Strömmar samlar havets skräp utanför Bohuslän
8 000 kubikmeter skräp. Så mycket spolas upp på Bohusläns stränder från Skagerack – varje år – skriver DN, som tagit del av en analys från stiftelsen Håll Sverige Rent. Tre fjärdedelar av skräpet är engångsprodukter av plast.
Att det hamnar i Sverige beror på att den Jutska strömmen möter den Baltiska strömmen möts och samlar skräpet i en zon i havet utanför Bohuslän.
– Plast är ett fantastiskt material men det är helt absurt att förpackningar som ska användas en enda gång görs av ett material som har en livslängd på 100 år, säger Eva Blidberg, doktor i marin ekotoxikologi, till tidningen.
Men även om just Bohuslän har en av norra Europas skräpigaste kustlinjer så beräknas 85 procent av allt skräp stanna kvar i havet.
bakgrund
Baltiska strömmen för vatten ut från Östersjön
Wikipedia (sv)
Baltiska strömmen är en nordgående ström längs Sveriges västkust som kan ses som en slags förlängning av det utflöde av vatten som kommer från Östersjön och kommer ut i Kattegatt via Öresund och Bälten. Strömmen fortsätter vidare in i östra Skagerrak.
Som alla havsströmmar påverkas Baltiska strömmen av en lång rad yttre faktorer bl a vind. Vanligen flyter Baltiska strömmen norrut utefter svenska västkusten. När östersjövattnet startar sin resa norröver genom sund och bält är salthalten omkring 8 ‰. Uppblandning med det saltare vattnet i Kattegatt och Skagerack ökar salthalten så att vid passagen av Vinga utanför Göteborg kan salthalten ha stigit till strax över 20 ‰. Under färden genom Skagerrak sker ytterligare uppblandning med det saltare nordsjövattnet. Den mindre salta Baltiska strömmen flyter ovanpå det betydligt saltare Kattegatts- och Skagerraksvattnet. Tjockleken på den Baltiska strömmen utanför svenska kusten kan ofta vara kring 15 m. Under speciella förhållanden som till exempel vid längre perioder av ostlig vind kan Baltiska strömmen breda ut sig över större delar av Kattegatt och Skagerrak. Strömmen är snabbast några sjömil ur från svenska kusten ibland upp till 1 till 2 knop.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
