Hem

USA-svepet: Trumpstatyer dyker upp i USA • Haley: ”Sätt känslorna åt sidan”

Pop-up Trump statue makes political point in Portland

Hånfulla statyer av Donald Trump dyker upp i USA – och en av dem halshöggs av en republikansk politiker. Nikki Haley uppmanar anhängarna att ”sätta känslorna åt sidan” och väljare i North Carolina tycker ”allt är för dyrt”.

Här är dagens USA-svep.

Om USA-svepet

I Omnis USA-svep hittar du aktuella nyheter, snackisar och tips på fördjupning om valet. Det publiceras dagligen under valrörelsens mest intensiva dagar.

Nikki Haley. (Chiang Ying-ying / AP)

Nikki Haley: Sätt känslorna åt sidan – rösta på Trump

Det är dags att sätta känslorna om ”stökiga” Donald Trump åt sidan – och rösta på honom, säger den tidigare republikanska utmanaren Nikki Haley vid ett valmöte i viktiga Pennsylvania.

I stället vill hon att man ska ”fokusera på politiken” och tänka på ”framtida generationer”.

– Jag vet att det är stökigt där ute.

– Men han förstår att vi måste vända den här ekonomin. Han förstår att vi måste bekämpa det som händer över gränsen, han förstår att vi måste vara energidominanta och han förstår att vi inte kan ha fler krig, säger hon.

Pop-up Trump statue makes political point in Portland

Trumpstatyer dyker upp i USA – hånar ex-presidenten

Mystiska statyer föreställande Donald Trump fortsätter att dyka upp runt om i USA. Monumenten – som snabbt plockas ned – driver med presidentkandidaten och hans anhängare.

I Philadelphia titulerades den ”Till ära av ett liv fyllt med sexuella övergrepp”, vilket syftar på inspelningarna av Trump som läckte 2016 där han skröt om att sexuellt trakassera kvinnor. I Oregon valde den lokala kandidaten till kommunfullmäktige, som också är Trump-anhängare, att halsugga statyn.

Donald Trumps siluett. (Julia Demaree Nikhinson / AP)

Majoritet av amerikanerna känner ångest inför valet

Sju av tio amerikaner känner ångest eller frustration över presidentkampanjen, visar en ny opinionsmätning av AP-NORC.

Ångestkänslorna är lite starkare bland demokrater. Åtta av tio demokrater uppger att de känner ångest just nu, samma siffra för republikaner är två tredjedelar.

US election: People's back pockets are pushing them to polls in knife-edge state

Ekonomin blir avgörande: ”Allt är för dyrt”

Det tuffa ekonomiska läget är en ödesfråga för årets valrörelse – inte minst i nyckeldelstaten North Carolina. Sky News har träffat väljare som förklarar varför.

Servitören William Pasquale målar upp en tillvaro där ”allt är för dyrt – till och med för grundläggande behov”.

– För familjer på fyra är det för dyrt. De har inte råd med matvaror just nu. Vissa har inte ens råd med bensin och det är så människor tar sig runt, säger han och tillägger att ”det bara blir värre och värre”.

Jennifer Aniston. (Danny Moloshok / AP)

Jennifer Aniston: Röstade på Harris och anständighet

Skådespelaren Jennifer Aniston tar tydlig ställning för Kamala Harris och Tim Walz. I ett inlägg på Instagram förklarar hon varför hon valde att lägga sin röst på Demokraterna.

”I dag röstade jag inte bara för tillgång till hälso- och sjukvård, för reproduktiv frihet, för lika rättigheter, för säkra skolor och för en rättvis ekonomi – utan också för FÖRNUFT och MÄNSKLIG ANSTÄNDIGHET”.

Aniston uppmanar all att rösta – din röst räknas, skriver hon.

Kamala Harris och Donald Trump. (TT)

Vad gör kandidaterna?

Det är full fokus på vågmästarstaterna för presidentkandidaterna. Donald Trump kampanjar i Albuquerque, New Mexico, samt i vågmästarstaten Nevada. Kamala Harris befinner sig i Arizona samt Las Vegas, i nyckelstaten Nevada, där artisten Jennifer Lopez ska delta vid ett evenemang.

Vad säger opinionen?

Illustrationsbild. (Grafik, Omni)

Med bara fem dagar kvar till presidentvalet i USA har ytterligare en vågmästardelstat svängt till Kamala Harris fördel, men Donald Trump har fortfarande greppet i fem av sju. Detta enligt Real Clear Politics sammanvägning.

Omni har samlat siffrorna som avgör valet. Följ opinionsläget nedan.

Mer om valet

bakgrund
 
Så fungerar elektorsystemet i USA
Wikipedia (en)
In the United States, the Electoral College is the group of presidential electors that is formed every four years during the presidential election for the sole purpose of voting for the president and vice president. The process is described in Article II of the U.S. Constitution. The number of electoral votes a state has equals its number of Senators (2) plus its number of Representatives in the House of Representatives, the latter being dependent on the Census's reported population. Each state appoints electors using legal procedures determined by its legislature, equal in number to its congressional delegation (representatives and 2 senators) totaling 535 electors in the 50 states. The Twenty-third Amendment from 1961 granted the federal District of Columbia three electors, bringing the total number of electors to 538. Federal office holders, including senators and representatives, cannot be electors. Of the current 538 electors, a simple majority of 270 or more electoral votes is required to elect the president and vice president. If no candidate achieves a majority there, a contingent election is held by the House of Representatives to elect the president and by the Senate to elect the vice president. The states and the District of Columbia hold a statewide or district-wide popular vote on Election Day in November to choose electors based upon how they have pledged to vote for president and vice president, with some state laws prohibiting faithless electors. All states except Maine and Nebraska use a party block voting, or general ticket method, to choose their electors, meaning all their electors go to one winning ticket. Maine and Nebraska choose one elector per congressional district and two electors for the ticket with the highest statewide vote. The electors meet and vote in December, and the inaugurations of the president and vice president take place in January. The merit of the electoral college system has been a matter of ongoing debate in the United States since its inception at the Constitutional Convention in 1787, becoming more controversial by the latter years of the 19th century, up to the present day. More resolutions have been submitted to amend the Electoral College mechanism than any other part of the constitution, with 1969–70 as the closest attempt to reform the Electoral College. Supporters argue that it requires presidential candidates to have broad appeal across the country to win, while critics argue that it is not representative of the popular will of the nation. Winner-take-all systems, especially with representation not proportional to population, do not align with the principle of "one person, one vote". Critics object to the inequity that, due to the distribution of electors, individual citizens in states with smaller populations have more voting power than those in larger states. Because the number of electors each state appoints is equal to the size of its congressional delegation, each state is entitled to at least three electors regardless of its population, and the apportionment of the statutorily fixed number of the rest is only roughly proportional. This allocation has contributed to runners-up of the nationwide popular vote being elected president in 1824, 1876, 1888, 2000, and 2016. In addition, faithless electors may not vote in accord with their pledge. A further objection is that swing states receive the most attention from candidates. By the end of the 20th century, electoral colleges had been abandoned by all other democracies around the world in favor of direct elections for an executive president.:215

Gå förbi betalväggar!

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen