Det går inte att utvisa eller avvisa personer vars hemländer inte tar emot medborgare som inte reser frivilligt. Polisen försöker därför att upprätta ett system för återvändande, men har ännu inte lyckats, skriver Aftonbladet i en granskning av flyktingkrisen 2015.

För tillfället har polisen 2 600 ärenden om personer som ska skickas tillbaka till Irak, men som inte går att verkställa. Andra länder som inte tar emot ofrivilligt resande medborgare är Iran, Eritrea och Somalia. Men i vissa länder har samarbetet förbättrats.

– För några år sedan gick det inte att utvisa personer till Etiopien, men nu har vi ett väl fungerande myndighetsutbyte, det samma gäller Afghanistan, säger Patrik Engström, chef på gränspolisen.

Fredspriset till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed lär inte förändra situationen till det bättre för den fängslade journalisten Dawit Isaak, tror den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll, enligt TT.

– Jag tror inte att priset har någon betydelse för Dawit Isaaks fall, dessvärre, säger han.

Ahmed fick priset för sitt arbete för fred mellan Etiopien och grannlandet Eritrea, där svensk-eritreanske Dawit Isaak sitter fängslad utan rättegång sedan 2001.

Efter TV4:s avslöjande om att svenskt krigsmateriel kan kopplas till kriget i Jemen kommer nu Inspektionen för strategiska produkter, som är tillståndsmyndighet för krigsmateriel, att granska uppgifterna.

– Krigsbrott, förbrytelser mot internationell humanitär rätt, är alltid något som ska beaktas i vår tillståndsprövning. Har det ägt rum är det naturligtvis en betydande faktor i tillståndsprövningen, säger Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör för myndigheten, till TV4.

TV4:s granskning, som gjorts tillsammans med organisationerna Bellingcat och Lighthouse report, visar bland annat att ett patrullfartyg med en kanon från Bofors och missiler från Swede Ship synts på satellitbilder över strategiskt viktiga hamnen Assab i Eritrea.

– Vi ser naturligtvis allvarligt på såna här uppgifter, tar det på stort allvar och kommer att höra med våra källor för att få en klar bild av detta, säger Wieslander till TV4.

Eritreas regering avfärdar människorättsgruppen Human Rights Watchs rapport om att skolungdomar i landet tvingas göra värnplikt som aldrig tar slut, skriver BBC.

Informationsminister Yemane Gebremeskel skriver i en rad Twitterinlägg att det är upp till landet att avgöra hur värnplikten ska fungera.

Eritreas regering har alltid försvarats landets värnpliktssystem och hävdat att det är nödvändigt för att försvara sin gräns mot ärkefienden Etiopien. Länderna slöt fred i juli förra året.

Eritrea tvingar tusentals skolungdomar och lärare att göra värnplikt som aldrig tar slut vilket förklarar varför så många flyr landet. Det visar en ny rapport från människorättsgruppen Human Rights Watch, skriver Reuters.

”Nu när freden med Etiopien är återställd så måste reformer för mänskliga rättigheter följa”, heter det i rapporten följt av att ”det måste börja med de ungas rätt till frihet”.

Det blodiga gränskriget mellan länderna inleddes i slutet av 1990-talet. Eritrea anklagas för att ha satt i system att rekrytera skolungdomar och tvinga dem att bli soldater under slavlika förhållanden. Länderna slöt fred i juli förra året.

En fjärdedel av jordens befolkning upplever extrem vattenstress, rapporterar AFP. Det innebär att mängden av tjänligt vatten inte räcker för samhällens behov. Jordbruk, industrier och samhällsfunktioner dricker upp 80 procent av det tillgängliga vattnet under ett genomsnittligt år i 17 av de värst drabbade länderna, enligt World Resources Institute.

Dessa 17 länder är Qatar, Israel, Libanon, Iran, Jordanien, Libyen, Kuwait, Saudiarabien, Eritrea, Förenade arabemiraten, San Marino, Bahrain, Indien, Pakistan, Turkmenistan, Oman och Botswana.

Situationen för eritreanska medier har förvärrats. Det säger Aaron Berhane, en av grundarna till tidningen Setit där Dawit Isaak arbetade, till Kulturnytt i P1.

Den förre chefredaktören besöker för första gången Sverige och i en intervju med SVT:s Kulturnyheterna riktar han även kritik mot UD för hur Sverige agerat i fallet.

Journalisten och göteborgaren Dawit Isaak fängslades i Eritrea 2001.

– Det måste få ett slut. Vilka förändringar har vi sett de senaste 17–18 åren som gått? Inga, säger Aaron Berhane till SVT.

Länder där journalister kan arbeta säkert blir färre, konstaterar Reportrar utan gränser (RSF) i sitt årliga pressfrihetsindex, skriver AFP.

Norge toppar listan och har bäst pressfrihet. Sverige halkar ett snäpp jämfört med föregående år och kommer nu på tredje plats på grund av ökande trakasserier på nätet. På andra plats kommer nu Finland.

USA backar tre placeringar och hamnar nu på plats 48 på listan. Landet hamnar nu i kategorin där situationen för pressen beskrivs som ”problematisk”.

Även för länder inom EU går utvecklingen bakåt. I tre länder – Malta, Slovakien och Bulgarien – har journalister mördats under den period som undersökningen gjordes.

I botten av listan, där situationen för pressfriheten beskrivs som mycket allvarlig, hamnar bland andra Azerbajdzjan, Bahrain, Djibouti, Egypten och Eritrea.

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter fick inget svar om vad som har hänt med 11 högt uppsatta oppositionspolitiker och 18 journalister, däribland svenske Dawit Isaak, när företrädare för Eritrea framträdde inför kommittén i mars.

– Vi frågade dem på så många sätt om dessa personer ännu lever. De svarade inte på det, vilket självklart är ett oroande tecken, säger sydafrikanen Christof Heyns, professor i mänskliga rättigheter och ledamot av kommittén, till TT.

Det var första gången sedan 2002 som Eritrea framträdde inför kommittén.

Dawit Isaak kom till Sverige som flykting 1987 och blev svensk medborgare fem år senare. Han greps i september 2001 tillsammans med flera andra som riktat kritik mot regeringen i Eritrea. Ingen av dem har anklagats formellt eller fått en rättvis rättegång.

De forna ärkefienderna Etiopien och Eritrea har gemensamt träffat Sydsudans president Salva Kiir under måndagen i ett försök att blåsa liv i landets havererade fredsprocess, rapporterar AFP.

Med på mötet var förutom Kiir den etiopiske premiärministern Abiy Ahmed och den eritreanske presidenten Isaias Afwerki.

Ledarna ska bland annat ha diskuterat hur grupper som inte ingick i den ursprungliga fredsöverenskommelsen framöver ska inkluderas.

Relationerna mellan Etiopien och Eritrea har det senaste året tinat upp rejält efter en flera årtionden lång gränskonflikt.