SD:s Kronlid: ”Jag är kristen och tänker inte skämmas”

Kreationism eller skapelsetro är uppfattningen att världen och allt levande helt eller delvis har tillkommit genom avsiktlig gudomlig skapelse och en övernaturligt styrd process istället för enbart genom naturliga händelser som saknar mål och mening. Bland skapelsetroende finns ett brett spektrum av uppfattningar om hur bokstavligt eller symboliskt olika religiösa urkunders skapelseberättelser ska tolkas. Kreationister avvisar i allmänhet makroevolution.Vetenskaplig kreationism eller skapelselära (eng. creation science) är alternativa hypoteser och förklaringar som utgör försök att förena naturvetenskapliga observationer med kreationism. Gammaljordskreationism är en ståndpunkt som accepterar vetenskapens långa tidsåldrar och kombinerar detta med övernaturlig förklaring av uppkomsten av biologisk mångfald. Ungjordskreationism är ståndpunkten att vetenskapens långa tidsåldrar är skenbara och att tidsuppgifter i Gamla testamentets skapelseberättelse skall tolkas mer bokstavligt, där varje skapelsedag i Gamla testamentet tolkas som högst 1 000 år, och människan enligt Bibelns släkttavlor har existerat i drygt 6 000 år, varför jorden kan ha existerat i högst 10 000 år. Gemensamt för kreationister är att de avvisar metafysisk naturalism (antagandet att allting i verkligheten har naturliga och inte övernaturliga orsaker). När naturvetenskaplig forskning drar slutsatser som motsäger mer eller mindre bokstavlig tolkning av skapelseberättelser, så avvisas i regel dessa slutsatser av kreationister. I vissa fall accepteras observationerna men de underliggande vetenskapliga teorierna ifrågasätts, i andra fall ifrågasätts de metoder som används, exempelvis för datering. Skapelselärans alternativa hypoteser beskrivs av forskare som komplicerade ad hoc-hypoteser som bör undvikas enligt Occams rakkniv. Av dessa anledningar betecknar idag de flesta vetenskapsmän, i synnerhet biologer och geologer, såväl vetenskaplig kreationism som andra former av kreationism som pseudovetenskap. Däremot accepteras oftast teistisk evolution av religiöst troende naturvetenskapliga forskare. Kreationister avvisar i allmänhet tanken på att makroevolution skulle ha gett upphov till nya arter eller grupper av arter (begreppet saknar exakt avgränsning), och idén om att allt biologiskt liv skulle ha gemensamt ursprung, i synnerhet att människan skulle vara släkt med övriga djur. Dock accepterar man att så kallad mikroevolution kan ge upphov till utveckling inom en art eller grupp av arter, med hänvisning till att detta har kunnat påvisas i laboratorieexperiment och observeras i naturen i historisk tid. Som argument mot makroevolution pekar man på den påstådda bristen på fynd av mellanformer, även där sådana hittats, men inte av kreationister accepterats som sådana som mellan landdjur och fisk, apa och människa, etc. Forskare presenterar emellertid en lång rad argument för gemensamt ursprung och makroevolution. Vissa förespråkare för intelligent design (av många forskare betraktat som en variant av kreationism), accepterar makroevolution och gemensamt ursprung, men ifrågasätter att detta är tillräckligt som enda förklaring till exempelvis människans själsliga förmågor, och tror att livet avsiktligt modifierats vid några tillfällen under dess utveckling. Kreationister avvisar även att livets uppkomst kunde ha inträffat slumpmässigt efter en serie kemiska reaktioner (abiogenesis, ej evolution), och pekar på att det fortfarande inte finns någon komplett naturalistisk teori som kan förklara den första cellens uppkomst strax efter jordens tillkomst. Falsariet med Piltdown-mannen, och byten av vetenskapliga paradigm, används som argument mot vad man betraktar som en närmast religiös vetenskapstilltro i dagens samhälle. Andra kontroversiella områden för vissa kreationister är jordens geologiska historia och universums ålder, existensen av rovdjur före syndafallet, existensen av dinosaurier och andra förhistoriska djur före människan, universums uppkomst genom en slumphändelse vid big bang och bildandet av solsystemet innan jorden, i fel ordning jämfört med skapelseberättelsen. Andra kreationister pekar på att big bang-teorin fick forskarna att överge tanken på att universum funnits i evighet, och således ger stöd för tanken på en skapelse. Debatter mellan företrädare för olika kreationistiska inriktningar och skeptikerrörelsen är vanligt förekommande.