Reportrar utan gränser gläds åt nyheten att Dawit Isaak är vid liv, men ställer krav på en utredning, skriver Expressen.

– Vi upprepar vårt krav på att det ska tillsättas en parlamentarisk utredning för att undersöka vad alla regeringar har gjort för att få Dawit Isaak fri, säger ordföranden Erik Halkjaer.

Isaak greps i Eritrea i september 2001 tillsammans med andra aktivister och journalister som krävde demokratiska reformer i landet. Han har en fru och tre barn i Sverige.

Den fängslade journalisten Dawit Isaak är vid liv, rapporterar sajten Blankspot.

Ordföranden i Stödföreningen Free Dawit, Leif Öbrink, säger att han har vetat detta i en månad.

– Vi har en kontaktkedja som vi bygger det hela på och den är säker, säger han.

Dawit Isaak har suttit i eritreanskt fängelse i 18 år. Han är anklagad för brott mot rikets säkerhet.

Leif Öbrink säger till Dagens Nyheter att det inte råder någon tvekan om att Isaak är vid liv.

Opinion Den svenska narkotikapolitiken, kritiken mot Stefan Löfven och Sveriges agerande i utrikespolitiken är några av de ämnen som de lokala ledarsidorna uppmärksammar på tisdagen.

Medborgare från sex nya länder kommer att få svårare att flytta till USA efter att president Donald Trump godkänt ytterligare inresebegränsningar, skriver TT.

Länderna som berörs är Nigeria, Myanmar, Eritrea, Kirgizistan, Sudan och Tanzania. Personer från de sex länderna kommer fortfarande att kunna besöka USA.

Invasionen av gräshoppor i Somalia och Etiopien är värre än man tidigare trott, rapporterar Reuters. Situationen uppges vara den värsta på 25 år. Den förvärras av ett snabbt förändrat väderläge i regionen och förstör skördar för jordbrukare i regionen.

Etiopiske bonden Ashanga Molla, 66, säger till Reuters att hans skörd av sädesslaget teff minskat kraftigt på grund av gräshopporna och regnet. Hittills har han inte fått någon hjälp av myndigheter.

– Det här är inte ens tillräckligt för att mätta min familj, säger Ashanga Molla.

Det går inte att utvisa eller avvisa personer vars hemländer inte tar emot medborgare som inte reser frivilligt. Polisen försöker därför att upprätta ett system för återvändande, men har ännu inte lyckats, skriver Aftonbladet i en granskning av flyktingkrisen 2015.

För tillfället har polisen 2 600 ärenden om personer som ska skickas tillbaka till Irak, men som inte går att verkställa. Andra länder som inte tar emot ofrivilligt resande medborgare är Iran, Eritrea och Somalia. Men i vissa länder har samarbetet förbättrats.

– För några år sedan gick det inte att utvisa personer till Etiopien, men nu har vi ett väl fungerande myndighetsutbyte, det samma gäller Afghanistan, säger Patrik Engström, chef på gränspolisen.

Fredspriset till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed lär inte förändra situationen till det bättre för den fängslade journalisten Dawit Isaak, tror den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll, enligt TT.

– Jag tror inte att priset har någon betydelse för Dawit Isaaks fall, dessvärre, säger han.

Ahmed fick priset för sitt arbete för fred mellan Etiopien och grannlandet Eritrea, där svensk-eritreanske Dawit Isaak sitter fängslad utan rättegång sedan 2001.

Efter TV4:s avslöjande om att svenskt krigsmateriel kan kopplas till kriget i Jemen kommer nu Inspektionen för strategiska produkter, som är tillståndsmyndighet för krigsmateriel, att granska uppgifterna.

– Krigsbrott, förbrytelser mot internationell humanitär rätt, är alltid något som ska beaktas i vår tillståndsprövning. Har det ägt rum är det naturligtvis en betydande faktor i tillståndsprövningen, säger Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör för myndigheten, till TV4.

TV4:s granskning, som gjorts tillsammans med organisationerna Bellingcat och Lighthouse report, visar bland annat att ett patrullfartyg med en kanon från Bofors och missiler från Swede Ship synts på satellitbilder över strategiskt viktiga hamnen Assab i Eritrea.

– Vi ser naturligtvis allvarligt på såna här uppgifter, tar det på stort allvar och kommer att höra med våra källor för att få en klar bild av detta, säger Wieslander till TV4.

Eritreas regering avfärdar människorättsgruppen Human Rights Watchs rapport om att skolungdomar i landet tvingas göra värnplikt som aldrig tar slut, skriver BBC.

Informationsminister Yemane Gebremeskel skriver i en rad Twitterinlägg att det är upp till landet att avgöra hur värnplikten ska fungera.

Eritreas regering har alltid försvarats landets värnpliktssystem och hävdat att det är nödvändigt för att försvara sin gräns mot ärkefienden Etiopien. Länderna slöt fred i juli förra året.

Eritrea tvingar tusentals skolungdomar och lärare att göra värnplikt som aldrig tar slut vilket förklarar varför så många flyr landet. Det visar en ny rapport från människorättsgruppen Human Rights Watch, skriver Reuters.

”Nu när freden med Etiopien är återställd så måste reformer för mänskliga rättigheter följa”, heter det i rapporten följt av att ”det måste börja med de ungas rätt till frihet”.

Det blodiga gränskriget mellan länderna inleddes i slutet av 1990-talet. Eritrea anklagas för att ha satt i system att rekrytera skolungdomar och tvinga dem att bli soldater under slavlika förhållanden. Länderna slöt fred i juli förra året.