De 2,5 miljarder extra som kommuner och regioner får via dagens beslut i riksdagen spelar i de flesta fall ingen avgörande roll för deras ekonomi. Det säger Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Alla pengar som fyller på är av nytta, men de 2,5 miljarderna är inte avgörande, säger Wallenskog till TT.

Hon menar att bara en handfull av Sveriges kommuner har så akuta problem att de kan få bekymmer med sin likviditeten utan ett extra ekonomiskt tillskott.

Riksdagen har nu slutligen sagt ja till oppositionens förslag om att skjuta till 2,5 miljarder kronor extra till kommuner och regioner, skriver TT.

Tillsammans med de fem miljarder som regeringen och samarbetspartierna utlovat kommer kommuner och regioner få 7,5 miljarder kronor extra i ändringsbudgeten som presenteras senare i år.

För att finansiera oppositionens extrapengar stryks reformen utvecklingstid, en ny variant av friåret som MP drev igenom under januariförhandlingarna, samt C:s förslag om ingångsavdrag planerad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för småföretag som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden.

Akademiker som flyttar till landsbygden för att bo och arbeta där ska få sina studieskulder nedskrivna med upp till 30 000 kronor om året, föreslår kommunutredningen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Kommunutredningen innehåller även flera andra förslag, som sammanslagning av kommuner och statlig närvaro i hela Sverige, och kommer att lämnas över till regeringen i dag.

Vilhelminas ekonomi är i botten och nu vill kommunstyrelsen låna cirka 60 miljoner för att klara årets löpande utgifter, som till exempel att betala ut anställdas löner, skriver Dagens Samhälle.

Det är en mycket stor summa i en liten kommun med endast 6 700 invånare.

– Det är fruktansvärt. Jag trodde aldrig att vi någonsin skulle hamna i en sådan situation, säger kommunalrådet Annika Andersson (C) till Dagens Samhälle.

Efter flera goda år, bland annat tack vare bidrag från staten för flyktingmottagning, rasade kommunens ekonomi 2018. Några av Vilhelminas stora kostnader finns inom utbildningsnämnden och inför nästa kommunfullmäktige föreslås att flera skolor läggas ner.

Opinion Det kommer bli svårt att erbjuda god kommunal välfärd i hela Sverige om inte kommuner med svag ekonomi ges incitament att gå ihop. Det skriver Niklas Karlsson (S), ordförande i den kommunutredning som under onsdagen lämnas över till regeringen, på DN Debatt. Karlsson ser det som en lösning som kan stärka kommunernas verksamheter.

Han ser en ökad polarisering mellan Sveriges kommuner, med en alltmer ansträngd ekonomi på många håll. Utan stora förändringar på området kan ojämlikheten mellan kommunerna bli större, skriver han.

Han listar flera punkter som särskilt viktiga i utredningen. Det handlar bland annat om att man vill inrätta en kommundelegation som i samråd med kommuner och landshövdingar ska föra dialog om hur kommuner kan gå samman.

Att Moderaterna varit med och drivit igenom två och en halv miljarder kronor till kommunerna handlar om ett ”yrvaket intresse” för välfärden. Det sa finansminister Magdalena Andersson (S) i debatt med M-ledaren Ulf Kristersson i SVT:s Aktuellt.

– När Kristersson satt i regering sänke man skatten med 140 miljarder och för ett år sedan tryckte man igenom 20 miljarder till, sa Andersson.

Kristersson höll inte med utan menade att det handlat om att i varje ögonblick se vad som är Sveriges stora problem.

– Ska vi lägga pengar på saker som ingen efterfrågar, som friår, eller på sådant som alla ser att vi har akuta brister inom, sa Kristersson.

Riksdagens finansutskott har klubbat igenom oppositionens förslag om cirka 2,5 miljarder kronor extra till Sveriges kommuner, rapporterar TT.

En majoritet i finansutskottet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lägger till pengar utöver de fem miljarder som regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna har utlovat i ändringsbudgeten i april.

Beslutet innebär att landets kommuner och regioner får ett extra statsbidrag för år 2020 och förhoppningen är att pengarna kan betalas ut inom ett par veckor.

Beslutet om de extra statsbidragen till landets kommuner och regioner innebär att fyra delar av regeringens budget för 2020 stryks, skriver DN.

Centerpartiet får inte igenom förslaget om ett ingångsavdrag, som innebär sänkta arbetsgivaravgifter för unga och nyanlända. Även Miljöpartiets förslag om utvecklingstid, som är en variant av friåret, kommer att försvinna.

– De här pengarna kommer att göra stor skillnad ute i kommunerna, säger Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson till tidningen.

Opinion Utjämningssystemet, vattenkraftsmiljoner och konstvandalism i Falkenberg är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat tre av dagens mest intressanta ledartexter.

Opinion Vänsterpartiet körde av vägen när man släppte fram Löfven som statsminister utan att få något för det och nu försöker man kravla sig upp genom att ta emot M och KD:s “hjälpande” hand. Det skriver den tidigare V-riksdagsledamoten Rossana Dinamarca på Aftonbladet Debatt.

Inlägget är en slutreplik på Vänsterpartiets partisekreterare Hanna Gedin, som hävdar att Vänsterpartiet tvärt om börjat utnyttja sin vågmästarroll på ett sätt som reducerar Sverigedemokraterna och får den politiska debatten att i allt större grad handla om välfärd och jämlikhet.

”Jag förstår längtan att skjuta till stöd till kommunerna, men den kortsiktiga vinsten riskerar kosta mer än den smakar”, skriver Dinamarca och avslutar repliken med att uppmana till att aldrig göra upp med SD ”inte ens via ombud”.