Endast tre personer har bötfällts för tiggeri trots att lokala tiggeriförbud har funnits i drygt två år. Det visar en rundringning till de 14 kommuner som har lokala tiggeriförbud som SVT Nyheter har gjort.

– Syftet är ju inte att jaga in pengar via böter utan det handlar om social kontroll, att man ska ha kontakt med polisen, så man vet vilka personerna är och så att man kan se om någon far illa, säger Jimmy Jansson (S), kommunalråd i Eskilstuna.

Kommunerna har bilden att tiggeriet har minskat jämfört med för ett par år sedan. Huruvida det beror på förbuden eller pandemin är oklart.

En ledartext i helgen av Bulletins Per Gudmundson, som kritiserade gatutiggeriet i Vasastan i Stockholm, fick mothugg på ledarplats i både DN och Dagen. Särskilt formuleringen att den som härbärgerar tiggarna också tillhandahåller ”infrastruktur för brottslig verksamhet”.

”Vill Per Gudmundson att Valentina och Marius ska frysa ihjäl framför våra ögon”, undrade Dagens Elisabeth Sandlund.

Och DN:s Erik Helmerson framhöll att risken är stor ”att något viktigt går förlorat när vi slutar känna vördnad” och landade också i frågan om kyrkan ska låta människor frysa ihjäl.

I en ny text svarar nu Gudmundson på kritiken. Han menar att alternativet till tiggeri inte är att frysa ihjäl, utan att tiggarnätverken ”åker hem”.

Enligt honom är problemet att samhället tillåter – ”och i många fall dessutom uppmuntrar” – tiggeriet:

”För detta ska inte minst kyrkor och frivilligorganisationer kritiseras, även om regering och kommunfullmäktige bär huvudansvaret”, skriver han.

Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter konstaterar Europadomstolen i en dom, skriver Sydsvenskan.

Moderaternas partitoppar i de skånska kommuner som förbjudit tiggeri ser dock ingen anledning till att ompröva sina beslut.

– Jag kan inte se att det är en mänsklig rättighet att åka från ett EU-land till ett annat för att tigga, säger Staffanstorps kommunalråd Christian Sonesson.

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders menar att kommunerna omedelbart måste ompröva sina beslut och att de kommer att inleda en rättslig prövning.

Den 1 augusti har det gått ett år sedan Eskilstuna kommun införde krav på tillstånd för att tigga, rapporterar SVT.

Skälet var att göra det svårare att tigga och att de som ändå sökte tillstånd skulle etablera en kontakt med myndigheterna.

SVT har pratat med 27-åriga Pamela som under fem års tid kommit till Sverige från Rumänien för att tigga. Hon tycker att det är bra att Eskilstuna införde tillstånd.

– Nu är det ingen som trakasserar oss som tidigare, när folk spottade på oss och svor åt oss. Nu vet folk att vi har rättigheter, säger hon.