Stina Wirséns figurer på Googles logga i dag

Av Josefin Pehrson
Publicerad 6 juni 2015, 07:04

Går man in på söktjänsten Google i dag pryds loggan av illustratören Stina Wirséns barnfigurer. Den typen av bilder kallas av Google för ”doodle” och används ofta vid olika högtider. Wirsén är den första svensk som får göra en doodle. Illustrationen är tänks som en hyllning till Sveriges nationaldag.
– Min ambition är att den ska representera öppenhet och nyfikenhet, vara inkluderande, säger Wirsén till Dagens Nyheter.

För tre år sedan hamnade Stina Wirséns figurer i debatt om rasism

Dagens Nyheter

Wirsén vill visa hur Sverige ”ser ut i dag”

Sveriges Radio

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Löfven: ”Stå upp mot antidemokratiska krafter”

Statsminister Stefan Löfvens (S) budskap i sitt nationaldagstal i Sundbyberg var att alla bör stå upp för och försvara demokratin och de demokratiska rättigheterna. – Därför ska vi göra vår plikt och stå upp mot intoleranta och antidemokratiska krafter, som försöker göra skillnad på människa och människa, som försöker slå split bland grannar och vänner, sade statsministern. Löfven passade även på att slå ett slag för kvinnors rätt till att delta i den demokratiska debatten.

Löfven välkomnar Ligia Andrades från Venezuela under medborgarceremonin i Sundbyberg.

Lindqvist: ”Vi har fyllt vår kvot av medmänsklighet”

”Ord som fosterland får mången att treva efter spypåsen. De borde söka hjälp. De som ryser och kräks. På nationaldagen ska vi glädjas åt allt som är bra, fint och vackert.” Herman Lindqvist skriver i en nationaldagskrönika i Aftonbladet att Sverige är ett land att vara stolta över, med välstånd, demokrati och ett känt varumärke. Men ett problem överskuggar allt, ett problem ”som makthavarna inte vill greppa”, skriver Lindqvist. Han argumenterar för att den ökande flyktinginvandringen från främst Mellanöstern och Afrika är ett problem för landets kommuner, där det skapas ”öar av parallella kulturer befolkade av människor som vill arbeta och försörja sig i Sverige, men samtidigt inte ändra sin livsinställning.” Lindqvist fortsätter: ”Det kommer att ta årtionden innan dessa nya kulturella murar har slipats ner. Vi kan vara stolta över vad Sverige genomfört hittills. Vi har uppfyllt vår kvot av medmänsklighet. Andra länder i EU måste ta sitt ansvar.”

Orrenius: ”Känslan av mild lycka och tillhörighet”

”När jag är utomlands och längtar hem så är det aldrig till de där typiskt blågula grejerna som att hoppa runt en midsommarstång, sörpla kräftor eller stå på en fotbollsläktare och ropa heja Sverige”, skriver Niklas Orrenius i en DN-krönika om nationaldagen. Han beskriver hur det han kan längta efter snarare är små förnimmelser i vardagen som tillsammans ”bildar en mosaik som betyder hemma”. Det kan handla om allt från att se löpsedlarna hos Pressbyrån i Mjölby intill de snurrande grillkorvarna till att råka slå på en P4-sändning från Sveriges Radios finska redaktion. Orrenius beskriver den välbekanta känslan av det senare exemplet: ”En stark känsla strömmade omedelbart genom hela kroppen. Den var mångfasetterad och inte helt lätt att klä i ord. Känslan handlade om trygghet, om igenkänning, om tillhörighet – och om mild lycka.”

Sverige sämre på att vifta flaggor än Norge

Visserligen säljs svenska flaggor på löpande band i samband med nationaldagsfirandet. Jämfört med Norge ligger Sverige trots det i lä. Butikskedjan Clas Ohlson säljer dubbelt så många norska flaggor runt 17 maj som de säljer svenska flaggor runt 6 juni. – Vi kan konstatera att norrmännen är bättre på att flagga på nationaldagen, säger Niklas Carlsson informationschef vid Clas Ohlson. På Stiftelsen Sveriges nationaldag har det sedan 1916 gått att ansöka om en svensk flagga. När traditionen inleddes fick de in 16 000 ansökningar – numera rör det sig om under hundra per år.

Nationaldagsfirandet 2015 Google Konst