Att misstroendeomröstningen mot ministern Annika Strandhäll (S) misslyckades kan göra att C närmar sig S än mer, menar statsvetare som Expressen talat med. C:s beslut att lägga ner sina röster gjorde att Strandhäll kunde sitta kvar.

En partiföreträdare för C uppger för tidningen att detta tillsammans med framgångar i EU-valet har gjort att falangen som vill ha mer S-samarbete stärkts, då det tolkas som att man har väljarna med sig.

Den politiska ordningen, med ett utökat samarbete mellan S, L och C, kan ytterligare förstärkas om Erik Ullenhag väljs till ny partiledare för L. Det anser Svend Dahl, statsvetare och chef för Liberala nyhetsbyrån. En diskussion om ett faktiskt regeringssamarbete kan komma att ta fart redan i höst, menar han.

Trots att det har gått över 100 dagar sedan januariöverenskommelsen tecknades har man bara tagit direktiv till en av de 39 offentliga utredningarna som finns i avtalet, skriver Metro.

Statsvetaren Marja Lemne trodde att närmare hälften av utredningarna skulle finnas på plats vid det här laget och är ”häpen” över att partierna bakom uppgörelsen – S, MP, C och L – inte kommit längre. Hon vill inte utesluta att V-ledaren Jonas Sjöstedt riktar ett misstroende mot regeringen.

– Jag tror inte att det är ett tomt hot utan det ska tas på yttersta allvar, säger hon till tidningen.

Under söndagens partiledardebatt i Agenda kommer C-ledaren Annie Lööf, L-ledaren Jan Björklund och S-ledaren Stefan Löfven att stå på samma sida för första gången. Det skriver SVT i ett pressmeddelande.

– Det ska bli intressant att höra hur överens de egentligen är, säger programledaren Anna Hedenmo.

Sändningen startar klockan 20.00 och håller på fram till 22.15, med en kvarts paus för nyheter. Debattämnena kommer att presenteras senare i veckan.

Flera av ministrarna i regeringen saknar i princip eftergymnasial utbildning, skriver Dagens Industri. Tidningen har gått igenom utbildningsnivå hos samtliga och jämfört med de cv som har delats på regeringens hemsida, vilket visar att regeringens information skönmålas.

Thomas Persson, universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, menar att de svenska statsråden sannolikt ligger något lägre i utbildningsnivå än andra länder.

– Det är klart att det är ett bekymmer att det finns många svenska statsråd som har oavslutade utbildningar. Sett över en längre tid har högre utbildning blivit allt viktigare, säger han till tidningen.

Regeringen ökar biståndet till länder i Östeuropa med 250 miljoner kronor under 2019, skriver Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingsarbete, på DN Debatt.

150 av miljonerna öronmärks dessutom till demokratisatsningar som Eriksson beskriver som ”en ödesfråga i vår tid”.

I dag bidrar Sverige med 210 miljoner kronor per år till Ukraina, och 115–120 miljoner till Moldavien, Georgien och Vitryssland vardera.

”Vi måste på samma sätt säkerställa att demokratin utvecklas och att människors tilltro och tillit till det demokratiska systemet växer sig stärkare än populism och tilltron till auktoritära strömningar.”