Opinion I en ledare i GP (liberal) skriver Adam Cwejman att skam över individens belastning på klimatet är på väg att bli en ny religion.

”Om människor förväntas uppleva skam för ett, tills nyligen, rätt normalt beteende bör de också få information om när de ska sluta skämmas” skriver han och menar att utan svar på den frågan får vi ”ett samhälle fullt av klimatposörer redo att berätta om sina senaste bedrifter”.

Sven-Eric Liedman skriver i en ledare i Aftonbladet (obundet socialdemokratisk) att klimat och jobb inte får spelas ut mot varandra:

”Inga arbetstillfällen är viktiga nog för klimatfarlig produktion. Däremot ska man kämpa för arbeten som är klimatneutrala eller, än bättre, motverkar uppvärmningen av atmosfären.”

Biobränslet från skogen anses av EU vara lika klimatneutralt som solenergi och av många ses det som en av lösningarna av klimatkrisen. Men enligt forskare bidrar det kraftigt till klimatförändringarna, skriver New Yorker.

Problemet är ganska enkelt. Huggs ett träd ner och eldas upp hamnar all koldioxid som är uppbunden i trädet i stället i atmosfären. Tanken är att de träd som växer i dess ställe ska binda ny koldioxid men studier som gjorts i USA visar att det tar 44 till 104 år för de nya träden att betala tillbaka koldioxidskulden. Och klimatforskarna är eniga om att utsläppen behöver minska nu, inte sen.

Tidigare har det också underskattas hur mycket koldioxid träd binder under sin medelålder. Träd i sydöstra USA tar upp som mest koldioxid när de är omkring 100 år. I stället huggs de ner vid runt 40 års ålder och många blir pellets som exporteras i stor skala till EU, skriver New Yorker.

Opinion Dagens Nyheters ledarskribent Lisa Magnusson skriver att hon har ledsnat på debatten om flygskam. Klimatfrågan har blivit ett ”navelskådande ned i privatpersoners konsumtion”, menar hon. Magnusson önskar att ”den duktiga medelklassen lyfte sig själv ur villfarelsen att dess känslor inför olika saker är det viktigaste” och i stället ”utkrävde ansvar från industrin och lobbade för en grönare lagstiftning”.

”Kort sagt allt det som verkligen spelar roll, till skillnad från att dividera om en tygpåse hit och dit”.

Att ta hand om all den mat som slängs i världen – en av de stora bovarna bakom ökande koldioxidutsläpp – kan vara en potentiellt lukrativ framtidsbransch. Det hoppas FN som varnar för de allvarliga konsekvenserna med överkonsumtion och överproduktion av livsmedel, skriver CNBC.

Enligt FN kostar det globala matsvinnet i dag 23 900 miljarder kronor i sociala, ekonomiska och klimatmässiga konsekvenser.

Organisationens beräkningar visar att utsläppen från matsvinnet är så stora att om de hade varit ett land så hade de legat trea på utsläppslistan efter USA och Kina.

Danmarks meteorologiska institut backar om att värmerekordet på Grönland skulle ha slagits i början av augusti, rapporterar Danmarks Radio. Temperaturen var hög på den grönländska inlandsisen men någon toppnotering rörde det sig inte om.

Mätningen på väderstationen visade 4,7 grader men andra observationer motbevisar den temperaturen. I stället ska det ha varit minus två grader.

Missen i mätningen ska ha berott på att avståndet mellan termometer och isytan varit fel på grund av snö, något som orsakat dålig ventilation och påverkat resultatet.

I världens allra flesta länder är jordbruk i dagsläget så pass olönsamt att det inte är rimligt att vänta sig att jordbrukarna på egen hand kan ställa om till mer klimatvänliga alternativ. Det säger Lennart Olsson, professor i hållbar samhällsutveckling, till SR:s Vetenskapsradion. Han är också medförfattare till den rapport från FN:s klimatpanel IPCC som ska presenteras nästa vecka.

– Därför tror jag att vi måste hitta sätt att ge bönderna bättre ekonomiska möjligheter, säger han.

Opinion Klimatnödläge har utlysts på regional och nationell nivå i 18 länder – och i Sverige diskuteras det nu i bland annat Malmö, Göteborg, Stockholm och Helsingborg om man borde utlysa klimatnödläge. Tankesmedjan Fores har granskat effekterna av klimatnödlägen som införts – och kommit fram till att de är ”noll och inga”, skriver Mattias Goldmann och Mette Kahlin McVeigh, vd respektive klimatprogramschef på tankesmedjan, på SvD Debatt.

I till exempel Kanada godkändes en massiv pipeline för ökad produktion av olja, vilket förvärrar landets klimatpåverkan – dagen efter att man utlyst klimatnödläge. Politisk ploj, skriver debattörerna, som menar att klimatnödläge inte heller innebär någon praktisk skillnad i de länder där det har införts. Ett annat problem är att ingen definierat rent juridiskt vad ett klimatnödläge innebär.

”Vi har svårt att se att utlysande av klimatnödläge i Sverige skulle få en väsentligt avvikande och mer positiv roll än i övriga världen, eftersom Sverige saknar en klar definition av vad ett klimatnödläge innebär”, skriver debattörerna.

Det spretiga och säregna Joshuaträdet är allvarligt hotat av klimatförändringar, varnar forskare enligt AFP.

Träden, som gett namn till nationalparken Joshua Tree i Kalifornien i USA, kommer att vara utrotade i slutet av seklet om ingenting görs, enligt University of California at Riverside. Bara om de klimatpåverkande utsläppen begränsas kan 80 procent av träden överleva.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer temperaturen i området i värsta fall öka med 2,8–5 grader och dessutom väntas det falla mellan 75 och 180 millimeter mindre regn.

– Om joshuaträd kunde överleva i de förhållandena skulle de redan vara i dem, säger forskaren Lynn Sweet till nyhetsbyrån.

Oslo ska bli världens första utsläppsfria storstad. Det löftet går stadsfullmäktiges tre sittande partier fram med inför lokalvalet om en månad, skriver NTB.

Målet ska uppnås genom att bland annat minska antalet parkeringsplatser, för ersätta dem med fler cykelvägar och utöka antalet avgångar i kollektivtrafiken. Tanken är att på så sätt minska sina utsläpp med 95 procent, jämfört med utsläppsnivån 2009.

”Detta är den mest ambitiösa klimatstrategin av alla världens storstäder”, säger kommunalrådet Raymond Johansen i ett pressmeddelande.

Opinion Greta Thunberg har uppmanat facken att gå ut i klimatstrejk, en idé som Expressens ledarskribent Sanna Rayman tycker är lika hedervärd som dålig. ”Helt enkelt för att den saknar konkret motpart och därmed blir en oseriös urvattning av strejkvapnet”, skriver hon.

En strejk är en konfliktåtgärd som den fackliga sidan kan hota med och som arbetsgivarsidan kan undvika genom att gå med på fackets krav eller lägga ett motbud – men några sådana möjligheter ser inte Sanna Rayman att arbetsgivare skulle ha om man hotade med en facklig klimatstrejk.

Kravet från Greta Thunberg och Fridays for future är att politiker ska föra en politik med målet att följa Parisavtalet och hålla oss globalt under 1,5 graders global uppvärmning. Arbetsgivare som drabbas har inga möjligheter att möta sådana krav och enligt Sanna Rayman skulle en klimatstrejk bara bli ett dyrt poserande.