Moderaterna kritiserar Socialdemokraterna efter att en S-ledamot ställt sig bakom att Ryssland får tillbaka rösträtten i Europarådet medan de andra fyra svenska ledamöterna röstade emot, skriver DN.

Nu kräver Hans Wallmark (M) att S förklarar sig.

– Det här är allvarligt och innebär att bilden av enighet nu splittras, säger han till tidningen och framhåller att det i Sverige funnits samsyn om att man bör hålla en stram linje mot Ryssland efter annekteringen av Krimhalvön.

Utrikesminister Margot Wallström (S) menar att S-ledamotens agerade inte representerar hur regeringen ser på sanktioner mot Ryssland.

Om Stockholm-Åre blir värd för OS år 2026 skulle det vara ett lyft för den svenska idrotten, en ”lägereld att samlas kring”, skriver Anders Lindblad i SvD. Men om Sverige får ett nej är det dags att begrava alla framtida tankar på ett svenskt vinter-OS: ”Det blir bara förnedrande att fortsätta söka – om de 86 röstberättigade IOK-ledamöterna ratar oss ytterligare en gång”, skriver han.

Även Johan Esk anser, i en analys i DN, att detta är Sveriges sista chans på länge att få ett vinter-OS. Men chansen kan passera eftersom Italien har betydligt mer folkligt stöd för sitt OS-bud, men också en uppslutning från det politiska etablissemanget, menar Esk. ”I Sverige har ett utdraget nja varit det starkaste ordet från politikerna. Nu i veckan, fem i tolv, gick statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström ut och gav Sveriges OS-kampanj sitt fulla stöd”, skriver han.

Riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en oberoende och fristående utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd mellan åren 2017 och 2018, rapporterar TT.

När eller hur denna utvärdering ska ske finns det ännu inga planer på från regeringens sida.

– Men den ska framför allt handla om tiden i säkerhetsrådet, inte om kampanjen, säger utrikesminister Margot Wallström (S) till nyhetsbyrån.

Wallström har tidigare klandats av konstitutionsutskottet för hur utrikesdepartementet hanterade allmänna handlingar i samband med Sveriges kampanj för att bli medlem i säkerhetsrådet.

Det brutala våldet som demonstranterna mötts av är på en nivå som inte tidigare setts i Hongkong. Det säger Joakim Ladeborn, konsul på Sveriges generalkonsulat i staden till TT.

– Jag tror att många är chockade över vad som hände, att det blev så pass våldsamt och användes vapen från polisens sida som inte tidigare använts, vad jag vet, säger han till nyhetsbyrån.

De massiva protesterna har startat mot ett lagförslag om att invånare i Hongkong ska kunna utlämnas till Kina i rättsprocesser och över en miljon människor har demonstrerat på gatorna. Ladeborn tror inte att de kommer att ebba ut utan säger att kraven från demonstranterna i stället har blivit starkare.

Det är nog oväntat för Kina att så många demonstrerar i Hongkong, säger utrikesminister Margot Wallström (S) till Sveriges Radio.

– Det finns hopp om att man ska inse att man behöver folkets stöd för det man gör, säger hon.

I Hongkong pågår massiva protester mot ett lagförslag om att invånare i Hongkong ska kunna utlämnas till Kina i rättsprocesser.

Av TT får Wallström frågan om de senaste händelserna kommer att få några konsekvenser även för den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai.

– Det vågar jag inte gissa om, utan vi fortsätter att jobba med hans fall och gör allt vi kan för att få honom fri, säger hon på plats i Luxemburg för ett möte med EU:s utrikesministrar.

Diskussionerna har varit ”goda” vid det hemliga möte om krisen i Venezuela som de senaste dagarna pågått på svensk mark, uppger en högt uppsatt källa för TT.

– Vi har tagit ett steg närmare ett samlat internationellt stöd för en fredsprocess, säger källan.

Enligt källan finns det en risk för att USA eller Rysslands intressen i Venezuela gör att det ”utvecklas till en situation där stormakterna ingriper via ombud”, men oron för detta har minskat efter samtalen.

Utrikesminister Margot Wallström skriver på Twitter att mötet genomförts i en anda av "vårt åtagande att verka för en fredlig och demokratisk lösning på Venezuelakrisen".

Opinion Trots att kärnvapenhotet befinner sig på den största nivån sedan kalla krigets slut så är det realistiskt att uppnå en kärnvapenfri värld. Det skriver utrikesminister Margot Wallström (S) i en debattartikel i Aftonbladet.

På tisdagen genomför regeringen en högnivåkonferens om kärnvapennedrustning där ministrar från en rad länder deltar. Regeringens förhoppning är bland annat att stärka den politiska viljan hos de länder som omfattas av icke-spridningsavtalet NPT att arbeta för nedrustning, skriver hon.

Utrikesminister Margot Wallström (S) håller i dag ett internationellt ministermöte om nedrustning.

15 länder har bjudits in till mötet och gemensamt för alla är att de inte har några egna kärnvapen.

Syftet med mötet är att prata ihop sig inför 2020 års konferens om det så kallade ickespridningsavtalet, i New York. Konferensen hålls var femte år och inför nästa år hoppas Margot Wallström kunna sätta press på världens kärnvapenmakter.

Bland annat deltar ministrar från Japan, Tyskland, Spanien och Sydkorea.

Venezuelas president Nicolás Maduro har ingen framtid i landet. Det säger Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) i Agenda där oppositionsledaren Juan Guaidó intervjuades i kväll.

– Maduro håller på att föra Venezuela mot avgrunden och det går väldigt fort, säger Wallström och nämner den krisande ekonomin och de nästan fyra miljoner människorna som lämnat landet de senaste åren.

Wallström har kontakt med Guaidó och talade med honom under söndagen. Oppositionsledaren framförde då att läget är akut, och att han vill ha en lösning på plats så fort som möjligt.

Enligt Wallström är Sverige för att EU inför nya sanktioner mot Venezuela, men för att få bort Maduro krävs det att man får med sig Ryssland och Kina på tåget, tror hon.

– Han har ingen framtid i det här landet och det måste vi ha hjälp av de här länderna för att tala om. Till sist kommer ett ögonblick där de inte längre stöttar Maduro.

På tisdag hålls en stor internationell kärnvapenkonferens i Stockholm och ett 15-tal länder deltar – däremot har inga kärnvapenmakter bjudits in, skriver SVT Nyheter.

– Vi vill inte starta med att utmana dem, med risk för att det blir blockerat med en gång. Det är bättre att vi samlar de länder som faktiskt vill någonting på nedrustingsområdet, säger utrikesminister Margot Wallström (S).

Mötets fokus är det 50 år gamla icke-spridningsavtalet Nuclear Non-profilation Treaty.