Hem
UtrikesOmni förklarar

Stridsflyg nästa mål för Ukraina – fördelarna med Jas

(Skärmdump / TT / AP)

Stridsflygplan till Ukraina? Svenska?

Med stridsvagnarna har det tidigare otänkbara redan hänt och redan diskuteras det än mer otänkbara.

Omni reder ut vad som nu sägs om stridsflygplan till Ukraina och om det faktiskt kan bli aktuellt att skicka Jas 39 Gripen.

Varför talas det nu om stridsflygplan till Ukraina?

Jurij Sak, rådgivare till Ukrainas försvarsminister, summerar det rätt väl:

– De ville inte ge oss tungt artilleri, sedan gjorde de det. De ville inte ge oss Himars, sedan gjorde de det. De ville inte ge oss stridsvagnar, sedan gjorde de det. Bortsett från kärnvapen finns inget kvar som vi inte kommer att få, säger Sak till Reuters.

Det är inte otänkbart att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz någon gång under veckan tänkte ”det är ni som har ändrat er, inte jag”.

För plötsligt tycktes han vara i stort sett den enda ledaren i Europa som hade tveksamheter kring att skicka moderna västerländska stridsvagnar till Ukraina.

Och sedan ändrade sig även Scholz.

MIG-29, det sovjetiska flygplanet som Ukraina använt kanske mest under kriget. Exemplaret på bilden är ryskt. (Misha Japaridze)

Det handlar om att de röda linjerna flyttas fram i snabb takt?

Ja, nu har det gått fort och ”nästa naturliga steg skulle vara stridsflygplan”, som en diplomat från norra Europa säger till Politico.

Talet om stridsflygplan får bränsle just för att vapenleveranserna från väst har eskalerat så snabbt den senaste tiden.

– Stridsflygplan är helt otänkbara i dag. Men vi kanske kommer att ha den här diskussionen om två-tre veckor, säger en annan diplomat till Politico.

Frågan om flygplan och luftkrig spås bli en huvudfråga vid nästa stormöte på den amerikanska flygbasen Ramstein i Tyskland, skriver Politico. (Ida Marie Odgaard / Ritzau Scanpix)

Vilka stridsflygplan kan det handla om?

Mest hörs om amerikanska F-16. Till exempel har Nederländerna lovat att undersöka leveranser av F-16 till Ukraina om frågan kommer.

– Vi är öppensinnade, det finns inga tabun, har utrikesministern Wopke Hoekstra sagt.

Frank St John, toppchef för tillverkaren Lockheed Martin, säger till Financial Times att det pratas väldigt mycket om överföringar av F-16.

St John säger också att Lockheed Martin redan nu ökar produktionen av F-16 för att kunna leverera ersättningsplan om besluten tas.

Sydkoreanska F-16 och F-15 i formation i oktober. (AP)

Inte svenska JAS 39 Gripen då?

Det kan faktiskt inte helt uteslutas.

– Det är inte bara F-16: Fjärde generationens flygplan, det är vad vi vill ha, säger rådgivaren Jurij Sak.

En annan ukrainsk rådgivare, fast till presidenten, säger till TV4 att Ukraina räknar med att Sverige kommer att skänka Jas-plan.

– Vi behöver dem. Ni har ett överskott som ni är beredda att ge till Ukraina, säger rådgivaren Ihor Zhovkva till TV4.

(Oleksij Reznikov / Twitter)

Till saken hör faktiskt också om och hur bilden ovan, som twittrats av Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov, ska tolkas.

Fram en örn, där bak en leopard. Bakdelen kan tänkas symbolisera stridsvagnen Leopard 2 som Ukraina nu ska få.

Men F-16 är inga örnar, de kallas ”stridande falkar”. Örn är däremot en del av namnet på F-15, ett annat amerikanskt stridsflygplan som hörs i rapporteringen.

En annan tolkning som gjorts är att det är en variant på sagodjuret Gripen, som brukar avbildas med ett lejons bakkropp och en örns framkropp.

Nej, för nu: ”Det pågår inte förberedelser för att skicka Gripenplan då de bedöms behövas för försvaret av Sverige”, skriver försvarsminister Pål Jonson i en kommentar till TV4. (WIKTOR NUMMELIN/TT)

Vad skulle vara fördelarna med Jas 39 Gripen?

Utifrån Ukrainas behov är Gripen den ”överlägset mest lämpliga kandidaten” av alla tillgängliga stridsflygplan från väst, har den brittiska tankesmedjan Rusi skrivit i en omtalad rapport.

Både F-16 och F-15 behöver långa och bra landningsbanor och mer underhåll. Den typen av flygbaser saknar Ukraina, och dessutom skulle de vara lätta att hitta och bomba av Ryssland.

JAS 39 Gripen har från start utvecklats för raka motsatsen. Jas-planen behöver kortare start- och landningsträcka, mindre underhåll och dessutom är de också mycket enklare att tanka, skriver Rusi.

Enligt TV4 kan det också ses som mindre provokativt mot Ryssland att skicka Gripen.

F-16 tillhör den så kallade fjärde generationen plan. I USA och flera andra länder är de på väg att ersättas av F-35 (på bilden) som då tillhör den femte. (Senior Airman Joseph Barron / AP)

Vad talar emot framtida Jas-leveranser till Ukraina?

Ett möjligt framtida beslut om att skicka stridsflygplan till Ukraina kommer i slutändan att avgöras av politiska faktorer, skriver Rusi.

Och på sikt kommer USA-tillverkade stridsflygplan i så fall sannolikt vara en stor del av Ukrainas flygvapen av politiska, industriella och finansiella skäl, fortsätter tankesmedjan.

För det är F-16:s stora fördel: Det är ett välbeprövad stridsflygplan som sett i sitt sammanhang finns i stora mängder. Förutom av USA används det av flera europeiska flygvapen.

Kort sagt: Gripen kan vara bäst, men av Gripen finns det inte flest.

Tankesmedjan Rusi anser att fjärde generationens Gripen C/D skulle vara lämpligast för Ukraina. Det skulle kunna finnas ett hundratal C/D i Sverige men det är nog högt räknat. Tjeckien och Ungern hyr totalt 28. De senaste Gripen-planen heter E och på bilden flyger ett Gripen E över Gotland. (Henrik Montgomery/TT)

Och är det ens säkert att Ukraina får stridsflygplan?

Nej, bara för att den röda linjen nu flyttats fram till stridsvagnar är det förstås inte givet att den kommer att flyttas till stridsflygplan.

Det finns en outtalad strategi, skriver Politico. Den är att gradvis ge Ukraina mer vapenstöd och noggrant undersöka Rysslands svar vid varje steg.

Målet är förstås att undvika ett kraftigt svar från Ryssland, där kärnvapen kan ingå.

– Man kan kalla det en process av att tillvänja Putin, säger en diplomat till sajten.

Det går förstås att dra slutsatsen att flygplansleveranser därför ”bara är en tidsfråga”, som diplomaten ovan gör. Men det finns också en oro att väst nu är nära gränsen för vad som kan levereras utan att utlösa extremt svar från Moskva, skriver Politico.

Bara på den här sidan nyåret har Olaf Scholz först godkänt leveranser av stridsfordon och nu stridsvagnar till Ukraina. På onsdagen, när stridsvagnsbeslutet meddelades, fick Scholz frågan om stridsflygplan: ”Det kommer inte att ske några leveranser av stridsflygplan till Ukraina. Detta gjordes tydligt tidigt, bland annat av USA:s president”, blev svaret. (Markus Schreiber / AP)

Vad skulle stridsflygplan från väst betyda för Ukraina?

Ukrainas flygvapen är mot alla odds kvar i kriget, men det är ett fåtal åldrande sovjetiska plan som håller undan ryskt stridsflyg och attackerar ryska positioner.

– Om vi får stridsflygplan från väst skulle fördelarna på slagfältet vara enorma, säger den ukrainska rådgivaren Jurij Sak till Reuters.

Justin Bronk, en av författarna till rapporten från Rusi, skriver på Twitter att Ukrainas dödlighet i luften skulle öka kraftigt och möjligtvis också dödligheten från luften mot marken.

Men med hotet från ryskt luftvärn skulle de tvingas att flyga lågt nära fronten vilket kan minska effektiviteten och antalet möjliga mål dramatiskt, varnar Bronk också.

En rysk pilot över Ukraina i en SU-35. (AP / Rysslands försvarsministerium. )

Finns det annat som Ukraina behöver men inte får just nu?

Ja, och det räcker med att titta på vad Reznikovs sagofigur håller i handen. Raketartilleri av bland annat typen Himars fick en stor betydelse för Ukraina när de började levereras under sommaren.

De kan skjuta långt och skapade stor förödelse bakom Rysslands frontlinjer. Men de kan skjuta ännu längre – räckvidden begränsades som en försiktighetsåtgärd.

Och nu behövs den längre räckvidden, enligt Vadym Skibitsky vid den ukrainska säkerhetstjänsten.

För Ryssland har lärt sig av sina misstag och flyttat sina viktiga försörjningsnav längre bak och utom räckhåll för raketartilleriet, säger Skibitsky till CNN.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen