Wikipedia (sv)
Gülenrörelsen, även känd som Hizmet eller Jamaat, är en social, religiös och politisk rörelse med otydliga konturer. Den finns främst i Turkiet men också i många andra länder. Ledare är Fethullah Gülen som bor i exil i Pennsylvania, men hans roll är oklar. Han ser sig själv snarast som inspiratör.
Det är svårt att veta antalet sympatisörer, eftersom det inte är en rörelse man går in i som medlem utan snarare ett mera löst organiserat nätverk. Man har dock uppskattat sympatisörerna till flera miljoner, främst i Turkiet, men även i många andra länder. Gülenisterna har etablerat många skolor, förutom i Turkiet bland annat i USA, Tyskland, Kanada och andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har haft viktiga positioner i Turkiets polisväsen och rättsväsen. Politiska analytiker i såväl Turkiet som andra länder menar att Gülen har sympatisörer i det turkiska parlamentet och att hans rörelse kontrollerade den viktiga islamiska konservativa tidningen Zaman, liksom flera banker, TV-stationer och andra företag.
Gülenörelsen samarbetade i början av 2000-talet med det blivande regeringspartiet AKP. Båda rörelserna önskade större möjligheter för den enskilde att offentligt uttrycka sin religiösa tillhörighet i det strängt sekularistiska Turkiet. Med tiden uppstod en allt djupare klyfta mellan gülenisterna och AKP. I mars 2016 beslagtogs Zamans redaktionslokaler av landets regering. Tidningen beskylldes för oegentligheter, men aktionen ses som en del av den pågående konflikten mellan president Erdoğan och Gülen. Liknande åtgärder har även drabbat en av TV-stationerna. Efter militärens misslyckade kuppförsök i juli 2016 anklagades rörelsen för att ligga bakom försöket, utan att några konkreta bevis kunde läggas fram. Fethullah Gülen fördömde kuppen och förnekade all inblandning i den.
Efter kuppförsöket har regeringen låtit stänga alla skolor som drevs av rörelsen. Många statsanställda har blivit avskedade efter misstänkt samröre med eller sympatier för Gülenrörelsen.