Cyklonen Bulbul har nu nått Indien och södra Bangladesh, skriver AFP. Två personer i Indien har också hittats döda och sammanlagt har två miljoner invånare i båda länderna fått evakuera.
Flygplatser och hamnar har också stängts. 1 500 turister har också blivit strandade på ön Saint Martin efter att båtar slutat gå.
USA har gett ”ofantligt mycket pengar” till Världshälsoorganisationen (WHO) och beskedet att landet drar sig ur organisationen är därför ”djupt olyckligt”. Det säger statsepidemiolog Anders Tegnell till DN.
– Att helt kompensera detta är nog omöjligt.
Även Johan von Schreeb, professor vid Karolinska institutet, är oroad.
– Det här är mycket allvarligt. Dels handlar det om finansieringen, men också legitimiteten för Världshälsoorganisationen, säger han till nyhetsbyrån TT.
Han tror att det framför allt är USA som förlorar på nyheten, i och med att landet tappar sin möjlighet att påverka åtgärder för världshälsan.
USA drar sig ur samarbetet med Världshälsoorganisationen (WHO), meddelar president Donald Trump på en pressträff som uteslutande handlade om Kina.
Trump menar att Kina har ”fullständigt kontroll” över WHO trots att USA har stöttat organisationen med betydligt mer pengar. Den amerikanska finansieringen ska i framtiden i stället gå till andra organisationer.
Därefter meddelar Trump att USA ska börja avveckla de särskilda handelsrelationerna med Hongkong. Presidenten menar att Hongkong inte längre är självständigt i och med Kinas nya säkerhetslag.
– Det här är en tragedi för invånarna i Hongkong, invånarna i Kina och hela världens invånare, säger Trump om utvecklingen.
Pressträffen pågick i cirka tio minuter och Trump lämnade podiet utan att svara på några frågor.
Minneapolis borgmästare utfärdar utegångsförbud i staden under natten till lördagen och natten till söndagen, skriver lokaltidningen Star Tribune.
Utegångsförbudet börjar råda i kväll klockan 20.00 lokal tid och brott mot förbudet ska straffas med 90 dagars fängelse eller 1 000 dollar, närmare 9 500 kronor i böter.
Bakgrunden till utegångsförbudet är de våldsamma protester som har skakat staden sedan den 46-åriga mannen George Floyd dog efter ett brutalt polisingripande i måndags.
Den polis som i en video syns pressa sitt knä mot den svarta mannen George Floyds nacke när denne ligger på marken har gripits. Det uppger polisen i Minneapolis enligt nyhetsbyrån AP. Polisen misstänks för dråp och för ”third-degree murder”, ungefär motsvarande vållande till annans död.
Polismannen ska enligt CNN ha fått flera klagomål riktade emot sig tidigare. Han och de tre andra poliser som deltog i det brutala ingripandet som ledde till Floyds död fick sparken tidigare i veckan.
Händelsen har utlöst våldsamma protester i tvillingstäderna Minneapolis och St Paul.
USA:s tidigare president Barack Obama har släppt ett uttalande om George Floyds död som har lett till omfattande protester mot polisvåld i delstaten Minnesota. Obama skriver att många drömmer om att återgå till det normala efter pandemin, men att det normala för många människor är att behandlas annorlunda på grund av sin hudfärg.
”Det här borde inte vara ’normalt’ i USA år 2020. Det får inte vara ’normalt’. Om vi vill att våra barn ska växa upp i ett land som lever upp till sina höga ideal måste vi göra det bättre”, skriver Obama i uttalandet.
Obama uppmanar delstaten Minnesota att utreda dödsfallet och uppmanar alla människor att skapa en ny och mer inkluderande framtid.
Danmark öppnar för en regional lösning där gränsen kan öppnas för Öresundsregionen, rapporterar SVT Skåne.
– Vi är trots allt Nordens största arbetsmarknadsregion, så jag hoppas att våra regeringar hittar en snabb lösning på detta, säger kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Jammeh Stjernfeldt (S).
Carl Johan Sonesson (M), regionråd i Region Skåne, säger till Sydsvenskan att regionen kommer ta kontakt med den danska regeringen för att försöka hitta en lösning.
Vinsten med att bära munskydd för att hindra spridningen av covid-19 är mycket liten. Det visar den utredning som har gjorts på uppdrag av det finska social- och hälsovårdsdepartementet, rapporterar finska medier.
Hufvudstadsbladet skriver att utredningen slår fast att skyddens förmåga att hindra virusspridningen är ”obetydlig”. Rapporten har utgått från de vetenskapliga belägg som finns samt resultaten i länder som på olika sätt har infört tvång eller rekommendationer.
Med utredningen som grund väntas den finska regeringen fatta beslut kring riktlinjerna för ansiktsskydd under nästa vecka.
Norge och Danmark meddelade under fredagen att man kommer att öppna gränserna för varandra men hålla fortsatt stängt mot Sverige.
Men inrikesminister Mikael Damberg (S) anser att det finns möjligheter för att förhandla fram ett avtal även för svenskar.
– Jag är övertygad om att det går att hitta vägar framåt, med åtminstone något eller några länder, säger han till TT.
Inrikesministern pekar på det ekonomiska utbytet mellan de nordiska länderna och en minskande smittspridning som skäl till sin optimism för de fortsatta förhandlingarna.
Opinion Det finns många fördelar med att öka antalet coronatester i Sverige och målet om 100 000 tester i veckan är därför långt ifrån tillräckligt. Det skriver Herman Holm, överläkare i psykiatri, och Daniel Spiro, docent i nationalekonomi, på SvD Debatt.
Förutom den tydliga medicinska vinningen kan den ekonomiska vinsten bli stor av att fler personer kan återgå till ett mer normalt liv. Tester kan dessutom hjälpa experterna att förstå var Sverige befinner sig på viruskurvan.
Risken är också att uteblivna tester kan leda till ökad psykisk ohälsa bland isolerade svenskar, menar debattörerna.
”Det är välkänt att ensamhet och brist på fysisk kontakt kan leda till depression”, skriver duon, som nu vill att betydande summor tillskjuts testning.
Opinion Sverige behöver en etikkommission, som granskar beslutsfattandet och återupprättar en värdig människosyn. Det menar forskarna och prästerna Annika Borg och Johanna Andersson i en debattartikel i Dagens Nyheter.
De menar att döden på äldreboenden under coronapandemin visar på ett sönderfallande folkhem. Människor som lever långa liv betraktas som tärande och blir sedan avhumaniserade pinnar i dödsstatistiken.
”Det Sverige måste uppnå är flockhumanitet”, skriver de i debattartikeln.
Regeringens beslut att gymnasieskolorna får öppna igen den 15 juni var efterlängtat, säger Christine Kastner-Johnson, chef för de kommunala gymnasieskolorna i Uppsala kommun, till P4 Radio Uppland.
– Vi är jätteglada att vi nu får förbereda oss för att återgå till normal undervisning igen till hösten.
Om sommarundervisningen, som hade hunnit planeras innan dagens beslut, kommer att bedrivas digitalt eller på plats är dock oklart.
Det är fortfarande oklart hur det blir med semestern för vårdpersonalen inom intensivsjukvården i Region Jönköping, rapporterar P4 Jönköping.
Regionledningen har lovat att personalen ska få tre veckors sammanhållen semester och en extra vecka under sommaren. Men sedan ett par dagar tillbaka syns en ökning i antalet covid-19-patienter inom regionen.
– Oron nu är att om det fortsätter att fylla på så vet vi att det är långa vårdtider, och då håller inte planeringen, säger Martin Holmer, verksamhetschef för intensivvården till radion.
Tove Fall, som är professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, säger till DN att hon är ganska säker på att smittan i Sverige hade varit mindre just nu om man genomfört en nedstängning av samhället likt andra länder gjorde under våren.
– Då trycker man ned den och sedan när man öppnar upp övervakar man väldigt noga så att det inte poppar upp nya utbrott, säger hon till DN.
Fall menar att Sverige har halkat efter när det kommer till coronatester, men säger samtidigt att hon tror att viruset går att utrota på lokal nivå.
Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke mötte Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius i en debatt i SVT:s Agenda i mars. Samtidigt hade han ett konsultuppdrag för pensionsfonden, vilket inte redovisades i programmet, skriver DN.
Dagen efter sa Giesecke upp sitt avtal med Tredje AP-fonden, AP3, och började arbeta som konsult åt Folkhälsomyndigheten samt som oavlönad rådgivare åt Världshälsoorganisationen WHO.
Enligt Mikael Sedolin, chefsjurist hos Tredje AP-fonden, anlitades Giesecke i mars för rådgivning kring pandemin som en del av fondens strategiska riskanalys.
Hongkong är inte längre självständigt, och USA kommer att avveckla den särskilda behandling i bland annat tullfrågor som staden har åtnjutit. Det säger Donald Trump på en pressträff.
– Kina har lämnat systemet med ”ett land, två system” och i stället infört ”ett land, ett system”, säger han.
Han lämnade också beskedet att USA kommer att avsluta samarbetet med Världshälsoorganisationen WHO.
Inför pressträffen fanns få detaljer om vad Trump skulle prata om. En farhåga var att USA skulle lämna fas 1-avtalet med Kina. Kort inför talet gick Bloomberg ut med uppgifterna att USA inte skulle röra avtalet.
De amerikanska börserna som återhämtat sig och närmat sig nollan inför talet vände ner när Trump började tala, men återhämtade sig och vände upp när beskedet kom.
Sverige ska arbeta för EU-sanktioner mot Kina under fredagens webbmöte mellan EU-ländernas utrikesministrar. Det beslutet har EU-nämnden fattat – mot regeringens vilja, skriver TT.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet men blev överkörda av en majoritet i nämnden.
– Det som har skett den senaste tiden i Hongkong och gårdagens beslut i den kinesiska folkkongressen har gjort att det är väldigt viktigt att EU är tydliga mot Kina om det inte är business as usual, säger EU-nämndens andra vice ordförande Jessika Roswall (M) till TT.
Om Kina går vidare med sin nationella säkerhetslag kommer Storbritannien att erbjuda 315 000 Hongkongbor en chans att få brittiskt medborgarskap. Det meddelar utrikesminister Dominic Raab, skriver Financial Times.
Storbritannien utfärdade särskilda pass till hundratusentals Hongkongbor innan kolonin återlämnades till Kina 1997. Det är dessa passinnehavare som den brittiska regeringen nu vill ge utökade visumrättigheter. Rent konkret skulle det innebära att de berörda ges rätt att studera eller arbeta i Storbritannien under tolv månader.
– Och det skulle ge dem en väg mot ett framtida medborgarskap, säger Raab.
I framtiden kan en etikett på förpackningen skvallra om ifall matvaran du tänkt köpa verkligen har förvarats i rätt temperatur. Det är åtminstone vad forskare vid Korea Research Institute of Chemical Technology hoppas på, skriver sajterna New Atlas och Foodprocessing.
Enkelt beskrivet fungerar klisterlapparna som en timer. Etiketterna består av polymera nanofiber och så länge omgivningen är kall syns inte den hemliga bilden. Uppgår temperaturen till över 10 grader under en viss tidsperiod så ”smälter” fibrerna. Då framträder bilden som fortsätter att vara synlig även om livsmedlet kyls ner igen.
– Det betyder att det praktiskt taget inte finns plats för någon manipulation, säger forskaren Oh Dongyeop till Foodprocessing.
Tekniken beskrivs som lämplig för temperaturkänsliga livsmedel som kött, fisk och grönsaker och de koreanska forskarna tror att det finns en potential för märkningen även inom läkemedelsbranschen, där viss medicin och utrustning måste hållas kall.
– Eftersom marknaden för att leverera matvaror växer snabbt kommer även efterfrågan på den här teknologin att öka, säger Oh Dongyeop.
Jakten på klimatsmarta proteinkällor har lett till att det återigen blivit populärt att äta marsvin i Peru, skriver The Guardian. Under flera år minskade marsvinsätandet i landet, delvis eftersom turister problematiserat rätten. Men nu ser man ett uppsving för marsvin som föds upp på ekologiskt vis och som marknadsförs som ett alternativ till fågel och rött kött.
– I Peru ser man marsvinsuppfödningen som ett sätt att minska sin påverkan på miljön. Till skillnad från boskap så bidrar de inte till regnskogsskövling. De har heller inte lika mycket avföring som boskap vilket gör att det blir mindre växthusgaser, säger Lionel Vigil, chef för World Neighbors, en organisation som jobbar med att bekämpa fattigdom i isolerade byar i Latinamerika, Afrika och Asien.
Man hoppas också på att marsvinsuppfödandet ska ge kvinnor på landsbygden i Peru större ekonomisk frihet. Samtidigt är det en rätt som omvärlden ser med skepsis på, i många delar av världen fungerar marsvin som sällskapsdjur och älskade familjemedlemmar.
I höstas vållade det uppmärksamhet när glass med marsvinssmak började säljas i Ecuadors huvudstad Quito. Glassbutiksägaren María del Carmen Pilapaña lyckades utvinna smaken genom att göra en paté av marsvinskött, mixa det med mjölk och sedan frysa det till glass, rapporterar NBC News. Efter nytillskottet i glassdisken såg hon ett uppsving i försäljningen. Att glassen blev populär är inte konstigt menar Carolina Páez, chef över den antropoligiska institutet på det katolska universitetet i Quito.
– Marsvin är en väldigt viktig och uråldrig maträtt i Anderna, på grund av deras höga innehåll av protein. Det är inte alls konstigt att ecuadorianer äter dem, även som glass, säger Páez till NBC.
Svenskarnas matavfall ska halveras till 2030, men kan det som blir kvar omvandlas till hållbar plast? Det tror i alla fall Tech Crunch, som besökt kanadensiska Scarborough där företaget Genecis utvecklar en metod där en ny typ av bakterie omvandlar kolbaserat organiskt avfall till organiska syror.
Vd:n Luna Yiu berättar för nyhetssajten om processen som består av två steg: Den första gruppen av bakterier bearbetar matavfallet och producerar fettsyror som den andra gruppen av bakterier livnär sig på när de tar upp kolatomerna och omvandlar dem till bioplast.
Satsningen har fått stöd av den kanadensiska regeringen och förhoppningen på sikt är att skala upp två goda effekter: minska plastavfallet i världen samtidigt som växthusgaserna minskar. Jämfört med traditionell plasttillverkning ger den här typen av förpackningstillverkning 80 procent mindre växthusgaser.
Produktionen är ännu småskalig och kan inte tävla prismässigt med petroleumplast om oljepriserna är låga, men man ser en framtid i att tillverka bioplast för matförpackningar, material till 3D-skrivare och inom medicinsektorn.
– Med mer genteknik och med förbättring av våra bakteriekulturer skulle vi potentiellt kunna få ner kostnaderna och i framtiden bli en verklig konkurrent till plastartiklar, säger Yiu till sajten Fast Company.
I den Netflixproducerade humorserien ”Space Force” har en general fått i uppdrag att tillsammans med en excentrisk vetenskapsman göra den amerikanska rymdstyrkan redo för avfärd. Men skämten faller platt och serien vill aldrig lyfta, skriver flera kritiker.
Alan Sepinwall skriver i The Rolling Stone att man i bästa fall känner ”olust” av att se serien, trots att manusförfattaren Greg Daniels och skådespelaren Steve Carell har succén The Office i bagaget.
”Även om serien skulle vara välbalanserad i övrigt så blir det outhärdligt att sträckkolla serien med tanke på rollkaraktären Nairds hårda, destruktiva beteende.”
Vultures kritiker Jen Chaney skriver att serien har influerats av verkliga händelser, men den fungerar inte som satir och den framkallar heller inga skratt.
Lady Gaga har lyckats bra med sitt nya album ”Chromatica”. Det verkar världens recensenter relativt överens om.
Albumet tar oss tillbaka till dans-popen som Lady Gaga först slog igenom med, skriver NME. Sajten tycker att låten ”Rain on me”, som görs ihop med Ariana Grande, är hennes bästa sång sedan 2011.
USA Today går ännu längre och kallar det för artistens starkaste album sedan 2011. Recensenten tycker att Lady Gaga levererar med sitt energiska och stärkande budskap.
Med en Broadway-röst sjunger hon om intima saker, skriver Independents recensent Alexandra Pollard.
”Det är hymner om självtvivel, självreflektion, självdestruktivitet och självåteruppbyggande”, skriver hon.
Efter en kall maj månad har vädret nu slagit om. Under helgen och början av nästa vecka drar högtrycket ”Stephen” in över Sverige vilket ger stabilt och soligt väder.
Meteorologen Lasse Rydqvist säger till Expressen att riktiga högsommartemperaturer är att vänta i stora delar av landet.
– På tisdag skulle det kunna bli nära 30 grader. Jag vågar ändå säga att det kan komma att bli 28 grader i Östersjölandskapen, säger han.
Juni och juli verkar bli torrare och varmare än normalt, enligt långtidsprognosen, medan augusti ser ut att bjuda på ovanligt mycket regn. Det rapporterar Aftonbladet som skriver att det kan löna sig med en tidig semester i år.
Redan de kommande dagarna blir det rejält varmt, både i södra och norra Sverige. Det säger Lasse Rydqvist från väderinstitutet Storm till Expressen.
Den meteorologiska sommaren har kommit till flera platser i södra Sverige och delar av Norrbottens län.
– Men det är fortfarande en del platser som får vänta, säger han.
Bli Omni Vän
