De 7,5 miljarder kronorna som riksdagen är eniga om att ge kommunerna och regionerna kommer inte att räcka för att bibehålla välfärdens kvalitet. Det säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

– Om kommunerna skulle få alla pengar som har utlovats så skulle man ändå behöva lägga till lika mycket själva genom att till exempel effektivisera eller höja skatten till år 2022, säger hon till SVT Nyheter.

En av tre kommuner har skurit ner i sin välfärdsbudget i år, enligt en kartläggning från SVT Nyheter.

70 procent av kommunerna har deltagit i SVT:s undersökning av hur välfärdsbudgeten har utvecklats. Av dem svarar var tredje att man drar ner på åtminstone något område. En av fem kommuner svarar att det leder till försämrad välfärdskvalitet.

Annika Wallenskog, Sveriges kommuner och regioners chefsekonom, säger till SVT att många kommuner har haft ett högt kostnadsläge där man fått höga skatteintäkter och bidrag från staten.

– Nu har man en framtid där inte intäkterna ökar lika snabbt längre, säger hon.

Opinion Debatten om kommunernas ekonomiska problem utgår från fel saker, skriver Daniel Källenfors (M), kommunstyrelsens ordförande i Lidingö, på SvD Debatt.

Enligt Källenfors finns det gott om exempel på kommuner som bedriver en bra verksamhet med lägre kostnader än genomsnittskommunen. Han tycker att man borde tala om ekonomisk styrning och prioriteringar i stället för att kommunerna borde ha mer pengar.

”Om kommunen prioriterar andra saker så innebär det att det att kärnverksamheten prioriteras bort. Det är viktigt att politiken prioriterar ett begränsat antal mål och med relevanta nyckeltal.”

Moderaterna vill att regeringen via en extra ändringsbudget ger mer pengar till kommuner och regioner, samt till rättsväsendet. Enligt partiet behövs fem miljarder till nästa år för att ”upprätthålla” både välfärd och trygghet i Sverige, rapporterar SVT Inrikes.

Pengarna ska tas från biståndet, som enligt Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är dubbelt så stort som resurserna till polisen nästa år.

– Det tycker vi inte är en rimlig prioritering, så det är ett sätt. Minska biståndet något för att kunna stärka välfärden och tryggheten, säger hon.

Opinion Det kristdemokratiska regionrådet i Stockholms län, Ella Bohlin, vänder sig emot regeringens riktade statsbidrag till kommuner och regioner som hon kallar för skadliga.

Bohlin förespråkar generella statsbidrag framför riktade satsningar på läslyft, elbussar och solceller.

”Det är här skattepengarna verkligen kommer vård, skola och omsorg till gagn”, skriver KD-politikern.

Åtta av tio av landets kommuner planerar besparingar inom kärnverksamheter som äldreomsorg och skola och utbildning, visar SVT Nyheters kartläggning.

Kramfors är en av kommunerna som står inför störst sparbeting, 50 miljoner kronor.

– I grunden är det något slags systemhaveri just nu, säger kommundirektören Peter Carlstedt.

Opinion ”Den som inte har pengar till äldreomsorg kan inte lägga pengar på äventyrsbad”, skriver KD-ledaren Ebba Busch Thor tillsammans med sju KD-kollegor runt om i landet i en debattartikel i Aftonbladet.

Kommunernas nödrop har inte nått Rosenbad, konstaterar debattörerna. Enligt dem krävs det mer pengar till kommunerna, samtidigt som de inte kan vara helt beroende av staten. ”De har själva ett ansvar för att prioritera rätt, särskilt i tuffa tider”, skriver KD-politikerna.

De pekar på att partiets företrädare lokalt har sagt nej till bland annat äventyrsbad och kommunala hotell.

”Det må vara roligt med vattenrutschkanor, men de får aldrig betalas genom att äldre inte får duscha.”

Opinion Både Göteborg-Posten och Sydsvenskan tar upp det ekonomiska läget i landets kommuner på sina ledarsidor under fredagen.

Frågan om ett nytt utjämningssystem mellan kommunerna som regeringen presenterat kan enligt Sydsvenskan framstå som torr men rör själva grunden för svensk politik. Hur välfärden fungerar är tätt sammanflätat med förtroendet för politiken skriver ledarsidan och pekar på den senaste tidens larmrapporter från kommunerna.

”I sådana lägen riskerar missnöjet att växa – och det skapar grogrund för politisk populism.”

GP anser att det ligger ”något yrvaket” över rapporteringen om kommunernas kris.

”I praktiken har det som numera beskrivs som de stora nationella frågorna under lång tid varit vardag för politiker och väljare på många håll i Sverige”, skriver Svend Dahl och anser att det bidragit till att ”göra den politiska debatten rimligare”.

Många invånare i Gislaved protesterar mot kommunens prioriteringar med skattepengarna, rapporterar Aftonbladet. De gamla på äldreboendena fick börja betala för förbrukningsvaror som toalettpapper – och 25 politiker och tjänstemän reste sedan till Almedalen och Bryssel för de 400 000 kronor som frigjordes.

– Det hade blivit många toarullar för de pengarna, säger 85-årige Calle Skoogh.

Kommunalrådet Carina Johansson (C) vill inte kommentera tidningens granskning, men partikamraten Bengt Petersson tycker att det är ”provocerande att ta sig sådana friheter när man står inför stora besparingar”.

Hundratals Gislavedsbor har protesterat mot de nedskärningar som har gjorts inom vård och omsorg.

Ystads kommun backar – hemtjänsten kommer att fortsätta servera varm mat till de äldre, skriver Ystads Allehanda.

– Jag är inte beredd att ta beslut om att slopa den nu, utan vill utreda frågan mer, säger Christian Persson (M), vice ordförande i socialnämnden, till tidningen.

Förslaget om att sluta distribuera ett dagligt varmt mål mat till äldre och i stället låta de äldre få köpa färdigrätter i butik togs fram för att kommunen behöver göra stora besparingar, skriver Aftonbladet.