Nyheter

Inrikes

Utrikes

Ekonomi

Politik

Opinion

Sport

Nöje & kultur

Tech

Resa

Annonsmaterial

Passion

Fördjupning

Perspektiv på världen

Innovation & framtid

Testa gratis i en månad!
Bli medlem på vår webbplats

Du får även tillgång till vår systerprodukt Omni Ekonomi som annars är en separat prenumerationstjänst.

Omni Mer Bas

Omni Mer

Omni Mer + Omni Ekonomi

Med Omni Mer får du läsa de bästa artiklarna från The Economist, The Wall Street Journal, The New York Times, The Washington Post, Der Spiegel, The Atlantic och andra världsledande medier. Internationella fördjupningar varvas med inspirerande läsning om hur teknologi och visioner förändrar världen.

Vill du ha saklig förklaring till nyheterna som formar vår värld? Med Omni Mer kan du djupdyka i en lång rad aktuella ämnen. Dessutom bidrar experter med olika perspektiv, allt för att du själv ska kunna bilda dig en egen uppfattning.

Hindrar betalväggar dig från att få hela bilden? Genom samarbeten med en lång rad internationella medier som The Washington Post, Reuters, AP, Financial Times, Bloomberg, AFP m.fl. låser vi upp länkar som normalt är stängda för icke-prenumeranter.

Fördjupande läsning från världen – första månaden gratis!

Få mer fakta och förklaring – första månaden gratis!

Få tillgång till ny fördjupande läsning. Varje dag.

Läs denna och andra artiklar från Omni Mer gratis

Gå förbi betalväggar – prova Omni Mer!

Nu kan du starta din provperiod. Vi är säkra på att du kommer att bli nöjd med ditt val. Erbjudandet gäller endast för nya medlemmar.

Du får prova Omni Mer Bas gratis i 30 dagar*. Därefter betalar du:

Du får prova Omni Mer Bas gratis. Därefter betalar du:

Du får prova Omni Mer + Omni Ekonomi gratis. Därefter betalar du:

Erbjudandet om provperioden gäller endast för nya medlemmar. Har du redan använt din period blir du betalande månads- eller årsmedlem.

Genom att gå vidare så godkänner du de allmänna villkoren och vår personuppgiftspolicy.

Bra val, välkommen att prova Omni Mer Bas!

Omni Mer ger dig den bästa fördjupande läsningen från The Economist, The Wall Street Journal, The New York Times, The Washington Post, Der Spiegel, Financial Times, Foreign Affairs och andra världsledande medier. Djupdykningar i internationella frågor varvas med inspirerande läsning om hur teknologi och visioner förändrar världen.

Hindrar betalväggar dig från att få hela bilden? Genom samarbeten med en lång rad internationella medier som The Washington Post, Reuters, AP, Financial Times, Bloomberg, AFP m.fl. låser vi upp länkar som normalt är stängda för icke-prenumeranter. För dig som vill läsa mycket nyheter – men omöjligt kan prenumerera på allt!

Följ med Omni Mer bakom rubrikerna och få saklig förklaring och bakgrund till nyheterna. En lång rad experter bidrar dessutom med olika perspektiv, allt för att du själv ska kunna bilda dig en uppfattning om händelserna och personerna som formar vår samtid.

Vi på Omni jobbar hårt för att upplevelsen av våra annonser ska vara positiv. Trots det vet vi att en del gärna vill läsa Omni utan annonser – med Omni Mer kan du välja bort reklamen om du vill.

Fördjupande läsning från världsledande medier

Gå förbi betalväggarna

Få mer fakta och förklaring

Läs Omni annonsfritt

Du får även tillgång till vår systerprodukt Omni Ekonomi som annars är en separat prenumerationstjänst.

Kan inte köpas här i appen

Fördjupande läsning från världen – prova Omni Mer gratis!

Få mer fakta och förklaring – prova Omni Mer gratis!

Du får prova Omni Mer gratis 30 dagar. Därefter betalar du

Testa gratis i en månad

Prova Omni Mer – första månaden gratis!

Nu öppnar vi helt nya dörrar för dig som vill få ut ännu mer av Omni. Du får den bästa fördjupningen från världsledande medier, upplåsta betalväggar, samt fakta och förklarande bakgrund som sätter nyheterna i ett sammanhang.

Bra val, välkommen att prova Omni Mer!

Bra val, välkommen att prova Omni Mer + Omni Ekonomi!

Gå förbi betalväggar, samt få massor av innehåll som ger förklaring, bakgrund och fördjupning.

Du får tillgång till vår systerprodukt Omni Ekonomi som annars är en separat prenumerationstjänst.

Marcus Andersson

Jonas Ekströmer/TT

Talmansvalet 2022

Anders Hovne

Janerik Henriksson/TT

SVT följer Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar (V) under och efter ett val där de för första gången hade möjligheten att nå den yttersta politiska makten i Sverige. Bakom kulisserna skildras två partiledare som tidigare hållits borta från inflytande över regeringsbildningen men som nu hade chansen att få avgörande makt över vilken väg Sverige skulle ta efter valet 2022.

Lisa Näs

Epassi

Epassi partner

Helena Sällström

Joel Malmén

Linnea Järkstig

Henrik Montgomery/TT

Yabie Enterprise

Felicia Nordlund

Marko Säävälä/TT

Valet 2022

Kreationism eller skapelsetro är uppfattningen att världen och allt levande helt eller delvis har tillkommit genom avsiktlig gudomlig skapelse och en övernaturligt styrd process istället för enbart genom naturliga händelser som saknar mål och mening. Bland skapelsetroende finns ett brett spektrum av uppfattningar om hur bokstavligt eller symboliskt olika religiösa urkunders skapelseberättelser ska tolkas. Kreationister avvisar i allmänhet makroevolution.Vetenskaplig kreationism eller skapelselära (eng. creation science) är alternativa hypoteser och förklaringar som utgör försök att förena naturvetenskapliga observationer med kreationism. Gammaljordskreationism är en ståndpunkt som accepterar vetenskapens långa tidsåldrar och kombinerar detta med övernaturlig förklaring av uppkomsten av biologisk mångfald. Ungjordskreationism är ståndpunkten att vetenskapens långa tidsåldrar är skenbara och att tidsuppgifter i Gamla testamentets skapelseberättelse skall tolkas mer bokstavligt, där varje skapelsedag i Gamla testamentet tolkas som högst 1 000 år, och människan enligt Bibelns släkttavlor har existerat i drygt 6 000 år, varför jorden kan ha existerat i högst 10 000 år.
Gemensamt för kreationister är att de avvisar metafysisk naturalism (antagandet att allting i verkligheten har naturliga och inte övernaturliga orsaker). När naturvetenskaplig forskning drar slutsatser som motsäger mer eller mindre bokstavlig tolkning av skapelseberättelser, så avvisas i regel dessa slutsatser av kreationister. I vissa fall accepteras observationerna men de underliggande vetenskapliga teorierna ifrågasätts, i andra fall ifrågasätts de metoder som används, exempelvis för datering. Skapelselärans alternativa hypoteser beskrivs av forskare som komplicerade ad hoc-hypoteser som bör undvikas enligt Occams rakkniv. Av dessa anledningar betecknar idag de flesta vetenskapsmän, i synnerhet biologer och geologer, såväl vetenskaplig kreationism som andra former av kreationism som pseudovetenskap. Däremot accepteras oftast teistisk evolution av religiöst troende naturvetenskapliga forskare.
Kreationister avvisar i allmänhet tanken på att makroevolution skulle ha gett upphov till nya arter eller grupper av arter (begreppet saknar exakt avgränsning), och idén om att allt biologiskt liv skulle ha gemensamt ursprung, i synnerhet att människan skulle vara släkt med övriga djur. Dock accepterar man att så kallad mikroevolution kan ge upphov till utveckling inom en art eller grupp av arter, med hänvisning till att detta har kunnat påvisas i laboratorieexperiment och observeras i naturen i historisk tid. Som argument mot makroevolution pekar man på den påstådda bristen på fynd av mellanformer, även där sådana hittats, men inte av kreationister accepterats som sådana som mellan landdjur och fisk, apa och människa, etc. Forskare presenterar emellertid en lång rad argument för gemensamt ursprung och makroevolution. Vissa förespråkare för intelligent design (av många forskare betraktat som en variant av kreationism), accepterar makroevolution och gemensamt ursprung, men ifrågasätter att detta är tillräckligt som enda förklaring till exempelvis människans själsliga förmågor, och tror att livet avsiktligt modifierats vid några tillfällen under dess utveckling.
Kreationister avvisar även att livets uppkomst kunde ha inträffat slumpmässigt efter en serie kemiska reaktioner (abiogenesis, ej evolution), och pekar på att det fortfarande inte finns någon komplett naturalistisk teori som kan förklara den första cellens uppkomst strax efter jordens tillkomst. Falsariet med Piltdown-mannen, och byten av vetenskapliga paradigm, används som argument mot vad man betraktar som en närmast religiös vetenskapstilltro i dagens samhälle.
Andra kontroversiella områden för vissa kreationister är jordens geologiska historia och universums ålder, existensen av rovdjur före syndafallet, existensen av dinosaurier och andra förhistoriska djur före människan, universums uppkomst genom en slumphändelse vid big bang och bildandet av solsystemet innan jorden, i fel ordning jämfört med skapelseberättelsen. Andra kreationister pekar på att big bang-teorin fick forskarna att överge tanken på att universum funnits i evighet, och således ger stöd för tanken på en skapelse. Debatter mellan företrädare för olika kreationistiska inriktningar och skeptikerrörelsen är vanligt förekommande.

Kreationism

Anders Wiklund/TT

Linus Lindgren

AJ Produkter

AJ Produkter Partner

Manne Berggren Wiklund

Skäms över det tiotalet riksdagsledamöter som på skoj skrev Martin Ådahl, Björn Söder och Ali Esbati på sina valsed… https://t.co/R7m5mWiLes

@FredrikMalm Tack, men själv tycker jag inte det är så farligt om det är så här SDare roar sig i riksdagen. Helst ö… https://t.co/vD466gK4q5