Årets första sex månader i Ryssland var de varmaste sedan statistik började föras 1891, enligt landets meteorologiska och hydrologiska center, uppger ryska medier.

Ovanligt varma vintermånader uppges ha påverkat resultatet mycket. I januari låg medeltemperaturerna 10–11 grader över medelvärdena.

För några dagar sedan bekräftade ryska meteorologer även ett värmerekord i den sibiriska staden Verhojansk, som brukar beskrivas som den kallaste bebodda platsen på jorden. Den 20 juni var det 38 grader i staden, vilket enligt The Weather Channel är den högsta uppmätta temperaturen sedan juli 1885.

SAS klimatmål uppfyller inte Parisavtalet, trots skärpta åtgärder i samband med miljardstödet, enligt Naturskyddsföreningen. Det rapporterar ETC.

För att uppfylla FN:s krav måste SAS halvera sina utsläpp till 2025 istället för planerade 2030, enligt Jens Forsmark som är transportexpert på organisationen.

– Det SAS presenterar är inte i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det behövs betydligt kraftfullare insatser, säger han till ETC.

SAS plan att öka andelen biobränsle och bränslesnåla flyg är enligt Jens Forsmark inte tillräcklig. Han menar att biobränsle är en för begränsad resurs för att vara en stabil lösning och föreslår fokus på hårdare beskattning av flygets klimatpåverkan.

SAS skärper sina klimatåtgärder för att tillfredsställa regeringens motkrav för miljardstödet – att minska utsläppen med 25 procent till 2025 och med 50 procent till 2030. Det skriver SAS i ett pressmeddelande.

Uppdatera flygplansflottan med bränslesnålare modeller, öka andelen förnybara jetbränslen till 10 procent och göra flygningarna över Europa mer effektiva genom att implementera europeiska luftfartsintegrationen Single European Sky. Det är SAS åtgärder för att försöka uppnå kraven.

Utöver det undersöker bolaget möjligheten att sammarbeta med järnvägsoperatörer.

På sikt kan klimatförändringarna leda till fler översvämningar, vilket i sin tur kan leda till mer mygg på platser i Sverige som hittills skonats från insekterna. Det rapporterar SVT Nyheter.
Forskaren Anders Lindström exemplifierar med Gotland där myggen dök upp förra året.

– En del arter verkar öka sin utbredning. De gynnas av det här varma, alltså klimatförändringar, säger han till SVT.

Opinion Fredagens ledarsidor bjuder på blandade ämnen, brandrisken, elbristen och svenska IS-anhängare i Syrien är några av ämnena.

Aftonbladets ledarskribent Pernilla Ericson skriver att Sverige måste rustas för ett nytt 2018 – den rekordvarma sommaren då skogsbränder härjade i landet.

”[...] Mycket höga temperaturer är en bister försmak av klimatkrisens framfart i Sverige, och den måste vi tyvärr rusta oss för”.

Samtidigt som värmeböljan sveper in över Sverige, bränner regeringen olja, skriver Dagens industris ledarskribent Ellen Gustafsson. Hon menar att det vore en ”katastrof” att stänga ned kärnkraften med dagens ”blottlagda brister.”

Expressens ledarsida skriver att Sverige inte bör hämta hem IS-anhängare från Syrien förrän det finns en plan för att hantera återvändare.

Jysk skär sönder och slänger reklamerade produkter i sopcontainrar för att ingen ska kunna använda dem – samtidigt som möbelföretaget på sin hemsida skriver att det kämpar för att begränsa sitt klimatavtryck, skriver Expressen.

– Att i stor omfattning förstöra och slänga kläder, möbler, livsmedel eller annat i stället för att sälja dem billigare eller skänka dem till välgörenhet, visar på ett ohållbart sätt att se på våra resurser, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).

Sandra Martinsson, kommunikationsansvarig på Jysk, säger att företaget i Danmark har börjat testa en metod för att märka produkter med oborttaglig färg i stället för att skära sönder dem.

Att plantera träd för att suga upp koldioxid kan vara kontraproduktivt. Det visar två nya studier publicerade i Nature Sustainability som TT rapporterar om.

I själva verket kan försök att plantera träd och återskapa skogar leda till att naturen binder mindre koldioxid och blir artfattigare, skriver forskarna. Den så kallade Bonn-utmaningen, som innebär att 350 miljoner hektar skog ska planteras, utgörs nu av planer på att skapa monokulturer på kommersiellt gångbara arter som gummipalmer och fruktträd.

”Sådana planteringar har markant sämre förmåga att binda koldioxid, skapa livsmiljöer åt andra djur- och växtarter samt motverka jorderosion jämfört med naturliga skogar”, skriver forskarna.

Det är bråttom att stoppa den smältande permafrosten för att inte ytterligare spä på klimatförändringarna, säger naturgeografen Gustaf Hugelius till SVT. Och det enda sättet att göra det är att minska utsläppen av växthusgaser.

Hugelius säger att utsläppskurvan ”behöver vända nu” och att det under de kommande 10–20 åren krävs drastiska minskningar.

– Vi kan fortfarande klara av det här, men det som händer de kommande åren blir avgörande.

De allt högre temperaturerna i framför allt Sibirien har gjort att permafrosten börjat smälta, något som betyder nya utsläpp av både koldioxid och metan.

Danska politiker har kommit överens om en historisk grön skattereform som ska göra att landet klarar målet om att minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030, rapporterar flera medier.

”Den här överenskommelsen visar resten av världen att klimatåtgärder och ekonomisk återuppbyggnad går hand i hand”, säger klimatdepartementet i ett uttalande enligt Bloomberg.

Danmark ska nu minska sina utsläpp med 3,4 miljoner ton koldioxid om året, vilket är nästan dubbelt så mycket som regeringen hade föreslagit, skriver TT.

Norge ser ut att kunna nå de mål för minskade klimatutsläpp som Stortinget satt upp för 2020, skriver Aftenposten. Det skulle i så fall göra Sveinung Rotevatn till den första klimat- och miljöminister som når målet.

– Nu håller den gröna omställningen på att genomföras. Det har släppt, utsläppen går ner, säger han.

Han påpekar också att målen ser ut att kunna nås även utan den extra draghjälp som coronanedstängningen i landet innebar.

Även Steffen Kallbekken, forskningschef för Cicero, ett centrum för klimatforskning, bedömer att Norge kommer att nå målen.