”Storslagna narrativ rättfärdigar ojämlikhet”
Varje samhälle behöver ett storslaget narrativ för att rättfärdiga sina ojämlikheter, skriver nationalekonomen Thomas Piketty på sin blogg hos Le Monde. I dagens samhälle handlar det om meritokrati, fortsätter han. Sprickorna blir därigenom ett resultat av en process präglad av individens frihet och lika möjligheter.
”Problemet är att det finns ett stigande gap mellan de officiella meritokratiska värdena och verkligheten”, skriver Piketty och pekar bland annat på tillgången till högre utbildning i USA som nästan helt och hållet avgörs av föräldrarnas inkomst.
bakgrund
Meritokrati
Wikipedia (sv)
Meritokrati (av latinets meritus, förtjänst, och kratein, styre) är en rörelse, ideologi eller samhällssystem där begåvning, utbildning och utbildningsresultat i kombination med prestationer under karriären spelar den dominerande rollen vid befordran. En individs sociala status och lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Anlag och begåvning, inhämtade kunskaper, och i yrkeslivet faktiska skickligheter och färdigheter, är meriter som i meritokratin är avgörande för en individs möjlighet till yrkesmässigt, socialt och politiskt avancemang. Socialt ursprung och samhällsklass ska sakna betydelse. Inte heller väntjänster, grupptryck eller anpassning till en rådande konsensusuppfattning som är uppenbart felaktig ska kunna påverka karriären i en meritokrati. Den svenska staten har tillsatt tjänster enligt 'förtjänst och skicklighet' (dvs. utbildning och tjänsteår). I den privata sektorn är företeelsen meritokrati vanligt förekommande.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen