Socialdemokraterna är inte imponerat av att M, KD, SD och V har enats om ett utökat tillskott till kommunerna. Partierna vill skjuta till 7,5 miljarder i stället för de fem miljarder som regeringen aviserat.

– Vi kunde enas om fem, de här partierna har enats om två miljarder, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Hon menar att partierna i själva verket tar tillbaka pengar som kommunerna skulle använda till att anställa lärarassistenter.

– Det kommer att bli väldigt krångligt för kommunerna som planerat att anställa lärarassistenter, säger Andersson.

Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) sågar den franska modellen för digitalskatt som innebär en generell omsättningsskatt på digitala tjänster på 3 procent.

– Många av de stora länderna, som kanske inte är de mest innovativa ekonomierna, driver den här frågan, säger Magdalena Andersson (S) till TT.

Hon tycker inte att skatten ska spridas ut överallt där tjänsterna konsumeras utan föredrar att företagen beskattas i de länder där de hör hemma.

– Jag tror att det är bra för världens innovationsförmåga att också länder där de innovativa företagen är kan få ta del av beskattningen, så som det är i dag, säger Andersson.

Regeringspartierna är överens med C och L om att skjuta till 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna i år för att stärka välfärden.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är kritisk och partiet vill att kommunerna och regionerna ska ha ytterligare 1,7 miljarder kronor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) invänder i kvällens Aktuellt i SVT att KD:s förslag bygger på att 3 av de miljarderna tas från kommunerna.

– Då klingar hela hennes argumentation lite ihåligt, säger Andersson.

Busch Thor tillbakavisar samtidigt kritik om att de endast är intresserade av att sätta käppar i hjulen för regeringen.

– Även en socialdemokratisk finansminister måste klara av att kunna räkna ut att fem myror är fler än fyra elefanter, säger hon.

Januaripartierna satsar fem miljarder extra på välfärden i vårbudgeten efter krav från oppositionspartierna. Det meddelade företrädare för S, MP, C och L vid en pressträff. 70 procent går till kommunsektorn och 30 procent på regional nivå.

– Bedömningen är att det här är väl avvägt i det här läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Pengarna ska bland annat gå till kommuner som tagit ett särskilt stort ansvar för integrationen. Med satsningen vill man även anställa fler sjuksköterskor och fler lärarassistenter inom skolan. Pengarna ska ligga kvar även 2021.

Beskedet om hur det hela finansieras kommer i vårpropositionen.

Sverige säger blankt nej till EU-kommissionens förslag till hur en stor klimatomställning ska finansieras, rapporterar Ekot.

I tisdags lade kommissionen fram sitt förslag till en gigantisk investeringsplan på totalt 10 000 miljarder kronor. Det handlar bland annat om en omställningsfond på runt 80 miljarder kronor. Den ska exempelvis kunna hjälpa tungt kolberoende regioner att få ner koldioxidutsläppen.

Men EU kan inte fördela pengar som inte finns, menar finansminister Magdalena Andersson (S).

– Den fördelningen och de siffrorna är inte värda vatten, säger hon.

Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) vill se fler generella statsbidrag för att rädda kommunernas ekonomi istället för pengar som ges för specifika satsningar.

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger till DI att det inte kommer lämnas något besked om den frågan förrän frågan förhandlingarna med C och L är klara. Stockholms finansborgarråd får också en känga för att hon ber om pengar samtidigt som det blå-gröna styret sänkt skatten.

– Hon inledde ju mandatperioden med att sänka skatten i Stockholm. Att sedan komma till mig och be om mer känns väldigt bakvänt, säger Magdalena Andersson.

I veckan har V öppnat för att förhandla med M och KD om mer pengar till kommunerna.

Regeringen spår att Riksbankens nyinförda nollränta blir kortvarig. Magdalena Anderssons (S) finansdepartement räknar i sin nya prognos med att reporäntan sänks igen under andra halvåret.

Det gör SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist fundersam och han frågar sig hur Finansdepartementet tänker och om de tänker skylla på Riksbanken om konjunkturen viker.

”Om konjunkturen blir svagare än väntat - blir det Riksbanken som får bära hundhuvudet om man avstår från att gå tillbaka till negativa räntor? Känns inte bra alls”, skriver Bergqvist på Twitter.

Riksbanken har i sin räntebana utlovat nollränta fram till slutet av 2022. Finansdepartementet spår i stället att Riksbanken sänker reporäntan och håller den på minus fram till slutet av 2022.

Finansministern menar att det hela är ett ”tekniskt antagande”.’

– Det är en effekt av vår prognosmetod, säger Andersson enligt Direkt.

Regeringen skruvar ner sin tillväxtprognos för de närmaste två åren. Det meddelar finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens där hon presenterar nya ekonomiska prognoser.

Andersson säger att nedrevideringen framför allt beror på svaga indikatorer från omvärlden vilket resulterat i svagare inköpschefsindex i Sverige och en mer dämpad exportorderingång.

Regeringen räknar med att Sveriges BNP ökar 1,1 procent 2020 och 1,6 procent 2021. I höstbudgeten var prognosen en tillväxt på 1,4 procent i år och 1,8 procent 2021.

Den förväntade arbetslösheten skruvas upp till 7,0 procent de närmaste två åren, mot den tidigare prognosen om 6,4 procent för både 2020 och 2021.

Regeringen har i syfte att minska bidragsfusk och brottslighet stramat åt systemet med samordningsnummer.

Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) vid en presskonferens under tisdagen.

Bland annat ska nummer som inte har använts på fem år automatisk avregistreras. Nummer ska även avregistreras om Skatteverket upptäcker fel.

– Det finns brister i det system som vi har i dag, säger Andersson som kallar åtstramningen för en ”omstart”.

Polisen och Skatteverket har tidigare larmat om problem kopplade till systemet med samordningsnummer, som är en identitetsbeteckning för personer som inte är folkbokförda i Sverige.

Både Kristdemokraterna och Moderaterna har riktat kritik mot regeringen i frågan. De har föreslagit att alla samordningsnummer ska återkallas.

På torsdag ska finansminister Magdalena Andersson (S) presentera ett förslag på hur höghastighetståg kan finansieras, rapporterar Sveriges Radio.

Regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet är enligt januariavtalet eniga om satsningen – men inte om hur man ska betala de minst 230 miljarder kronor som krävs. Enligt tidigare uttalanden från ministern så ska det inte påverka Sveriges överskottsmål.

Centerpartiet har framhållit att det är viktigt att finansieringen är fristående från andra infrastruktursatsningar för att det annars skulle ta alldeles för lång tid att bygga tågbanorna. Även Miljöpartiet säger till SR att det är viktigt att bygget inte drar ut på tiden.