Streeps Trumpkritik: Inser hur bräcklig friheten är

En atomvinter, även kallat kärnvapenvinter eller nukleär vinter, är den hypotetiska köldperiod som skulle kunna drabba jorden efter ett kärnvapenkrig i större skala. Diskussionen var vanlig i början av 1980-talet. Katastrofala klimatiska följder av att partiklar i atmosfären hindrar solstrålningen från att nå jorden är inte helt osannolika. Temperatursänkningar på flera tiotals grader skulle kunna inträffa, med efterföljande massdöd av växter och djur som följd av den extrema kylan. Hur kall och lång perioden kan bli beror mycket på intensiteten av kärnvapenkriget. Den direkta sprängverkan i kärnvapnen skulle inte själv orsaka atomvinter. Däremot skulle efterföljande effekter göra det. Stoft som tillförs atmosfären av explosionerna och efterföljande bränder skulle fånga upp solinstrålning, värmas upp av den och stråla tillbaka en stor andel av energin innan den nått markytan. På detta sätt skulle mindre energi tillföras jorden, med nedkylning som följd. Radioaktivt nedfall samt uttunning av ozonlagret på grund av koldioxid som slungas upp i stratosfären. Uttunningen skulle öka den inkommande UV-strålningen från solen efter att stoftmolnen skingrats. Världen har upplevt allvarliga klimatiska störningar till följd av stoft från vulkanutbrott, till exempel året utan sommar som 1816 kallas på Norra halvklotet.