Regeringen vill satsa över 2 miljarder per år från 2020 för att minska segregationen i 32 områden i Sverige, rapporterar Aftonbladet.

Statsminister Stefan Löfven presenterade satsningen under ett besök i Linköpingsområdet Skäggetorp tillsammans med ministrarna Ibrahim Baylan, Isabella Lövin och Gustav Fridolin.

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer 425 miljoner kronor att avsättas till kommuner med socioekonomiska utmaningar i år. Nästa år vill man höja anslaget till 1,35 miljarder och därefter till 2,2 miljarder kronor per år fram till 2027.

– De områden vi föreslår avviker markant från riksgenomsnittet, säger Ibrahim Baylan enligt Aftonbladet.

Snart är det nytt år och som vanligt skruvas det lite på skatterna i samband med årsskiftet.

– I den här budgeten är det särskilt pensionärer som gynnas på skattesidan. Och på utgiftssidan väntar höjda barn- och studiebidrag, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson till TT.

Bland skattehöjningarna märks bland annat att den som sparar i ISK-konto eller i kapitalförsäkringar får betala mer, liksom den som använder tjänstebilen privat i städer med vägtullar.

Regeringens budgetarbete får kritik av Riksrevisionen som menar att ”betydande skillnader i prognoserna” jämfört med expertmyndigheter är ett problem. Oklar konjunkturanpassning av finanspolitiken är ett annat, enligt revisorerna, rapporterar TT.

Finansminister Magdalena Andersson (S) tar dock kritiken med ro. Hon menar att den stora skillnaden beror på olika bedömningar av resursutnyttjandet i ekonomin och pris- och löneutvecklingen de kommande åren.

I grunden ser Andersson olikheterna i prognoserna som något positivt.

– Då kan man titta på de olika beräkningarna och bryta de mot varandra, säger hon till nyhetsbyrån.

Riksgälden, som ansvarar för statens inlåning, väntar sig nu att statens överskott blir ännu högre än tidigare prognos.

– Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och sysselsättningen ökar snabbt. Detta är en viktig anledning till att skatteinkomsterna ökar och att budgetsaldot 2017 stärks, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad enligt ett pressmeddelande.

Riksgälden spår nu ett överskott på 28 miljarder kronor i år. Regeringens expansiva budget till trots väntas överskottet bli 47 miljarder kronor under valåret 208 och 55 miljarder kronor 2019.

Statskulden väntas krympa till 28, 26 respektive 24 procent av BNP under de tre åren.

Det svenska budgetöverskottet på 1,1 procent av BNP är näst högst inom EU. Rapporten från EU:s statistikbyrå Eurostat visar att Sverige är delad tvåa inom unionen tillsammans med Malta. Luxemburg har det högsta budgetöverskottet, +1,6 procent.

– Vi har ordning och reda, också jämfört med andra EU-länder, säger finansminister Magdalena Andersson (S).