Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Pro-rysk demonstration i Belgrad i fredags.
Pro-rysk demonstration i Belgrad i fredags. (Darko Vojinovic / AP)
Ryska invasionen • Sanktionerna

USA uppmanar Serbien att ta ställning mot Putin

Av Isabelle Nordström
Publicerad: 19 apr. 2022
ANNONS

En delegation från amerikanska senaten uppmanar Serbiens president Aleksandar Vucic att ansluta sig till omvärldens sanktioner mot Ryssland. Det rapporterar AP.

– Det är farligt om vi nu inte sänder ett enat budskap om konsekvenserna av Rysslands agerande i Ukraina, säger demokratiske senatorn Chris Murphy vid en pressträff.

Nyligen har Serbien köpt in ett avancerat luftvärnssystem från Kina, trots varningar från USA att det kan förhindra landets ambition att gå med i EU. Putin har ett stort stöd i Serbien, som också är ett slaviskt land, och många serber är kritiska till Nato efter bombningarna på 1990-talet.

ANNONS
Serbien röstade i FN för att fördöma invasionen
AP  · Ofta betalvägg
Serbiska direktflyg till Ryssland bombhotas (18 april)
bloomberg.omniekonomi.se  · Ofta betalvägg
Rika ryssar flyr till Europa via ”den serbiska bakdörren” (11 mars)
www.theguardian.com
bakgrund
 
Nato-bombningarna 1999
Wikipedia (en)
The North Atlantic Treaty Organisation (NATO) carried out an aerial bombing campaign against the Federal Republic of Yugoslavia during the Kosovo War. The air strikes lasted from 24 March 1999 to 10 June 1999. The bombings continued until an agreement was reached that led to the withdrawal of Yugoslav armed forces from Kosovo, and the establishment of the United Nations Interim Administration Mission in Kosovo, a UN peacekeeping mission in Kosovo. The official NATO operation code name was Operation Allied Force whereas the United States called it Operation Noble Anvil; in Yugoslavia the operation was incorrectly called Merciful Angel (Serbian: Милосрдни анђео / Milosrdni anđeo) as a result of a misunderstanding or mistranslation.NATO's intervention was prompted by Yugoslavia's bloodshed and ethnic cleansing of Albanians, which drove the Albanians into neighbouring countries and had the potential to destabilize the region. Yugoslavia's actions had already provoked condemnation by international organisations and agencies such as the UN, NATO, and various INGOs. Yugoslavia's refusal to sign the Rambouillet Accords was initially offered as justification for NATO's use of force. NATO countries attempted to gain authorisation from the UN Security Council for military action, but were opposed by China and Russia, who indicated that they would veto such a measure. As a result, NATO launched its campaign without the UN's approval, stating that it was a humanitarian intervention. The UN Charter prohibits the use of force except in the case of a decision by the Security Council under Chapter VII, or self-defence against an armed attack – neither of which were present in this case.By the end of the war, the Yugoslavs had killed 1,500 to 2,131 combatants, while choosing to heavily target Kosovar Albanian civilians, with 8,676 killed or missing and some 848,000 expelled from Kosovo. The NATO bombing killed about 1,000 members of the Yugoslav security forces in addition to between 489 and 528 civilians. It destroyed or damaged bridges, industrial plants, hospitals, schools, cultural monuments, private businesses as well as barracks and military installations. In the days after the Yugoslav army withdrew, over 164,000 Serbs and 24,000 Roma left Kosovo. Many of the remaining non-Albanian civilians (as well as Albanians perceived as collaborators) were victims of abuse which included beatings, abductions, and murders. After Kosovo and other Yugoslav Wars, Serbia became home to the highest number of refugees and IDPs (including Kosovo Serbs) in Europe.The bombing was NATO's second major combat operation, following the 1995 bombing campaign in Bosnia and Herzegovina. It was the first time that NATO had used military force without the expressed endorsement of the UN Security Council, which triggered debates over the legitimacy of the intervention.
Annons
30% rabatt på två nätter hos Elite Hotels — ankomst torsdag eller fredag, frukost ingår
Elite Hotels

Gå förbi betalväggar!

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Upptäck Omni Mer
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Ryska invasionenSanktionernaRysslandSerbienUkrainaUSANordamerika EuropaAmerikansk politik

Schweiz röstar nej till striktare neutralitet

Schweiz har tydligt sagt nej till en ännu striktare tolkning av landets över 200 år gamla neutralitetspolitik, rapporterar AP.

27 september, 22.47
Nejsidan firar.

Ukrainsk politiker: Är EU:s ryska hållning till salu?

EU har infört stränga sanktioner mot ryska oligarker som en följd av den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Men hur hård är egentligen den europeiska linjen? Frågan lyfts av den ukrainska parlamentsledamoten Kira Rudik, sedan Frankrike lyft sanktionerna för en av miljardärerna, rapporterar Berlingske.

27 september, 12.55
Emmanuel Macron.

Omni förklarar •Spelet om de ryska oligarkerna – därför gav EU efter

Två av Rysslands mest kända miljardärer stryks från EU:s sanktionslista efter krav från Frankrike och Luxemburg. Beslutet har väckt ilska över hela Europa.

Omni Mer
Alisjer Usmanov och Michail Fridman.

EU stryker två oligarker från sanktionslistan

EU stryker de ryska oligarkerna Alisjer Usmanov och Mikhail Fridman från sanktionslistan. Det rapporterar The Guardian.

24 september, 11.36
Vladimir Putin tillsammans med USM Holdings grundare Alisher Usmanov.