Allt fler kommuner utbildar personal i att kunna upptäcka och motverka våldsbejakande extremism, rapporterar Ekot. I Malmö har 230 kommunanställda utbildats vid ett tillfälle i oktober.

Enligt Anna-Lena Lodenius, expert på vitmakt-miljön, ökar behovet av utbildningsinsatser i kommunerna.

– Fler och fler kommuner kommer att vilja utbilda sin personal i att få en större förståelse och kunskap om våldsbejakande extremism. Vi ser tydligt att det är så, säger Lodenius till radion.

De myndigheter som prövar Säpos ansökningar om att utvisa personer som misstänks vara säkerhetshot får inte ta del av all bevisning, rapporterar Ekot. Det gäller Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen.

– Ibland när vi har de här ärendena så kan vi se att Säkerhetspolisen har mer information än de lämnar ut till oss, och det är så lagstiftningen ser ut, säger Anita Linder som är lagman vid Migrationsöverdomstolen.

Exempelvis kan det vara okänt vilken källa som framfört informationen, vilket innebär att domstolen kan fatta beslut på anonyma uppgifter.

När Säpo ansöker om att utländska medborgare ska utvisas enligt Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU), behöver bevisen inte läggas fram för den utpekade personen. Detta strider mot rättssäkerheten anser Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det är i princip helt omöjligt att bemöta uppgifter eller snarare påståenden om uppgifter som man aldrig får se eller som konkretiseras, säger han till Ekot.

Men han påpekar också att det ofta handlar om så speciella och allvarliga fall att det kan vara motiverat att tumma på rättssäkerhetskraven.

Ekots granskning visar att Säpos ansökningar om utvisning enligt LSU ökat stort det senaste året.

Ingen av de personer som Säkerhetspolisen pekat ut som ett allvarligt säkerhetshot och som utvisats enligt lagen om särskild utlänningskontroll har lyckats vinna rättsprocessen mot myndigheten, visar en granskning gjord av Ekot.

Ett problem är att den utpekade inte alltid får ta del av den bevisning som beslutet grundats i. Beviskraven är dessutom låga, enligt Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det är en otrolig uppförsbacke för den enskilde i de här fallen, säger han.

Mannen som greps i Östersund i augusti i år, misstänkt för stämplig till terrorbrott, säger att han träffat personer i Kazakstan som hotat att döda hans familj om han inte utförde ett terrordåd i Sverige, rapporterar Ekot.

Radion har tagit del av Kriminalvårdens personutredning om mannen i 30-årsåldern som släpptes fri efter en månad i häkte. Det var mellan 2016 och 2018 som han träffade en grupp kriminella i sitt hemland Kazakstan i samband med att han besökte en moské och dessa personer ska ha hotat att döda mannens familj om han sa nej till att utföra ett terrordåd i Sverige.

Antalet personer som pekas ut som ett allvarligt säkerhetshot av Säkerhetspolisen har ökat, visar Ekots kartläggning.

Säpo kan ansöka om utvisning enligt Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, och antalet ansökningar har ökat kraftigt, av ett 40-tal fall har hälften aktualiserats de senaste två åren, enligt radion. Enligt Säpo handlar det om personer som utgör ett säkerhetshot på lång sikt, exempelvis genom att vara tongivande i radikala kretsar.

– Tillväxten i miljön har varit så stark de senaste åren, där har vi gjort en ansträngning i att tillsammans med andra myndigheter också försöka trycka tillbaka den här utvecklingen där miljön underblåser hotet mot Sverige, säger Fredrik Hallström, enhetschef på Säpo, till Ekot.

Säkerhetspolisen har rekommenderat Migrationsverket att göra avslag i 290 ärendet om uppehållstillstånd eller asyl sedan 2013, skriver SVT Nyheter.

Anledningen är att Säpo haft misstankar om att personerna kan utgöra ett terror- eller säkerhetshot. I år, fram till augusti, har 83 sådana ärenden avslagits.

– Jag tror att det här är individer med kopplingar till extremism eller terrorgrupperingar och det är förvånande att det är en så pass hög siffra. Det första jag tänker på när jag hör den siffran är hur många som fortfarande befinner sig i landet, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp till SVT.

Hur många personer som är kopplade till ärendena vill Säpo inte svara på.

Moderaterna kräver att regeringen så fort som möjligt genomför åtta prioriterade åtgärder mot terrorism, skriver TT.

Förslagen rör bland annat polisens möjligheter att få trafikdata från mobil- och bredbandsbolag, signalspaning under förundersökning, hemlig dataavläsning samt att samröre med terroristorganisationer kriminaliseras.

Åtgärderna är något som regeringen redan lovat – men M vill att man tar tag i det nu. Partiet vill även att polisen ska slippa söka tillstånd för kameraövervakning och att terroristrelaterad brottslighet skärps.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, får kritik för innehållet i broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Anledningen: Det saknas information om vad man ska göra med sina husdjur, rapporterar SVT Uppsala.

– Det finns studier i USA som visar att personer har vägrat att evakuera på grund av sina husdjur, just för att de inte visste vad de skulle göra med dem, säger Johan Beck-Friis, ordförande för Svenska djurskyddsföreningen.

Syftet med broschyren är att hjälpa allmänheten att förbereda sig om fara eller hot skulle drabba samhället.

Opinion Många svenskar saknar i dag kunskap om hur man förbereder sig inför en kris eller hur man ska bete sig i en situation av höjd beredskap, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S) och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) på SvD Debatt. Samtidigt har samhället blivit mera sårbart för yttre hot.

Det är med denna bakgrund som broschyren ”Om kriget eller krisen kommer” nu åter skickas ut till svenska hushåll. Ministrarna skriver också att det förändrade säkerhetsläget har gjort att regeringen nu har vidtagit ett antal åtgärder för att landet ska vara mer robust i händelse av krig eller kris.