Finansminister Magdalena Andersson (S) skulle kunna låna ytterligare 100 miljarder för att lindra coronavirusets effekter – om hon bara vill. Det skriver SVT:s ekonomireporter Kristina Lagerström i en analys, samma dag som Andersson konstaterat att man ”spränger 100-miljardersvallen”.

Lagerström skriver att den svenska statsskulden är den lägsta sedan 1977, och att tunga ekonomer länge menat att Sverige borde låna mer för att investera. Men nu i kristider är läget ett annat – pengarna ska snarare gå till betalningar än till investeringar.

”Det är såklart inte lika hållbart”, skriver hon.

TV4:s politiske kommentator Marcus Oscarsson skriver på Facebook att dagens stödpaket till kommunerna har möjliggjorts tack vare att både blåa och röda regeringar länge fokuserat på stabila statsfinanser.

I ett historiskt perspektiv är Sveriges skuld mycket låg, skriver Oscarsson.

Regeringens 15 miljarder extra kronor till kommuner och regioner är ett bra besked. Men frågan är om det är tillräckligt, säger Anders Knape, ordförande på SKR, till TT.

– Vi får ta det en dag i taget just nu, men det är viktiga besked vi har fått, säger han.

Fackförbundet Kommunals ordförande Tobias Baudin tror att staten kommer att behöva skjuta till mer pengar. Enligt honom var välfärden underfinansierad redan före coronakrisen.

– Det kommer definitivt inte att räcka.

Regeringen och samarbetspartierna är överens om att ge kommuner och regioner 15 miljarder kronor i extra medel för att täcka kostnader som kopplas till coronakrisen, erfar SR Ekot.

Enligt uppgifter till Ekot kommer januaripartierna att presentera satsningen under en pressträff på torsdagen.

Uppgifterna är inte bekräftade men Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni säger:

– Det är rimliga nivåer. Kommuner och regioner kommer att behöva väldigt mycket pengar, men exakt var vi landar kommer vi att återkomma till inom kort.

Statliga institutioner som Skansen ska få ta del av det statliga bidraget tidigare än vanligt. Detta eftersom många blivit av med bland annat biljettintäkter under virusutbrottet, säger kulturminister Amanda Lind (MP) till Expressen.

– Det kommer att ge en lättnad för att hantera den kommande tiden, säger hon.

Regeringen har tidigare fattat beslut om ett krispaket på 500 miljoner till kulturlivet, men det omfattar inte de som redan får statligt bidrag.

Sverige går in i en lågkonjunktur med BNP-ras som inte setts sedan finanskrisen och arbetslöshet som stiger till 9 procent i år. Den bedömningen gör regeringen i en ny prognos.

– Vi har ett väldigt allvarligt ekonomiskt läge, säger finansminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff.

Hon beskriver det som dubbla negativa chocker – både i utbud och efterfrågan – som drabbar ekonomin. Svensk BNP spås falla med 4 procent i år, vilket är i paritet med finanskrisen, och därefter väntas snabb återhämtning.

– Ekonomisk aktivitet kommer att öka under andra halvåret, säger Andersson.

Regeringen spår KPI-inflation på 0,5 procent, jämfört med tidigare prognosen på 1,7 procent. Underskottet i statens finanser bedöms bli 3,8 procent av BNP i år.

Coronavirusutbrottet lägger om hela den politiska agendan, skriver DN:s Ewa Stenberg i en analys. Januariavtalet är till stora delar satt ur spel och även efter krisen kommer samarbetspartierna stå inför en helt ny verklighet som gör att många av de ur S-perspektiv mest tveksamma reformerna kanske aldrig blir verklighet.

Stenberg beskriver det som att S på ett sätt blir räddade ur sin kris av gongongen:

”Men ingen i landet hade förstås velat bli räddade av en dödlig pandemi, om de hade kunnat välja.”

Ekots Fredrik Furtenbach konstaterar att dagens besked om att fler ska få rätt till a-kassa innebär att arbetsförmedlingen troligen får mer att göra. En följd blir att den planerade reformen av arbetsförmedlingen skjuts på framtiden.

– Den går inte att göra i coronakrisen, säger Furtenbach.

Coronakrisen kommer att förändra svensk politik, skriver Expressens Viktor Barth-Kron i en analys. Han spår att ekonomin, beredskapen och utrikesfrågorna snart seglar upp i topp på den politiska dagordningen.

”2010-talet är definitivt slut”, skriver han.

Altingets Johan Manell breddar utblicken till hela Norden. Han menar att den svenska hanteringen av coronaviruset skapar huvudbry i våra grannländer, och han tror att relationen kan få en törn av krisen.

”Det är svårt att påstå att Norge och Finland står Sverige närmare än någonsin”, skriver Manell.

EU-journalisten Ylva Nilsson zoomar ut ytterligare genom att fokusera på EU-politiken och splittringen mellan länderna. På sajten Om Europa skriver hon att Angela Merkel inte agerar särskilt EU-mässigt. Nilsson tycker att Tyskland agerar ännu mer hårdhänt nu än under finanskrisen, då tyska intressen också räddades ”på bekostnad av andra länder”.

Finansutskottet är enigt om att räntan på företagens uppskjutna skatteinbetalningar bör sänkas. Finansminister Magdalena Andersson säger till TT att man är beredd att ”titta på detta”.

Inför mötet drev Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet den linjen, något som förvånar Andersson.

– Det finns ingen konflikt i sak, säger hon till nyhetsbyrån.

Räntan har beräknats till 6,6 procent per år. Från näringslivet har kritiska röster tidigare höjts om att nivån är för hög.

Opinion Effekterna av coronaviruset slår särskilt hårt mot samhällets mest utsatta, och många invandrade hamnar i en tuff situation. Det skriver fyra ekonomiforskare på DN Debatt.

De skriver att invandrare har det tufft på arbetsmarknaden, då arbetslösheten även under vanliga förhållanden är högre än hos inrikes födda. En stor del jobbar inom besöksnäringen och utrikes födda är överrepresenterade bland småföretagare, menar debattörerna.

De anser att regeringens krisåtgärd mot små- och medelstora företag är välbehövligt, men skriver också att många ifrågasätter om det räcker. Debattörerna fasar för att konkurserna snabbt kan öka.

”För att undvika en ohållbar ökning av arbetslösa invandrare efter epidemin behövs ytterligare insatser.”

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt verkar måttligt nöjd med januaripartiernas krispaket till svenska företag som presenterades i dag. I paketet föreslogs bland annat sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

”Det är bra med kraftfulla stöd från staten till företag som riskerar att slås ut av krisen. Men jag saknar mer stöd till de som blir arbetslösa och rejäla tillskott till vård och äldreomsorg”, skriver V-ledaren på Twitter.

Sjöstedt menar att det är både dyrt och ineffektivt att sänka arbetsgivaravgiften.