Sverige fördjupar militärt samarbete med Storbritannien

Försvarsmakten är Sveriges militära försvarsorganisation, med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen, samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp. Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av: svenska armén, svenska flygvapnet, Kustartelleriet, svenska marinen och hemvärnet. Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite. Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under Justitiedepartementet. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet. Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive extensiva insatser under trettioåriga kriget under tiden för svenska imperiet under 1600- och början av 1700-talet. Krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808-1809), då Sverige permanent förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet, präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet, medan Försvarsmaktens förmågor baserades på allmän värnplikt. År 2010 avskaffades allmän värnplikt i fredstid, för att fram till 2018 ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna. Enheter ur Försvarsmakten deltar i flertal internationella operationer, antingen aktivt eller passivt såsom militära observatörer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.