin relation till Israel, med allt hårdare tongångar mot landet. Det säger bedömare som Washington Post har talat med.
– Det är ett tektoniskt skifte i den amerikanska politikens kontinentalplattor, säger Jeremy Ben-Ami, ordförande för en liberal pro-israelisk grupp, till tidningen.
Efter att Israel, efter påtryckningar från Donald Trump, har förvägrat två demokratiska kongressledamöter inresetillstånd, tvingas även uttryckligen pro-israeliska demokrater fördöma landet – och försvara partikollegor de egentligen inte sympatiserar med.
– Den enda som får som han vill är Trump, säger den Demokratiska strategen Aaron Keyak som har jobbat med pro-israeliska grupper.
Amerikanska kongressledamoten Rashida Tlaib tänker inte längre åka till Israel trots att landet upphävt sitt reseförbud mot henne, rapporterar Reuters. På Twitter skriver Tlaib att hon inte längre tänker besöka sin mormor eftersom Israels ”förtryckande villkor går emot allt jag tror på”.
På torsdagen meddelade Israel att man infört reseförbud för Rashida Tlaib, som har palestinsk bakgrund, och kongressledamoten Ilhan Omar – båda två demokrater. Beslutet kom efter påtryckningar från USA:s president Donald Trump.
Justitieminister Morgan Johansson (S) öppnar för att riva upp grundlagen för att göra deltagandet i terrorgrupper olagligt, rapporterar Sydsvenskan.
– Det är stötande att föreningsfriheten skyddar allvarlig brottslig verksamhet, säger han till tidningen.
Regeringens förslag har fått kritik från Moderaterna för att deltagande inte förbjuds och lagrådet har flaggat för att det skulle bryta mot föreningsfriheten som är grundlagsskyddad.
Moderaterna är kritiska till regeringens förslag om att bara förbjuda samröre med en terroristorganisation och inte deltagande, rapporterar Ekot.
Förslaget om att förbjuda samröre innebär bland annat att det kan bli otillåtet att arrangera möten, sköta en organisations ekonomi eller ordna transporter.
– Det innebär, av allt att döma, att det kommer fortsätta vara tillåtet att delta i en terroristorganisation under flera år framöver, säger Moderaterna rättspolitiska talesperson Johan Forssell.
Justitieminister Morgan Johansson (S) menar dock att ett förbud mot deltagande skulle kunna strida mot grundlagen.
Morgan Johansson (S) försvarar regeringens förslag om att förbjuda samröre med terroristorganisationer efter Moderaternas kritik.
Justitieministern hävdar att ett förbud mot deltagande i en terroristorganisation enligt Lagrådets invändningar skulle riskera att strida mot skyddet av föreningsfriheten.
– Det vi nu går fram med, det är som vi bedömer det, så långt vi kan gå inom ramen för grundlagen, säger han till Ekot.
Moderaterna anser att regeringen borde ha tagit ett steg längre och även förbjudit deltagande. Förslaget innebär i nuläget att det skulle bli otillåtet att exempelvis arrangera möten eller ordna transporter åt en terroristorganisation.
Det så kallade likvärdighetsbidraget, statsbidraget som Skolverket delar ut för att minska klyftor mellan skolor riskerar få motsatt effekt, uppger Skolverket i en rapport till regeringen, enligt DN.
I juni fick sju skolhuvudmän betala tillbaka 24 miljoner till staten eftersom de inte uppfyllde villkoren.
– Det skulle kunna få en dubbel effekt, där kommuner och enskilda som redan har svårt att satsa pengar på skolan, inte kan få del av det här statsbidraget, som är ganska stort, säger Andreas Spång, Skolverkets enhetschef för statsbidrag, till tidningen.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger till DN att regeringen tar rapporten på allvar och kommer gå igenom den noga för att se hur frågan kan hanteras.
Opinion Den väntande skolstarten är ämnet för flera av dagens ledarsidor.
Aftonbladets Susanna Kierkegaard skriver om att klagomål och annan feedback från föräldrar blivit en extra arbetsbörda för många lärare. En orsak är att föräldrarna inte tror på att lärarna ”kan sin sak”, anser hon:
”Både föräldrar och politiker måste börja tro på lärarnas kompetens. Men det är svårt i ett system där eleverna ses som kunder”, skriver hon.
Expressen skriver att dagens brist på lärare varit lätt att förutse men att ”regeringarnas reformer på skolområdet har sällan tagit hänsyn till att det inte går att trolla fram lärare”. Nu krävs nytänkande, bland annat ”att politikerna slutar med populistiska förslag som kräver ännu fler av de lärare som inte finns”, skriver tidningen.
Svenska Dagbladets Catarina Kärkkäinen konstaterar att antalet studenter på universitet och högskolor ökat för fjärde året i rad.
”Vid någon punkt under utbildningsväsendets expansion verkar politiker och andra ha slutat fråga sig vilket värde det är vi försöker uppnå med den högre utbildningen. Kanske för att man inte vill erkänna svaret – att fler platser på våra universitet och högskolor ska lösa alla möjliga samhällsproblem – i synnerhet arbetslösheten. Student låter bättre än utan jobb”, skriver hon.
Många kommuner har svårt att få tag på högstadielärare inför skolstarten och svårast är det att rekrytera ämneslärare inom matte-NO- och slöjd. Det visar en enkät som Ekot ekot skickat ut till Sveriges kommuner.
Över 70 procent av de 202 kommuner som svarat på enkäten uppger att det är svårt att få tag på högstadielärare. Av svaren i enkäten framgår det även att flera skolor anser att svårigheterna att rekrytera drabbar de lärare som redan undervisar på skolan.
Ett historiskt avtal mellan militärrådet och den civila oppositionen signerades i dag i Sudan. Förhoppningen är att landet ska gå in i en fredlig era, efter en tid av våldsamheter, skriver Sveriges Radio. Avtalet som undertecknades under dagens ceremoni är en deklaration om en övergång till civilt styre i det våldshärjade landet enligt TT.
Ledare för de två parterna möttes i huvudstaden Khartoum. Enligt radions korrespondent på plats är det ett stort säkerhetspådrag. Utländska dignitärer och tusentals sudaneser är i staden för att följa ceremonin.
Demonstrationer pågick i landet under flera månader. Enligt AFP dödades omkring 250 personer.
Omar al-Bashir ställs i dag inför rätta för ekonomiska brott, som korruption och innehav av utländska valutor, skriver TT.
al-Bashir anklagas också för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten som Internationella brottmålsdomstolen i Haag riktat mot honom, men det är alltså inte detta han åtalas för nu. Förtryck, tortyr och utomrättsliga avrättningar har skett i landet under hans tid vid makten säger Jehanne Henry, Sudanexpert vid Human Rights Watch, till SVT.
I trettio års tid styrde diktatorn landet med järnhand och han anklagas bland annat för folkmord i Darfur. I samband med folkets protester avgick al-Bashir i april.
Åklagare har inlett en utredning mot Italiens inrikesminister Matteo Salvini för ämbetsmissbruk efter att ha hindrat räddningsfartyget Open Arms från att anlöpa hamn, rapporterar AFP. Vid en husrannsakan beslagtog polis dokument med kommunikation mellan inrikesdepartementet och kustbevakningen, detta efter att den sistnämnda kritiserat Salvinis hårda linje mot migranterna.
Enligt AP har Matteo Salvini gjort vissa eftergifter och kommer tillåta minderåriga att lämna skeppet. De 134 personerna ombord på Open Arms har varit ute till sjöss i två veckor.
Det spanska räddningsfartyget Open Arms, som befinner sig vid den italienska ön Lampedusa, befinner sig i ett rättsligt limbo, skriver AFP. Sex EU-länder har lovat att ta emot de för närvarande 134 passagerarna, men de får inte stiga i land på ön.
På Twitter skriver Open Arms att tre personer som behövde specialvård fick eskorteras till Lampedusa på torsdagskvällen. Organisationen skriver också att passagerarna lever i djup förtvivlan och att man inte ser någon lösning i sikte.
Sex EU-länder har kommit överens om att ta emot migranter som räddats ombord på räddningsfartyget Open Arms som för närvarande ligger för ankar i Italien. Det säger Italiens premiärminister Giuseppe Conte, enligt AFP.
Frankrike, Tyskland, Rumänien, Portugal, Spanien och Luxemburg har enats om att ta emot de 147 migranterna.
Fartyget gick i land i Lampedusa sedan en domstol i Rom hävt ett förbud som utfärdats av Italiens inrikesminister Matteo Salvini.
Separatister genomförde på lördagen en drönarattack mot ett saudiskt gasverk som orsakade en brand – men där ingen ska ha dödats, rapporterar AFP och hänvisar till ett uttalande från det statsägda företaget Saudi Aramco. Enligt rebellerna använde man tio drönare i attacken, skriver TT.
Huthirebellerna har de senaste månaderna genomfört flera missil- och drönarattacker mot saudiska flygbaser och andra anläggningar, som svar på det saudiledda kriget i Jemen.
Separatiststyrkor utrymde flera viktiga myndighetsbyggnader i Aden i Jemen på lördagen som de tidigare har övertagit från regeringstrogna styrkor. Det skriver AFP som hänvisar till uppgifter från den jemenitiska regimen. Bland annat ska en regeringsbyggnad, centralbanken och högsta domstolen ha lämnats.
Vid midnatt, natten mot lördagen, genomförde den saudiledda koalitionen flygattacker mot separatistläger i staden, skriver Reuters.
Efter TV4:s avslöjande om att svenskt krigsmateriel kan kopplas till kriget i Jemen kommer nu Inspektionen för strategiska produkter, som är tillståndsmyndighet för krigsmateriel, att granska uppgifterna.
– Krigsbrott, förbrytelser mot internationell humanitär rätt, är alltid något som ska beaktas i vår tillståndsprövning. Har det ägt rum är det naturligtvis en betydande faktor i tillståndsprövningen, säger Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör för myndigheten, till TV4.
TV4:s granskning, som gjorts tillsammans med organisationerna Bellingcat och Lighthouse report, visar bland annat att ett patrullfartyg med en kanon från Bofors och missiler från Swede Ship synts på satellitbilder över strategiskt viktiga hamnen Assab i Eritrea.
– Vi ser naturligtvis allvarligt på såna här uppgifter, tar det på stort allvar och kommer att höra med våra källor för att få en klar bild av detta, säger Wieslander till TV4.
Liberala ungdomsförbundet har valt 23-åriga Romina Pourmokhtari till ny förbundsordförande, rapporterar TT.
Pourmokhtari har varit förste vice ordförande för ungdomsförbundet sedan 2018 och efterträder nu Joar Forssell.
”Jag är otroligt hedrad över att få leda det här förbundet. Mina föräldrar flydde från Iran när friheten togs ifrån dem, så jag vet hur skör friheten är och det gör även LUF”, säger Pourmokhtari enligt ett pressmeddelande.
Liberala ungdomsförbundets nya ordförande Romina Pourmokhtari gratuleras av den förra L-toppen Birgitta Ohlsson.
”Jag har känt dig sedan 2014 och vet att du kommer att klara detta galant. Ett uppdrag att vara vakthund för liberala värderingar är alldeles extra viktigt i den tid vi lever nu”, skriver hon på Twitter.
Även den avgående förbundsordföranden Joar Forssell skickar ett grattis till sin efterträdare följt av ett blått hjärta.
