Olivia Wikström

Debatten om public service

Isabelle Nordström

Marko Säävälä/TT

Volvo Car Sverige

Volvo Car Sverige Partner

Calle Sandstedt

Jenny Åbonde

Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Anders Hovne

Opinion

Patrik Jäverbo

Praktikertjänst

praktikertjänst

Peter Johansson

Förre kd-ledaren Göran Hägglund blir ordförande för public service-utredningen. Han är även ordförande i Systembola… https://t.co/YkJlFBbagd

Joel Malmén

Kinga Sandén

Caisa Rasmussen/TT / Jonas Ekströmer/TT

Almi

Almi Partner

Linnea Järkstig

Public service (i allmänhetens tjänst, allmännyttig, allmänradio eller allmän-tv) är en radio- eller tv-verksamhet som syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud genom att företaget i fråga har ett avtal med staten rörande bolagets innehåll. I Storbritannien innefattar public service broadcasting eller public broadcasting dels licensfinansierade British Broadcasting Corporation, BBC, dels de privata bolagen ITV, Channel 4 och Channel 5, STC, UTV, S4C.  Sändningstillstånden regleras av den brittiska myndigheten Ofcom, som i gengäld kräver att vissa tv- och radiobolag uppfyller vissa krav som en del i sändningstillstånden. Innebörden av public broadcast har dock olika betydelser i olika länder.
Den förste generaldirektören för BBC, John Reith (1922–1937), menade att bolagets uppdrag var att informera, utbilda och underhålla publiken (inform, educate and entertain).Public service kan beteckna kontroll, oftast utövad av någon myndighet, som syftar till att reglera programutbudet hos programkanalerna, även de programföretag som verkar på en kommersiell grund. Detta kan ta sig uttryck i att ett kommersiellt programbolag underkastas särskilda åtaganden, såsom att sända ett visst antal timmar program inom vissa genrer (såsom nyheter och regionala program). Dessa åtaganden har kunnat påtvingas de kommersiella programföretagen genom att erbjuda dem attraktiv täckning med markbundna TV-sändare. Denna benämning är den gängse i exempelvis Storbritannien.
Public service var under årtionden i många länder lika med ett statligt kontrollerat monopol på all sändning av radio och tv i Europa. Dessa monopol har urholkats av såväl avreglering som konkurrens från kanaler som sänder via satellit, kabel och digitala marknät.
Public service kan finansieras på flera sätt, såsom genom tv-licens (vanligt i Europa), statliga medel (förekommer bland annat i Sverige, Nederländerna och Australien), frivilliga donationer (USA) samt reklam. Helt reklamfri public service förekommer enbart i de nordiska länderna, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Australien och Japan. I övriga länder är public service ofta delfinansierat av reklamavbrott i sändningarna i likhet med de privata kanalerna. I Sverige är "sponsring" tillåtet av vissa populära evenemang såsom Melodifestivalen och Sportevenemang. I dessa fall presenteras sponsorns logga och ett kortfattat budskap.
I ett allt mer digital samhälle, där digital kommunikation via plattformar så som Google, Facebook, Youtube och Twitter har vunnit mark på bekostnad av traditionella medier, har public service roll blivit otydligare. I flera av de nordiska länderna pågår utredningar om hur public service ska finansieras och förbli relevant i framtiden.

Public service

Ebba Örn

Christine Olsson/TT

Debatten om public service

Mina bevakningar