Opinion De företag som har störst behov av ekonomiskt stöd får i mindre utsträckning ta del av stödåtgärder, skriver Dagens Nyheters ledarsida (oberoende liberal).

”Regeringen behöver se till att de åtgärder man infört verkligen fungerar, men också tänka kreativt: Hur kan vi få fler att handla av butiker och krögare utan att smittan sprids? Hur kan bolagen överleva?” undrar tidningen.

Hallandspostens ledarsida (oberoende liberal) skriver att Sverige riskerar en stor konkursvåg till hösten och att regeringen ännu inte lämnat besked om riktade stöd till enskilda firmor.

”Medan regeringen fortsätter analysera blir den ekonomiska krisen allt värre för Sveriges egenföretagare, som behöver svar”, skriver tidningen.

Opinion Överenskommelsen om EU:s långtidsbudget och coronafonden blev ett stort misslyckande, skriver M-politikerna Arba Kokalari och Benjamin Dousa i en debattartikel i Uppsala Nya Tidning.

Framför allt klarade inte statsminister Stefan Löfven av att stå fast vid kravet på att coronastödet skulle vara lån – inte bidrag. De redan höga svenska kostnaderna för EU kommer att bli ännu högre, vilket i slutändan kommer att drabba svenska skattebetalare, enligt debattörerna.

De lyfter också vikten av att Sverige även i framtiden måste vara en tydlig motståndare mot EU-skatter.

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Nästa år väntas inkomstpensionen öka med 0,8 procent enligt en uppdaterad prognos från Pensionsmyndigheten.

– Omsvängningen i prognosen beror på att genomsnittsinkomsten 2020 förväntas stiga betydligt mer än vad som prognostiserades i maj, säger myndighetens analyschef Ole Settergren till Expressen.

Enligt den första prognosen skulle inkomstpensionen räknas ner till följd av coronapandemin, men Settergren tror att vi ser effekterna av detta först 2022.

Premiepensionen väntas dock minska med 2,5 procent nästa år.

Små och medelstora svenska företag har endast lånat 1,3 miljarder kronor av det statliga stödet på 39 miljarder. Ekonomiprofessorn John Hassler kallar det en flopp, skriver TT.

– Det är i det närmaste ingenting, säger John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet.

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, ser det i stället som ett styrkebesked och att det visar att kreditmarknaden fungerar.

– Det avgörande är att staten skickar en signal om att det finns krediter att tillgå i kristider, säger hon till TT.

Regeringen stöttar räddningspaketet för SAS och pekar på att bolaget är viktigt för att tillgodose samhällets ”grundläggande behov av tillgänglighet med flyg” i Sverige, Danmark och Norge.

– Som största ägare i SAS är det naturligt att svenska staten tar ansvar i denna kris, men det kommer även att krävas ansvar från andra intressenter. Det är kritiskt att SAS efter denna kris blir ett långsiktigt lönsamt och hållbart företag, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) i ett pressmeddelande.

SAS har beslutat om en rekapitaliseringsplan som stöds av de tre huvudägarna: den svenska och den danska staten samt familjen Wallenberg. Sverige går in med närmare 5 miljarder kronor.

Det är rätt läge för Sverige att investera sig ur krisen och det behövs en ”grön omstart”, säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt i en stor intervju med HD/Sydsvenskan.

Sjöstedt menar att regeringen måste hjälpa företagen att elektrifiera, bygga nya stambanor och bygga bort bostadsbristen. Han jämför den gröna omstarten med Franklin D Roosevelts New Deal i USA på 1930-talet. Och säger att Sverige behöver ”en grön New Deal” med investeringar som skapar arbetstillfällen men som också får ner utsläppen.

– Det är guldläge för gröna investeringar. Vågar vi inte investera kan vi hamna i en negativ spiral med krympande ekonomi, säger han till tidningen.

Opinion Bankerna måste ta ansvar så att människor även i glesbygden kan ta lån för att investera i sina områden. Det skriver två S-politiker från Norrbotten på SvD Debatt.

”Nu är det dags att visa samhällsansvar på riktigt! Beröva inte oss utanför storstäderna möjligheten att låna pengar och utveckla vår del av Sverige”, skriver debattörerna.

De menar att det är ett allt större problem att människor ute i landet inte beviljas lån, även om det går att visa att det går att få lönsamhet i investeringen.

Regeringen skickar ut ett antal skatteförslag på remiss inför höstbudgeten, rapporterar TT.

Bland annat är det skattesänkningar som ingick i januariavtalet, som sänkt pensionärsskatt, sänkt statlig inkomstskatt och skattereduktioner för förvärvsinkomster och förlängningen av den så kallade expertskatten som ska upp till diskussion i höstens budgetförhandling.

– Skattesänkningar är något som finns med i januariavtalet och det kommer vi naturligtvis att leva upp till. Sen får vi se hur exakt hur det kommer att utformas i höstens budget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Fler utländska arbetstagare som jobbar i Sverige ska betala skatt här. Det kommer regeringen lägga fram som lagförslag i riksdagen i dag, rapporterar Ekot.

Inhyrd arbetskraft betalar endast skatt om de jobbar ett halvår eller mer i Sverige. Enligt regeringen utnyttjas detta av flera företag.

Med det nya lagförslaget, som föreslås träda kraft 1 januari 2021, hoppas finansminister Magdalena Andersson (S) på ökad konkurrensneutralitet.

– Och är också välkommet av de svenska fackföreningarna, säger hon till Ekot.

Sveriges Byggindustrier varnar för att förslaget kan avskräcka utländska arbetstagare och i förlängningen leda till minskat byggande.