Saudialliansen förnekar klusterbomber i Jemen

Klusterbomb (efter engelskans cluster bomb) är en behållare som innehåller ett stort antal mindre bomber, i vissa fall flera tusen. Klusterbomber släpps från flygplan eller skjuts ut med raket eller artilleri och öppnas på vägen till eller över målet så att de mindre bomberna sprids över ett större markområde. De små bomberna i en klusterbomb (engelska bomblet eller sub-stridsdelar) är ofta inte större än en läskedrycksburk och kan vara avsedda för att verka mot flera olika typer av mål som oskyddad trupp, fordon eller pansarfordon. Ofta är sub-stridsdelarna gjorda för att kunna användas mot flera olika typer av mål vilket innebär att de kan ha en verkansdel som består av en RSV-laddning mot pansrade mål, ett splitterhölje mot oskyddad trupp och en brandsats (till exempel zirkoniumpulver) mot opansrade mål (till exempel den amerikanska BLU-97/B Combined Effects Bomb). Andra typer av klusterbomber används för att sprida minor, för att förstöra landningsbanor, sprida flygblad, sabotera elektronisk utrustning (framförallt i elcentraler) genom att sprida ut fiber och därmed skapa kortslutning (sådana användes av USA i Kosovo 1999), eller innehåller målsökande sub-stridsdelar mot pansarfordon (till exempel den amerikanska CBU-97 Sensor Fuzed Weapon eller artillerigranaten BONUS). Förr användes även klusterbomber som spred kemiska stridsmedel men dessa är bannlysta av Konventionen om förbud mot kemiska vapen sedan 1993. Användandet av klusterbomber är mycket kontroversiellt, bland annat på grund av att cirka tio procent av klusterbombens bomber inte detonerar, utan ligger kvar som blindgångare vilket försvårar återuppbyggnaden av ett bombat område och kan leda till stora civila förluster årtionden efter konfliktens slut. Det främsta exemplet är Vietnamkriget som efterlämnade en mängd blindgångare från amerikanska klusterbomber i Laos och Vietnam. The New York Times rapporterade 21 oktober 2014 att den ukrainska armén ha använt klusterbomber vid flera tillfällen, detta upptäcktes efter att människorättsgruppen Human Rights Watch gjord en reportageresa till området. Ukraina har dock inte skrivit på internationella avtal som förbjuder klusterbomber. Även proryska rebeller misstänkts ha använt bomberna. Etthundrasju länder enades i maj 2008 i Dublin om en konvention mot klusterbomber, Konventionen om klusterammunition. Denna konvention är öppen för signering i början av december 2008 och blir juridiskt bindande då 20 stater ratificerat innehållet. Sverige ville ha ett undantag för bombkapsel 90 som finns på Jas Gripen, men detta medges inte av konventionens innehåll vilket innebär skrotning av vapensystemet. Sverige väntade länge men ratificerade till slut konventionen den 23 april 2012.