Regeringen har beslutat om att fastställa inkomstbasbeloppet vilket påverkar inkomst- och tilläggspensionerna under nästa år, skriver Expressen.

Omkring 1,5 miljoner pensionärer som har inkomst- och/eller tilläggspension utan garantipension eller bostadstillägg påverkas och får en höjning av inkomstpensionen med 2,1 procent.

Förändringarna innebär en ökning med 280 kronor per månad före skatt för en pensionär som har 13 000 i inkomstpension.

– Vi vet att pensionerna behöver höjas mer, därför vill vi se högre pensioner för breda grupper i samhället, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) till tidningen.

Aida Hadzialic (S), oppositionsråd i Stockholm, riktar hård kritik mot finansregionsrådet Irene Svenonius (M) för att en tjänsteman får ta ansvaret för vad som händer på Karolinska universitetssjukhuset, skriver DN.

– När ska Moderaterna, som har styrt regionen i 13 år, ta ansvar för situationen? säger hon till tidningen med anledning av beskedet om varslet på sjukhuset.

Svenonius har tidigare sagt till DN att det är sjukhusledningens ansvar att leda den operativa verksamheten – inte politikernas. Hadzialic tycker det är ett ”orimligt” resonemang då de högst ansvariga har mer makt än någon annan att påverka både verksamheten och den ekonomiska politiken i regionen.

Opinion Den svenska skolan, hoten mot lokalpolitiker och Berlinmurens fall är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. I en ny satsning som lanseras den här veckan samlar Omni några av de mest intressanta lokala ledartexterna varje dag.

Opinion De migrationspolitiska samtalen, Magdalena Anderssons överskottsmål och H&M-toppens kritik mot köpskam. Det är några av de ämnen som tas upp på svenska lokaltidningars ledarsidor under torsdagen. Nedan har Omni samlat några av dagens mest intressanta ledartexter.

Opinion Regeringens utvisningsbeslut av de sex radikala islamisterna, Vänsterpartiets partiprogram och Liberalernas gröna väg framåt. Det är några av ämnena som behandlas på ledarplats i dag.

Aftonbladets Jenny Wennberg menar att verkligheten är komplicerad och att det därför är rätt att i nuläget inte verkställa utvisningsbeslutet av islamisterna, varav flera är imamer. M-ledaren Ulf Kristersson gör sig dum när han kritiserar regeringen för ett saktfärdigt agerande, skriver hon.

Vänsterpartiet har en ekonomisk fantasi som ideologi, menar DN:s ledarsida. Partiet samlades i helgen för vänsterdagarna i Göteborg och luftade där tankarna kring ett nytt partiprogram. ”Även om förslaget inte längre handlar om någon sovjetisk planekonomi skulle det innebära stora frihetsinskränkningar”, skriver man.

Sydsvenskan tar i stället upp Liberalerna, som under ledning av Nyamko Sabuni satsar på att bli ett grönare parti. Partiet föreslår att miljöbonusar enbart ska ges till bilar som inte ger några utsläpp alls. Men risken finns då att partiet inte framstår som grönare, utan mer som ett parti för dem som kommit på grön kvist, skriver ledarsidan.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt menar att den viktigaste frågan för partiet är att sätta press på regeringens ekonomiska politik. Det säger han när han gästar SVT:s Morgonstudion för att tala om Vänsterdagarna som startar i dag i Göteborg.

– Vi förhindrade at det blev en blåbrun regering och det var viktigt eftersom den politiken hade varit värre. Men detta betyder inte att vi har godkänt den här politiken. Vårt mål är att stora delar av det här januariavtalet aldrig kommer att bli verklighet.

Under helgen kommer LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson för första gången att hålla tal. Sjöstedt menar att Vänsterpartiet är är eniga med LO om att man vill se en förändring av januariavtalet.

Styret i Malmö väljer att inte höja skatten nästa år. För att ha råd med nödvändiga satsningar på bland annat skolan väljer politikerna i stället att dra ner på kostnader för hyrlokaler och administration, och att slopa överskottsmålet de kommande två åren, rapporterar P4 Malmöhus.

När S och L på måndagen presentade sin första gemensamma budget sedan de tillsammans tog även styret i staden efter valet presenterades också ett antal riktade satsningar. Bland annat går 132 miljoner till insatser för arbetslösa, 52 miljoner till omsorgen och 27 miljoner till grundskolan, skriver Sydsvenskan.

Satsningarna i regeringens budget för nästa år är långt ifrån tillräckliga för att nå de klimatpolitiska målen till 2045, visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort.

Sedan 1996 har de svenska utsläppen minskat med 26 procent. Men de senaste åren har minskningen avtagit och nästan planat ut, när den i stället hade behövt bli större.

– Åren går och vi ser inte trendbrottet i utsläppen som vi skulle behöva, säger professor Björn-Ola Linnér som forskar på klimatpolitik vid Linköpings universitet.

I dag är utsläppsminskningen ungefär en procent årligen, men enligt Klimatpolitiska rådet skulle den i stället behöva vara mellan 5 och 8 procent om det ska vara möjligt att nå målet, nollutsläpp 2045.

EU-ledarna får under eftermiddagen se brexitavtalet som EU och Storbritannien enats om på papper. Statsminister Stefan Löfven (S) är försiktigt positiv men vill se hela avtalet och därefter göra en analys.

– Det är naturligtvis positivt att det ser ut som att vi är ett steg närmare ett ordnat utträde för Storbritannien. Men det är fortfarande så att medlemsstaterna ska granska det här och det brittiska parlamentet ska fatta beslut, så inget är klart ännu, säger han till TT.

De ekonomiska förutsättningarna i många kommuner ser ut att bli sämre under nästa år. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, där en majoritet av kommunernas ekonomichefer svarat att läget ser sämre ut under 2020 jämfört med i år.

SKL-ordföranden Anders Knape tror att det kärva ekonomiska läget dels beror på att antalet äldre och unga ökar snabbare än personer i arbetsför ålder och dels på att Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Han menar att kommunerna kommer att vara tvungna att fortsätta att effektivsera sin verksamhet och fundera över sina prioriteringar.

– Sedan kommer det att behövas tillskott ifrån staten i form av ökade generella statsbidrag och det kommer också på sina håll att få till konsekvens att man kommer att höja skattenivåerna, säer han till Ekot.