En tredjedel av alla svenska kommuner har tagit ekonomiska risker vid olika typer av evenemang under 2019, visar en enkät som Ekot har gjort.

Kommuner använder sig ofta av olika typer av event, som exempelvis matmässor och idrottstävlingar, för att öka besöksnäringen och skapa attraktionskraft.

Andreas Bergh som är docent i nationalekonomi menar att kommunernas kamp för att synas kan vara problematisk även om man inte går med förlust. Han pekar på att detta kan flytta fokus från skola, vård och omsorg.

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

Opinion Den vänstersinnade S-föreningen Reformisterna lägger fram en alternativ budget som bland annat annat innebär ett större statligt ansvar för kommunernas finansiering, ett stort pensionslyft och stora satsningar för att nå klimatmålen.

Förslaget, som läggs fram på DN Debatt, innehåller också en återinförd förmögenhetsskatt, klimatvärnskatt för höginkomststagare samt en enhetlig fastighetsskatt.

”Sammantaget innebär våra reformförslag vad man i dag kallar en Green New Deal, en ny grön giv för Sverige”, står det i artikeln.

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Nästa år återinförs en maxgräns för hur mycket reavinstskatt privatpersoner får skjuta upp vid försäljningar av bostäder. Maxbeloppet höjs från 1,45 till 3 miljoner kronor, rapporterar SR med hänvisning till det kommande budgetförslaget från regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förändringen beräknas kosta 2,4 miljarder kronor.

– Det har varit en viktig del för oss att driva igenom detta, för med det kommer 95 procent av alla bostadsägare att kunna göra fullt uppskov, säger Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson till SR.

Regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna har haft tuffa budgetförhandlingar under många sena kvällar, skriver Svenska Dagbladet, som har pratat med ett tiotal politiker och tjänstemän.

Förhandlarna Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP), Emil Källström (C) och Mats Persson (L) kommer från olika ideologiska bakgrunder.

– Det är rätt intressanta personligheter. Alla som sitter i rummet är otroligt övertygade om sin egen politiks förträfflighet, säger miljöpartisten Ulf Holm, statssekreterare vid finansdepartementet.

Finansminister Andersson, som beskrivs som mest noggrann med att varje siffra blir rätt, konstaterar att det inte är något ”nio till fem-jobb den här tiden på året”.

Efter L-ledaren Nyamko Sabunis förslag under Almedalsveckan i somras tillsätts nästa år en statlig elektrifieringskommission, skriver Expressen. Målet är att ta fram en plan på hur landets mest trafikerade vägar ska elektrifieras.

Förslaget på en kommission uppges bli verklighet redan i höstens budget.

– Det kan gå hur fort som helst – tekniken finns redan – men det saknas politiska ramar, säger Sabuni till tidningen.

Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners, säger till TT att han räknar med att det är privatpersoner som får betala för den nya bankskatten genom att avgifter och bolån påverkas.

– Kostnaderna för oss privatpersoner kommer kanske inte gå upp, men de kommer inte att sjunka i den takt de skulle ha gjort, säger han.

Nordnets sparekonom Frida Bratt säger till Expressen att bankerna historiskt sett är kostnadseffektiva.

– De är bra på att överföra kostnader på sina kunder. Det är förmodligen kunderna som kommer få betala för det här, säger hon.

Det nya förslaget om kommunalt utjämningssystem som regeringen vill införa redan vid årsskiftet innebär att Göteborg blir av med 280 miljoner kronor årligen, skriver GP.

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) är mycket kritisk och kallar förslaget framhastat och ogenomtänkt, och säger att det slår hårt mot Göteborgs redan ansträngda ekonomi.

– Jag är chockad över hur regeringen hanterar denna viktiga fråga, säger han.

S gruppledare Jonas Attenius säger även han att beslutet innebär en utmaning för staden men att han har respekt för grundtanken i förslaget.

I budgetförhandlingarna som just nu pågår mellan regeringen och samarbetspartierna C och L driver de båda tidigare allianspartierna på för mer pengar till polis och rättsväsende, uppger SvD. De senaste dagarnas två dödsskjutningar, i Malmö och Vällingby, kan gynna deras sak.

– Det är för tidigt att säga om det har effekt på långsiktiga politiska beslut, men det kan skjuta fram våra positioner, säger en källa till tidningen.

Enligt en annan uppgiftslämnare kan troligen S tänka sig att åtminstone delvis gå partierna till mötes, men att MP motsätter sig detta.