Män som lever i ofrivilligt celibat kräver en ökad uppmärksamhet från Säkerhetspolisen. Det säger Säpochefen Klas Friberg på ett seminarium i Göteborg, rapporterar Ekot. Under de senaste åren har flera terrordåd i världen utförts av personer med kopplingar till den så kallade incelrörelsen.

– Den är sannolikt växande. Därför är den besvärande för oss i Sverige, och i hela västvärlden, säger Friberg.

Eftersom männen ofta är ensamma blir dåden extra svåra att förutse. Enligt Ahn-Za Hagström, som är senior analytiker på Säpo, utvecklas männens hat mot kvinnor till en frustration mot hela samhället.

Säpos verktyg för att bevaka personer som misstänks för extremism, men som inte kan utvisas, är inte tillräckliga. Det säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell till SvD.

Tidningen har kartlagt 20 personer som övervakas hårt av Säpo enligt Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU. Forssell vill bland annat att man ska utreda om man kan hålla dem i förvar längre.

– Nu är det 20 personer men det kan bli fler i framtiden. Jag tycker att man behöver snabbutreda detta, säger han.

Säpo använder anmälningsplikten och i vissa fall hemliga tvångsmedel för att ha koll på de personer som anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet men som ändå inte kan utvisas från Sverige. Det är möjligt genom lagen om särskild utlänningskontroll. SvD har granskat hur Säkerhetspolisen håller 20 män under stenhård bevakning.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp säger att männen lever i något slags ingenmansland och att metoden är det sista Säpo har att ta till när det inte är möjligt att utvisa.

– Om man tillämpar det ofta så är det någon slags bestraffning, att de kan bli så stressade att de lämnar landet. Då blir det någon annans problem, säger Ranstorp till SvD.

David Idrisson som friades från anklagelserna om terrorförberedelse i juni anmäler sig på polisstationen fem dagar i veckan året om, skriver SvD som granskat hur Säpo kontrollerar de personer som anses utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet men som ändå inte kan utvisas.

– De har koll på mig, hela min familj och alla barn hela tiden, säger Idrisson till tidningen och uppger att hans telefon och datoranvändande står under konstant övervakning.

En av de som åtalades samtidigt som Idrisson efter att en stor mängd kemikalier hittades i Strömsund har enligt SvD:s uppgifter lämnat Sverige, dock på andra grunder än LSU, lagen om särskild utlänningskontroll. Han befinner sig nu i sitt hemland Kirgizistan.

Tidningen har granskat 20 av de män som Säpo hårdbevakar, bland annat genom anmälningsplikt och i vissa fall hemliga tvångsmedel.

Polisen har tidigare uppgivit att man vill testa att använda sig av ansiktsigenkänningsteknik på Skavsta flygplats för att försöka stoppa kriminella. Men nu får man nej av Datainspektionen, som hänvisar till en formulering i utlänningsdatalagen. Det rapporterar Di Digital.

Utlänningsdatalagen väger tyngre än dataskyddslagen, och Datainspektionen skriver i ett pressmeddelande att man ”konstaterar att som lagstiftningen är utformad nu kan polisen inte utföra tester med känsliga personuppgifter, vilket biometriska uppgifter är”.

Ny teknik för att stoppa terrorister och grovt kriminella från att använda pass från personer som liknar dem ska testats av gränspolisen på Skavsta flygplats, rapporterar TV4 Nyheterna.

Ansiktsigenkänningstekniken ska valideras på flygplatsen i Nyköping innan den införs på Arlanda. Hanteringen av personuppgifter måste dock kontrolleras av Datainspektionen innan testerna kan dra i gång.

– Det finns ett stort antal svenska resedokument som är på drift. Det här är ett sätt att motverka och hitta hålen, säger Britt-Louise Wahlberg, processledare på polisens nationella operativa avdelning, till TV4Nyheterna.

Allt fler kommuner utbildar personal i att kunna upptäcka och motverka våldsbejakande extremism, rapporterar Ekot. I Malmö har 230 kommunanställda utbildats vid ett tillfälle i oktober.

Enligt Anna-Lena Lodenius, expert på vitmakt-miljön, ökar behovet av utbildningsinsatser i kommunerna.

– Fler och fler kommuner kommer att vilja utbilda sin personal i att få en större förståelse och kunskap om våldsbejakande extremism. Vi ser tydligt att det är så, säger Lodenius till radion.

De myndigheter som prövar Säpos ansökningar om att utvisa personer som misstänks vara säkerhetshot får inte ta del av all bevisning, rapporterar Ekot. Det gäller Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen.

– Ibland när vi har de här ärendena så kan vi se att Säkerhetspolisen har mer information än de lämnar ut till oss, och det är så lagstiftningen ser ut, säger Anita Linder som är lagman vid Migrationsöverdomstolen.

Exempelvis kan det vara okänt vilken källa som framfört informationen, vilket innebär att domstolen kan fatta beslut på anonyma uppgifter.

När Säpo ansöker om att utländska medborgare ska utvisas enligt Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU), behöver bevisen inte läggas fram för den utpekade personen. Detta strider mot rättssäkerheten anser Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det är i princip helt omöjligt att bemöta uppgifter eller snarare påståenden om uppgifter som man aldrig får se eller som konkretiseras, säger han till Ekot.

Men han påpekar också att det ofta handlar om så speciella och allvarliga fall att det kan vara motiverat att tumma på rättssäkerhetskraven.

Ekots granskning visar att Säpos ansökningar om utvisning enligt LSU ökat stort det senaste året.

Ingen av de personer som Säkerhetspolisen pekat ut som ett allvarligt säkerhetshot och som utvisats enligt lagen om särskild utlänningskontroll har lyckats vinna rättsprocessen mot myndigheten, visar en granskning gjord av Ekot.

Ett problem är att den utpekade inte alltid får ta del av den bevisning som beslutet grundats i. Beviskraven är dessutom låga, enligt Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det är en otrolig uppförsbacke för den enskilde i de här fallen, säger han.