Unik rekonstruktion visar människosläktingen Denise
Forskare kan nu ge en första glimt av hur de människobesläktade denisovanerna, som fanns i delar av Asien men dog ut för 50 000 år sedan, såg ut. Det rapporterar BBC.
Bara några få skelettdelar har hittats, bland annat i en grotta i södra Sibirien i Ryssland, och fynden har fascinerat forskarvärlden. Ett av de största frågetecknen har varit denisovanernas utseende.
Men nu har israeliska forskare med hjälp av dna och kemisk analys tagit fram en rekonstruktion av en flicka.
”Möt Denise, den 13-åriga denisovanskan från Sibirien”, skriver forskarna.
Rönen har publicerats i tidskriften Cell.
bakgrund
Denisovamänniskan
Wikipedia (sv)
Denisovamänniskan var en population av släktet Homo som levde för omkring 200.000-40.000 år sedan. Men denisovamänniskan kan ha blandat sig med moderna människor i Papua Nya Guinea så sent som för 15.000 år sedan.I mars 2010 publicerades upptäckten av små fragment (ett fingerben och en tand) efter ett barn som visade sig ha DNA som varken stämde överens med neanderthalare (Homo sapiens neanderthalis) eller den moderna människan (Homo sapiens sapiens). Fyndplatsen var Denisovagrottan i den sibiriska regionen Altaj Kraj i Ryssland. Möjligen kan fragmenten visa att Denisovamänniskan tillhörde en egen, tidigare okänd, underart av människan, eftersom det mitokondrie-DNA som utvunnits ur dem varken matchar neandertalare eller Homo sapiens sapiens.
Ett senare fynd från samma grotta visar att denisovamänniskor och neanderthalmänniskor blandat sig med varandra.I december 2010 rekonstruerade ett internationellt forskarteam även DNA från cellkärnan i fingerbenet. Enligt den analysen skulle förfäderna till flera mindre folkslag i Asien och Australien, bland annat melanesier och aboriginer, ha denisovamänniskor bland sina förfäder. Även övriga asiater har huvudsakligen denisova-DNA i sina gener, men då i mindre mängder.I maj 2019 avslöjade ett forskarteam att ett käkben funnet i en tibetansk grotta år 1980 visade sig komma från en denisovamänniska. Det sensationella resultatet hade man kommit fram till genom att analysera rester av proteiner från käkbenet.Därmed flyttades tidsspannet för denisovamänniskan 120.000 år bakåt i tiden. Grottan där man fann käkbenet ligger på en högplatå 3 280 meter över havet. Den syrefattiga luften där framkallar höjdsjuka hos de flesta moderna människor. Fram tills nu har man trott att ingen tidig människoart skulle klara sig i en sådan miljö. Men nu verkar det som att denisovamänniskan kan ha varit den första människoarten som acklimatiserat sig på extrema höjder.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen