Stora barriärrevet i Australien har genomgått den mest utbredda korallblekningen som någonsin noterats, skriver AFP.

1 036 rev observerades från luften i en omfattande undersökning ledd av professor Terry Hughes vid James Cook University.

– För första gången har alla tre regioner i Stora barriärrevet drabbats av allvarlig blekning, säger Hughes.

Korallblekning sker när ett rev utsätts för varmare vatten än normalt under en lång tid. Alger som ger revet näring och färg lämnar korallerna, vilket gör dem vita och kan leda till att de dör.

Opinion Att utsläppen och luftföroreningarna minskat under virusutbrottet ger oss inte skäl att fira. Det skriver Mette Kahlin McVeigh från tankesmedjan Fores på SvD Debatt.

Hon är kritisk till att delar av miljörörelsen redan nu drar slutsatser om vilken effekt coronapandemin har på klimatet.

”Få kommer övertygas av vikten om att rädda klimatet med argument som baseras på att mänskligheten måste få det sämre.”

Hon skriver också att det är klarlagt sedan tidigare, både i Sverige och utomlands, att det går att nå minskade utsläpp under tillväxt.

Koldioxidutsläppen väntas minska med historiska mängder på grund av coronapandemins effekter på världens ekonomier och industrier, skriver Reuters. Under finanskrisen 2008 minskade utsläppen med 1,4 procent – nu väntas en minskning med hela 5 procent.

– En sådan minskning skulle i så fall inte ha skådats sedan andra världskriget, säger Rob Jackson, klimatprofessor och ordförande för forskarnätverket Global Carbon Project som årligen publicerar utsläppsuppskattningar.

Samtidigt varnar experter för att utsläppsminskningens effekter kan bli kortvariga, eftersom de orsakats av en kris och inte tack vare omställningar.

Opinion Nio miljoner människor dör varje år i luftföroreningar, siffror som coronapandemin troligen inte kommer vara i närheten av när den är över. Det skriver geografen Erik Huss på SvD Debatt och ställer frågan: Vill vi verkligen tillbaka till det gamla vanliga när pandemin är över?

Han menar att dagens kris ger tid till eftertanke, och att både företagen och samhället i stort nu har möjlighet att hitta nya vägar för framtiden.

”Låt oss rida ut denna storm med hedern i behåll.”

Om allt bara blir som förr kommer utsläppen att öka menar han, med dödsfall och nedbrutna ekosystem som följd.

FN:s klimattoppmöte COP26 som var planerat att hållas i Glasgow den 9 till 12 november i år kommer att skjutas upp till 2021, uppger det finska miljöministeriet för Reuters, skriver TT och Expressen.

Detta på grund av den pågående coronaviruspandemin i världen.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) säger i en skriftlig kommentar till TT att det var ett väntat beslut.

"Coronakrisen hotar liv och hälsa världen över och gör att det viktiga förberedelsearbetet med att få med länder att höja sina klimatambitioner inför COP26 inte kan ske som planerat. Men det betyder inte att klimatarbetet pausas", skriver Lövin.

Coronakrisens påverkan på klimatet kommer troligen vara högst temporär. Det menar FN-organet Meteorologiska världsorganisationen som höll presskonferens under onsdagen, rapporterar AFP.

Lars Peter Riishojgaard, från organets infrastrukturdepartement, menar att den effekt vi nu ser av att flyg- och biltrafik stannat av kommer att avta när krisen är över.

– Pandemin kommer att vara över vid något tillfälle och världen kommer att återgå till arbetet, med det kommer koldioxidnivåerna att öka igen, till samma nivå eller något under, säger Riishojgaard, enligt AFP.

Han hoppas dock på att de resultat som syns nu, i till exempel New Delhi där luftföroreningarna minskat rejält, ska få regeringar att tänka om när krisen är över.

Opinion Stimulanspaketen för att rädda Europas ekonomi under och efter coronakrisen får inte bli för kortsiktiga och ske på bekostnad av klimatinvesteringar, skriver fem MP-politiker på DN Debatt. I stället måste satsningarna vara en del av EU:s gröna giv, skriver de.

Den gröna given bör också anpassas för en europeisk ekonomi på väg mot recession, anser debattörerna. De vill också att stöd till fossilberoende industri villkoras mot klimatkrav och att fossilsubventioner avskaffas.

Grönlands och Antarktis massiva istäcken minskar i storlek sex gånger snabbare än för 30 år sedan, till följd av den globala uppvärmningen. Detta följer beräkningar från FN:s klimatpanel IPCC som ”värsta tänkbara scenariot” för klimatförändringarnas effekter.

Islossningen står för en tredjedel av jordens vattennivåhöjning. 1990 stod den för drygt 5 procent, säger klimatforskaren Andrew Shepherd vid University of Leeds till BBC.

– Detta har konsekvenser för framtiden, för översvämningar och erosion vid kuster, säger han.

Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) red ut till försvar för kärnkraften under dagens möte med EU:s miljöministrar – trots att hon själv är kärnkraftsmotståndare.

– Olika fossilfria energikällor bör bidra till EU:s klimatomställning, inklusive kärnkraft och förnybart, sa Lövin enligt TT.

Lövin hade nämligen fått i uppdrag att framföra den ståndpunkten av majoriteten i riksdagens EU-nämnd.

Hon säger att hon är väl medveten om att frågan är ett rött skynke för många EU-länder och att det uppfattas som apart att försvara kärnkraften.

– Det är sorgligt att EU-nämnden och svenska partier inte har förstått det.

Greta Thunberg talar i dag till EU:s miljöministrar i unionens ministerråd, inbjuden av ordförandelandet Kroatien.

Den 17-åriga klimataktivisten säger bland annat att den klimatlag som EU-kommissionen lade fram i onsdags är otillräcklig och att EU måste agera mycket snabbare.

– Det här är bara vetenskap. Jag borde inte behöva vara här för att berätta det här. Det är något som vi borde ta för givet. Jag förväntar mig att ni gör det, säger Thunberg till ministrarna enligt TT.