Hem
Regalskeppet Vasa. (Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN)

Två nya vrakfynd kan vara äldre än Vasa

Två vrak som kan vara äldre än regalskeppet Vasa har upptäckts utanför Skeppsholmen i centrala Stockholm av Sjöhistoriska museets marinarkeologer, skriver TT.
”Allt pekar på att det är 1600-talsskepp eller äldre. De har samma konstruktion och samma typ av nedbrytning”, säger marinarkeologen Jim Hansson i ett pressmeddelande.
I fjol hittade marinarkeologer 15 vrak runt Kastellholmen och Skeppsholmen som gick att datera till 1500- och 1600-talet.

Skeppsholmen

karta
bakgrund
 
Regalskeppet Vasa gjorde sin enda resa 10 augusti 1628
Wikipedia (sv)
Vasa, eller Wasa, är ett svenskt örlogsfartyg som kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa, söndagen den 10 augusti 1628. Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet, glömdes Vasa i stort sett bort. Skeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av 1800-talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga det. År 1956 lyckades amatörforskaren och ingenjören Anders Franzén, tillsammans med dykaren Per Edvin Fälting, åter bestämma Vasas exakta position och efter flera år av marinarkeologiska utgrävningar och förberedelser lyftes Vasa över vattenytan 24 april 1961. Sedan 1990 är fartyget del av en permanent utställning i Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Fram till 1988 förvarades det i en tillfällig byggnad som kallades Wasavarvet som fungerade som kombinerad konserveringslokal och tillfälligt museum. Vasa är som vrak unikt välbevarad och är det enda 1600-talsskeppet i världen som bärgats i så gott som komplett skick. Vasa har blivit en av Sveriges populäraste sevärdheter och lockade mellan 1961 och 2011 över 29 miljoner besökare. När Vasa byggdes var hon tänkt att vara en symbol för Sveriges militära och politiska makt samt Gustav II Adolfs auktoritet som krigarkung. Stora kostnader lades ner på att dekorera och utrusta skeppet. Hon var även ett av de största och tyngst bestyckade krigsfartygen i världen när hon byggdes och var utsmyckad med hundratals skulpturer i bjärta och levande färger. Vasa kallas ofta för "regalskepp", en term som användes om de största svenska krigsfartygen som också var namngivna efter Sveriges riksregalier eller symboler för kungaätten. Vasa fick den beteckningen först senare under 1600-talet. Den direkta orsaken till att Vasa förliste var att hon var för instabil för att kunna segla i hårdare vind. Trots att hon inte klarade ett vanligt stabilitetstest när hon låg vid kaj, lät man henne segla därför att Gustav II Adolf utövade påtryckningar för att kunna sätta in henne i sjökriget mot Polen i trettioåriga kriget. Förhör hölls efter förlisningen, men eftersom kungen själv godkänt alla mått kunde ingen dömas som ansvarig för förlisningen. Inuti och kring skeppet hittade man tusentals föremål samt kvarlevor av 16 människor. Bland fynden finns kläder, vapen, kanoner, verktyg, mynt, mat och dryck och sex av Vasas tio segel, varav merparten genomgått omfattande konservering. Föremålen och skeppet har varit ovärderliga genom att ge insikt i vardagslivet till sjöss, sjöstrid och skeppsbyggnadsteknik under tidigt 1600-tal. Sedan bärgningen har Vasa blivit en välkänd symbol för den svenska stormaktstiden och ett prestigeprojekt inom svensk och internationell marinarkeologi. Vasa har i media och hos den svenska allmänheten blivit en allmänt erkänd standard för att beskriva den historiska betydelsen av kända skeppsvrak.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen