Studie: Sverige har största inkomstklyftorna i Norden
Mellan 2000 och 2017 gick Sverige från de näst lägsta inkomstskillnaderna i Norden till de största. Det visar Nordiska rådets rapport ”State of the Nordic Region 2020” som presenteras på tisdagen, enligt DN.
– Det har varit en kraftig tillväxt och det har en tendens att öka inkomstskillnaderna, säger Kjell Nilsson, direktör för Nordiska rådets forskningscenter Nordregio, till tidningen.
Men samtidigt noterar han att Norge som också sett en kraftig tillväxt har ett betydligt mindre gap än Sverige.
I fredags visade färska siffror att inkomstklyftorna för första gången på länge minskade i Sverige under 2018.
bakgrund
Ginikoefficient
Wikipedia (sv)
Ginikoefficient är en ekonomiskt måttenhet på ojämlikheten, till exempel i inkomstfördelning, hos en befolkning. Ginikoefficienter används för att jämföra inkomstspridningen mellan olika länder. Måttet bygger på Lorenzkurvan och visar hur inkomsterna är fördelade i en viss population. Ginikoefficienten har ett värde mellan noll (0) och hundra procent (1). 0 innebär att alla individer har exakt lika stora tillgångar (dvs total jämlikhet) medan 1 innebär total ojämlikhet.
Ju lägre ginikoefficient för inkomster, desto mer jämlikt fördelas löner, vinster, bidrag, och andra ersättningar inom ett land. Till exempel Norge är ett av de länder som har låga ginikoeffcienter för inkomster, och har därmed en jämn inkomstfördelning. Flera länder i Sydamerika har mycket höga ginikoefficienter (jämfört med världens genomsnitt) och har därmed mycket ojämlika inkomstfördelningar.
I Europa placerar sig Turkiet längst ned i listan med högst inkomstspridning med en ginikoefficent på 0,43. Bland länderna i EU uppvisar Bulgarien och Litauen störst inkomstskillnader.År 2018 var Sveriges ginikoefficient 0,27 (nionde lägst i världen).
Läs också
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
