Barnfattigdomen skiljer sig stort mellan Stockholms bostadsområden. I Rinkeby växer nästan vartannat barn upp i fattigdom, men i de mer välbärgade stadsdelarna rör det sig om vart 20:e barn. Det skriver Mitt i Stockholm som kartlagt hur barnfamiljernas ekonomi skiljer sig åt.

2017 var medianlönen i Stockholm 254 900 kronor före skatt. En familj som har en årsinkomst som är 60 procent lägre än medianinkomsten räknas som fattig. Södertälje och Botkyrka har störst andel fattiga familjer och Danderyd och Täby har minst, enligt Mitt i.

JP Morgans vd Jamie Dimon säger i en intervju med Fox Business att han tror att de växande klyftorna i USA kan och bör minskas – men vill inte kommentera sin egen ersättning.

Han menar att skatter mot de allra rikaste inte är lösningen utan att man i stället bör välja vägar som höjd minimilön och skatteavdrag för låginkomsttagare.

– Det finns sätt att lösa de här problemen, men det betyder inte att fria marknader är onda, säger han.

På frågan om han är beredd att ge upp sitt avtal på 31 miljoner dollar per år, svarar han att det är styrelsens belsut och inte skulle förändra bilden.

Opinion Vårdklyftorna, höjd pensionsålder och klassklyftor är några av ämnena på de svenska ledarsidorna i dag.

Stockholmarna är friskast men går trots det oftast till doktorn, skriver Västerbottens Folkblads (socialdemokratisk) Linda Westerlind med hänvisning till en granskning av Dagens samhälle. Utbildningsnivå och levnadsvanor är avgörande för benägenheten att söka vård, skriver hon. ”Det är inte stockholmarnas fel att folk i norr dör. Däremot är verklighetens berättelser och villkor det tydligaste beviset på hur allvarligt klass slår mot individen.”

Aftonbladets (obunden socialdemokratisk) Anders Lindberg skriver om de ekonomiska klyftorna i Stockholm. Han argumenterar för att värderingarna glider isär i takt med inkomsterna.

Sydsvenskans ledare (oberoende liberal) tar upp frågan om höjd pensionsålder som klubbades i veckan. Men alla åldras som individer och utökad trygghet måste gå hand i hand med förlängda karriärer, enligt ledaren.

Andelen svenskar med låg ekonomisk standard har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Det framgår av SCB:s årliga inkomstrapport.

Enligt rapporten har personer vars inkomster är lägre än 60 procent av medianinkomsten ökat successivt från 7,3 procent 1991 till 14,9 procent 2017. Under samma period har inkomstskillnaderna ökat betydligt och 2017 var de rekordstora.

Bakom utvecklingen syns bland annat ökade kapitalinkomster som är skevt fördelade. 2017 tillföll 87 procent av de totala kapitalinkomsterna de 10 procent av hushållen med högst disponibel inkomst, skriver SCB.

De ekonomiska klyftorna ökade i Sverige under förra mandatperioden, men enligt Magdalena Andersson (S) var det börsens snarare än regeringens fel, skriver TT.

Finansministern hävdar att den ekonomiska politiken ”minskade klyftorna väldigt tydligt”, och skyller utfallet på andra faktorer.

– Kapitalinkomsterna ökade mycket under förra mandatperioden, bland annat för att börsen gick väldigt bra, säger hon till TT.

Enligt Andersson har svenskarna nu röstat fram en riksdagsmajoritet som hindrar den omfördelningspolitik regeringen hade önskat.

21,6 miljoner kronor – så mycket tjänade Sveriges 50 toppdirektörer i genomsnitt år 2017. Det visar en årlig LO-rapport som jämför inkomstskillnaderna mellan bolagstoppar och vanliga löntagare.

– Och när värnskatten slopas får de ytterligare 67 000 kronor i månaden, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson enligt TT.

Toppdirektörernas genomsnittliga inkomst, där endast fyra kvinnor ingår, motsvarade 83 löner för vårdbiträden eller 80 löner för städare.

I början av 80-talet hade de svenska storbolagens vd:ar en genomsnittlig inkomst motsvarande drygt 9 industriarbetarlöner – år 2017 hade den ökat till 59,2 löner för industriarbetare. Det är dessutom ett rejält hopp från 55,1 industriarbetarlöner år 2016, kommenterar Thorwaldsson till TT.

Inkomstskillnaderna är större än någonsin och den översta procenten tar ungefär 12 procent av våra inkomster. Det säger ordförande Karl-Petter Thorwaldsson när LO presenterade sin årlig rapport som jämför inkomstskillnaderna mellan bolagstoppar och vanliga löntagare år 2017.

– Och samtidigt säger de till oss när vi kommer in i avtalsrörelse att det inte finns något löneutrymme för mer än 2,5 procent. Det är en ohygglig omoral från den här gruppen, säger han till TT.

Utöver 50 toppdirektörer finns ytterligare 150 personer, bland annat i statliga bolag, mediebolag och politiker, som kvalade in på listan.

Till exempel tjänade Telias vd Johan Dennelind drygt 17 miljoner kronor och Vattenfalls vd Magnus Hall drygt 20 miljoner kronor.

– Tyvärr har de här personerna börjat jämföra sig med varandra i stället för med sina anställda. De flyger långt ovanför alla andra – och har förlorat all markkontakt, säger Thorwaldsson och kallar det för en ”ren roffarmentalitet”.

Opinion Trots att kvinnors löner närmar sig mäns är skillnaden fortfarande stor om man ser till inkomst under hela livet och pension, skriver Emma Persson
privatekonom på Länsförsäkringar, på SvD Debatt.

Detta beror bland annat på att kvinnor tar ut mer föräldraledighet, arbetar mer deltid och är mer sjukskrivna. Persson menar att debatten om detta måste hållas levande och uppmanar därför människor att hemma vid köksbordet våga diskutera hur den ekonomiska situationen i det egna hushållet ser ut.

”Vi måste våga börja prata pengar – för relationens skull”, skriver Persson.

I Rinkeby-Kista i norra Stockholm har fattigdomen gått ner med 11,8 procentenheter och i Spånga-Tensta med 10,5 procentenheter sedan 2011, enligt Rädda Barnens rapport som publiceras i dag.

Siffrorna följer en positiv trend, säger Ola Matsson på Rädda Barnen till TT och pekar på att barnfattigdomen har minskat kraftigt i socialt utsatta områden.

Även om den sammantagna barnfattigdomen minskar, ökar klyftorna fortsatt, enligt rapporten.

Barnfattigdomen minskar i Sverige, visar en ny rapport från Rädda Barnen som baseras på siffror från Statistiska centralbyrån. Under 2016 levde 186 000 barn i ekonomisk utsatthet, vilket är 8 000 färre barn än året dessförinnan.

– Det hänger i stort sett samman med en positiv konjunktur med framför allt fler föräldrar i arbete. Men vi har även sett en del bra reformer, som flerbarnstillägg och förstärkt bostadsbidrag, säger Ola Matsson på Rädda Barnen till TT.

Samtidigt ökar ojämlikheten och för barn med utländsk bakgrund är fattigdomen sju gånger högre än för barn med båda föräldrarna från Sverige.