Pensionärernas inkomster ligger i snitt runt 75 procent av inkomsten de hade innan de gick i pension. Det visar en analys av SCB-siffror på 3 miljoner svenskars inkomster som pensionsjätten Alecta gjort, skriver DI.

Därför är det missvisande när pensionsnivåer kring 60 procent av tidigare lön diskuteras i debatten, menar Alectas pensionsekonom Staffan Ström.

– Den typiske pensionären är inte fattig, det är vanligare med fattigdom bland yngre än bland äldre, säger han till DI.

Samtidigt är pensionärerna inte någon homogen grupp: Pensionen stiger för varje årskull som går i pension, skriver tidningen.

Finansminister Magdalena Anderssons (S) förslag på höjd beskattning av kapitalvinster blir svårt att få igenom. Det säger Coelis kapitalförvaltningschef Erik Lundkvist till Realtid.

Dels blir det svårt att få parlamentariskt stöd, dels skulle det motverka sitt syfte, menar han.

– Höjs skatterna på sparande blir det mindre attraktivt att spara vilket skulle vara en oturlig signal till de svenska hushållen, säger Lundkvist.

Svenskt Näringslivs skattechef Johan Fall säger till DI att kapitalbeskattningen redan är ”en bra bit högre i Sverige” än i jämförbara länder. Och Företagarnas skatteexpert Patrick Krassén ser utspelet som ett retoriskt drag för att hålla vänsterflanken i S nöjd.

De ekonomiska klyftorna är ”alldeles för stora” och obalansen riskerar dessutom att förvärras i kristider. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) i en intervju med SvD.

För att komma till rätta med ojämlikheten vill hon att kvaliteten i välfärden ökar, att fler får jobb via utbildningssatsningar och att skatterna höjs. Inte minst kapitalet måste beskattas mer, anser Andersson.

– Kapitalvärdena och kapitalinkomsterna har ökat väldigt mycket de senaste åren och också blivit mer koncentrerade hos den rikaste procenten, säger hon till SvD.

Allt fler svenskar lever med låg ekonomisk standard och vid den senaste mätningen utgjorde andelen 15 procent av befolkning, den högsta nivån hittills i SCB:s mätningar.

Det finns grupper där andelen överskrider 15 procent. För ensamstående kvinnor över 80 år är siffran 41 procent. För barn är siffran 20 procent. Det kan jämföras med för samboende par utan barn – där lever 5 procent i fattigdom.

Med låg ekonomisk standard menas andelen personer som lever i hushåll vars standard är mindre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen, enligt SCB:s definition.

Den brukar kallas årets fattigaste vecka, sista veckan innan januarilönen landar på svenskarnas bankkonton. I år var den möjligtvis extra utmanande. Hushållens konsumtion föll från veckan före och låg 15 procent lägre än motsvarande period 2020.

Det visar statistik för 17-23 januari som tas fram av Swedbank Makro utifrån korttransaktioner inom Swedbank Pay, som hanterar över hälften av alla korttransaktioner i Sverige.