Hem

USA-svepet: Meta stoppar valreklam i dagar • 50,015 procents chans för Harris

Kamala Harris/Donald Trump. (TT)

Kamala Harris har 50,015 procents chans att vinna presidentvalet, enligt statistikgurun Nate Silvers sista prognos. Meta förlänger förbud mot valreklam till efter rösträkning och indisk by ber för Harris-vinst.

Här är dagens USA-svep.

Om USA-svepet

I Omnis USA-svep hittar du aktuella nyheter, snackisar och tips på fördjupning om valet. Det publiceras dagligen under valrörelsens mest intensiva dagar.

Kamala Harris. (Jacquelyn Martin / AP)

Statistikgurun: Harris har 50,015 procents chans att vinna

Av 80 000 möjliga utgångar vinner Kamala Harris presidentvalet i 40 012 av fallen, enligt statistikgurun Nate Silvers sista prognos inför valet. Det innebär att Harris har 50,015 procents chans att bli USA:s nästa president.

Simuleringarna är baserade på tillförlitliga opinionsmätningar, enligt Silver.

Trumpsupportrar. (Evan Vucci / AP)

Meta förlänger reklamförbud – ska förhindra desinformation

Meta – som äger bland annat Facebook och Instagram – förlänger sitt förbud mot ny valreklam till flera dagar efter att vallokalerna stängt, erfar Axios.

Förbudet skulle egentligen upphöra vid midnatt på valdagen, men förlängs i syfte att förhindra förvirring eller att desinformation sprids medan röster fortfarande räknas.

Celina de Jesus och hennes dotter Sharina Perez talk som är förstagångsväljare. (Marta Lavandier / AP)

Aktivist: Tiktok ger yngre koll på tidigare skandaler

Gen Z har kommit att bli en viktig målgrupp i valet då generationen utgör 40 miljoner väljare, varav åtta miljoner är förstagångsväljare. Och båda kampanjerna har riktat stort fokus åt gruppen – bland annat genom att ge sig ut på Tiktok.

Att unga delar information på Tiktok ”från person till person är en modell som verkligen får folk att stödja kandidaten mer”, säger aktivisten Aidan Kohn-Murphy som jobbar på Gen-Z for Change.

Dessutom tenderar Tiktok att göra den yngre generationen medveten om tidigare skandaler, som till exempel Trumps ”grab them by the pussy”-inspelning, enligt Kohn-Murphy.

Väljare har lagt sin röst i Los Angeles. (Damian Dovarganes / AP)

Väljare: Står mellan lögnare och ”tomt skal”

Det råder dött lopp mellan Donald Trump och Kamala Harris – och fortfarande finns det väljare som inte bestämt sig för någon av kandidaterna.

NBC News har pratat med några av dem:

Å ena sidan finns Harris som beskrivs som ett ”tomt skal”. De oroar sig för att hon är kvinna och för att hon inte står för mer än att vara emot Donald Trump. Å andra sidan finns Trump som beskrivs ha bristande karaktär, ”ljuger för mycket” och sår split mellan amerikanerna.

– Donald Trump framstår för mig som en mobbare, men det kan vara bra att ha en sådan på sin sida, säger en man i 20-årsåldern.

Lokala invånare och turister i Thulasendrapuram ber för att Kamala Harris ska vinna valet. (Aijaz Rahi / AP)

Indisk by ber för Harris: ”Gud hjälper henne vinna”

I den lilla indiska byn Thulasendrapuram, där Kamala Harris har rötter, har både lokalinvånare och turister samlats för att be för att Harris vinner presidentvalet.

– Vår gud är en mycket mäktig gud. Om vi ber till honom kommer han att göra henne till vinnare, säger prästen M Natarajan.

Harris morfar föddes i byn för mer än 100 år sedan.

Kamala Harris och Donald Trump. (TT)

Vad gör kandidaterna?

Kamala Harris är i Washington DC där hon kommer att befinna sig på en valvaka på Howard University. Hennes parhäst Tim Walz kommer att kampanja i Harrisburg, Pennsylvania, tillsammans med sin fru innan de tar sig till Washington DC för att sammanstråla med Harris.

Donald Trump kommer att vara på Mar-a-Lago och hålla en valvaka i West Palm Beach, Florida.

Vad säger opinionen?

Illustrationsbild. (Grafik, Omni)

I dag bestämmer amerikanerna vem som ska bli nästa president – och Kamala Harris har tagit tillbaka ledningen nationellt, enligt Real Clear Politics sammanvägning. Men det är i vågmästarstaterna valet avgörs och där har Donald Trump fortsatt kommandot.

Omni har samlat siffrorna som avgör valet. Följ opinionsläget nedan.

Mer om valet

bakgrund
 
Så fungerar elektorsystemet i USA
Wikipedia (en)
In the United States, the Electoral College is the group of presidential electors that is formed every four years during the presidential election for the sole purpose of voting for the president and vice president. The process is described in Article II of the U.S. Constitution. The number of electoral votes a state has equals its number of Senators (2) plus its number of Representatives in the House of Representatives, the latter being dependent on the Census's reported population. Each state appoints electors using legal procedures determined by its legislature, equal in number to its congressional delegation (representatives and 2 senators) totaling 535 electors in the 50 states. The Twenty-third Amendment from 1961 granted the federal District of Columbia three electors, bringing the total number of electors to 538. Federal office holders, including senators and representatives, cannot be electors. Of the current 538 electors, a simple majority of 270 or more electoral votes is required to elect the president and vice president. If no candidate achieves a majority there, a contingent election is held by the House of Representatives to elect the president and by the Senate to elect the vice president. The states and the District of Columbia hold a statewide or district-wide popular vote on Election Day in November to choose electors based upon how they have pledged to vote for president and vice president, with some state laws prohibiting faithless electors. All states except Maine and Nebraska use a party block voting, or general ticket method, to choose their electors, meaning all their electors go to one winning ticket. Maine and Nebraska choose one elector per congressional district and two electors for the ticket with the highest statewide vote. The electors meet and vote in December, and the inaugurations of the president and vice president take place in January. The merit of the electoral college system has been a matter of ongoing debate in the United States since its inception at the Constitutional Convention in 1787, becoming more controversial by the latter years of the 19th century, up to the present day. More resolutions have been submitted to amend the Electoral College mechanism than any other part of the constitution, with 1969–70 as the closest attempt to reform the Electoral College. Supporters argue that it requires presidential candidates to have broad appeal across the country to win, while critics argue that it is not representative of the popular will of the nation. Winner-take-all systems, especially with representation not proportional to population, do not align with the principle of "one person, one vote". Critics object to the inequity that, due to the distribution of electors, individual citizens in states with smaller populations have more voting power than those in larger states. Because the number of electors each state appoints is equal to the size of its congressional delegation, each state is entitled to at least three electors regardless of its population, and the apportionment of the statutorily fixed number of the rest is only roughly proportional. This allocation has contributed to runners-up of the nationwide popular vote being elected president in 1824, 1876, 1888, 2000, and 2016. In addition, faithless electors may not vote in accord with their pledge. A further objection is that swing states receive the most attention from candidates. By the end of the 20th century, electoral colleges had been abandoned by all other democracies around the world in favor of direct elections for an executive president.:215

Gå förbi betalväggar!

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen