Hem
Illustrationsbild. (TT)

”Stockholm ska inte betala för Göteborg och Malmö”

Tio kommuner i Sverige är nettoinbetalare till det kommunala utjämningssystemet – nio av dem ligger i Stockholms län, varav Stockholms stad är den överdrivet största bidragsgivaren. Det skriver Christofer Fjellner och Dennis Wedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, på SvD Debatt.

Att glesbygdskommuner med sämre förutsättningar får bidrag är helt i sin ordning – däremot är det inte självklart att Göteborg och Malmö ska få miljarder via systemet, enligt debattörerna.

Landets andra och tredje största städer borde kunna bedriva en ekonomisk politik ”som innebär att man inte år efter år måste få bidrag från Stockholm och ett fåtal andra kommuner för att verksamheten ska gå ihop”, skriver de.

Om debattörerna

Christofer Fjellner (M), oppositionsborgarråd och gruppledare
Dennis Wedin (M), oppositionsborgarråd

bakgrund
 
Kommunala utjämningssystemet
Wikipedia (sv)
Systemet för kommunalekonomisk utjämning eller kommunala utjämningssystemet i Sverige fördelar pengar till och mellan kommuner och regioner. Syftet är att de ska kunna tillhandahålla likvärdig service för sina kommunmedborgare oberoende av förhållanden som är svåra för kommunen att påverka. Systemet finns också för att kompensera kommuner vars investeringar för ökad produktion av kommunens näringsliv ger skatteintäkter som främst kommer andra ur boendesynpunkt mer attraktiva grannkommuner till godo. Systemet finansieras huvudsakligen genom statliga anslag. En mindre del av pengarna tas ut som en avgift från kommuner med hög skattekraft och systemet kallas därför ibland för Robin Hood-skatten. Systemet har ersatt tidigare riktade statliga bidrag till kommunerna. Forskning från 2005 kunde inte hitta några belägg för att systemet var tillväxthämmande.Utjämningen mellan primärkommuner består av tre delar: inkomstutjämning (störst del) baseras på kommunernas skattekraft. Den garanterar att varje kommun får minst 115 procent av Sveriges genomsnittliga skattekraft i kronor per invånare. kostnadsutjämning utjämnar kostnadsskillnader som beror på åldersstruktur, socioekonomiska förhållanden och geografi. Resurser omfördelas till kommuner med hög andel äldre, barn, barn med utländsk bakgrund, personer med ekonomiskt bistånd, hög utflyttning, med mera. strukturbidrag (minst del) kompenserar för historiska arbetsmarknadsproblem och riktar sig till dem som förlorade på övergången från generella statsbidrag i början på 1990-talet.Modellen har kritiserats för att vara komplex.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen