Opinion För att nå målet om ett fossilfritt Sverige är det viktigt att användningen av biogas ökar, skriver sex S-företrädare i Stockholmsregionen i en debattartikel i Dagens samhälle.

Stockholms läns landsting måste därför ställa tydliga och höga grav på drivmedel när bland annat färdtjänst, bussar och sjötrafik upphandlas, menar debattörerna.

”Vi vill också driva på för mer matavfallsinsamling i länets kommuner så att fler medborgare får möjlighet att enkelt bidra till kretsloppet”, skriver de.

15-åriga Greta Thunberg listas av Time Magazine som en av världens mest inflytelserika tonåringar. Tidningen har uppmärksammat Greta för hennes skolstrejk för klimatet och för att hon inspirerat till miljöaktioner världen över.

– Jag kände att ingenting händer och att ingen gör någonting. Det är min plikt att göra vad jag kan. Jag kan inte rösta så det här är ett sätt att göra min röst hörd, säger hon till Time om sin klimatkamp.

Ökade halter koldioxid i atmosfären kan försämra människors intellektuella förmåga och bland annat påverka vårt minne och få oss att fatta sämre beslut. Det visar forskning från University College London, rapporterar The Independent.

Med tanke på att sannolikheten för att mängden koldioxid i atmosfären ser ut att vara betydligt högre vid slutet av det här århundradet kan effekter på människors kognitiva förmågor vara oundvikliga, menar forskarna.

Småsparare som tror att deras investeringar i gröna och hållbara fonder gör någon skillnad bedrar sig. Det säger fondexperten Jonas Lindmark på Morningstar till TT.

– När det kallas hållbarhetsfonder signalerar det att fonden gör något för att världen ska bli mer hållbar. Det menar jag vilseleder kunder, att det skulle göra någon konkret skillnad, säger Lindmark till TT.

Hans poäng är att aktiemarknaden är en sorts andrahandsmarknad och att det inte påverkar företagens verksamhet när en befintlig aktie byter ägare.

Världens största kapitalförvaltare med Blackrock, Vanguard och JP Morgan i spetsen har ökat sina investeringar i kolverksamheter sedan Parisavtalet 2015. Det skriver Financial Times och hänvisar till en ny rapport från organisationen Influencemap.

Enligt rapporten har världens ledande förvaltare med totala tillgångar på 40 tusen miljarder dollar, ökat sina innehav i kol med 20 procent mellan 2016 och 2018.

– Det är säkerligen inte förenligt med Parisavtalet eller de uttalanden FN:s klimatpanel gjort om kol den senaste tiden, säger Thomas O’Neill på Influencemap till FT.

Opinion Kritiken har varit hård mot William Nordhaus som fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne, men den riskerar att spela klimatskeptiker i händerna. Det skriver Jesper Roine, professor i nationalekonomi, på DN Debatt.

Roine menar att kritiken mot Nordhaus modeller för att beräkna klimatförändringarnas ekonomiska kostnader ofta har varit felaktig. Han vänder sig bland annat mot dem som kritiserar pristagaren för att överhuvudtaget sätta en prislapp på klimatförändringarna då miljökostnaden ”kan vara oändlig”.

Roine menar att den typen av kritik gör klimatskeptiska makthavare nöjda då de kan luta sig tillbaka och säga ”Det kan vara si, men det kan också vara så. Vi får vänta och se”.

Lösningen på klimatkrisen kan finnas i krigsekonomin, menar Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell ekonomi på KTH.

Han har forskat på krigsekonomier och drar paralleller mellan dagens klimatkris, som kräver snabba omställningar, och det politiska systemet i USA och Storbritannien under andra världskriget, skriver SVT.

Då tog politikerna initiativet, bland annat genom att höja skatterna och investera kraftigt i krigsproduktionen och Laestadius menar att samma sak måste hända i dag. Bland annat vill han att Bromma flygplats stängs och att investeringarna i förnybar energi tredubblas.

Utsläppen från en snittsvensks flygresor är cirka fem gånger högre än det globala genomsnittet. Det visar en ny studie gjord av Chalmersforskare på uppdrag av Naturvårdsverket, som Dagens Nyheter rapporterar om.

En invånare i Sverige bidrar i genomsnitt till utsläpp av 1,1 ton koldioxid per år genom flygresor, jämfört med det globala snittet på 0,2 ton.

Studien visar även att svenskars resande ökat kraftigt sedan början på 1990-talet men att olika effektiviseringar – som att fylla kabinen med fler resenärer – gjort att utsläppen inte ökat nämnvärt de senaste åren. Nu tror forskarna dock att utsläppen åter igen kan börja skena iväg om resandet fortsätter öka, skriver DN.

Nya Zeelands militär pekar ut klimatförändringarna som en av de största säkerhetsutmaningarna för landet, rapporterar AFP.

”Med klimatförändringarnas allt mer intensiva inverkan kommer Nya Zeeland få utöka resurserna och minska beredskapen för andra krav” konstaterar landets militär i en rapport om klimatpåverkan.

Klimatminister James Shaw menar att militärens roll håller på att förändras.

– Vi ser allt mer hur deras kamp handlar om att ta itu med konsekvenserna av extrema väderhändelser, säger han.

Landets premiärminister Jacinda Ardern har även startat en fond med 100 miljoner dollar för gröna investeringar. Det är ett steg för att uppnå Nya Zeelands mål om noll nettoutsläpp år 2050.

Om världens länder lever upp till Parisavtalets mål kan över en miljon liv räddas till mitten av århundradet tack vare renare luft. Det kan också spara hundratals miljarder dollar, visar en ny rapport från Världshälsoorganisationen WHO enligt CNN.

Rapporten publiceras i samband med FN:s pågående klimattoppmöte COP24 i polska Katowice där stats- och regeringschefer möts för att lägga grunden för ett genomförande av Parisavtalet som upprättades 2015.

Till grund för rapporten ligger bedömningar från ett 80-tal akademiska experter, representanter för civilsamhället och organisationer som arbetar med frågan om klimatförändringar.