”Värnskatten skadlig – men förstår politikers dilemma”

Värnskatt har använts som benämning på olika slags skatter. År 2016 gäller följande i Sverige: vid inkomster över 430 200 kronor per år betalas en statlig inkomstskatt på 20 % och på inkomster över 625 800 kronor tas en extra statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 %-enheter (den så kallade värnskatten). Som en del i saneringen av de offentliga finanserna infördes från och med inkomståret 1995 en särskild "värnskatt" i Sverige, som innebar att den statliga skatten för inkomståren 1995-1998 höjdes från 20 till 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten över viss nivå. År 2011 är gränsen för värnskatt 46 740 kr/månad. Den högsta marginalskatten i Sverige blir med värnskatten i genomsnitt 56,6 procent, beroende på kommunalskatt (från 53,9 procent i Vellinge till 59,2 i Ragunda). I budgetpropositionen för 2011 uppges värnskatten statiskt inbringa 4,4 miljarder. De totala skatteintäkterna för 2011 förväntas bli 1540 miljarder kronor. Värnskatten utgör således mindre än 0,3 procent av statens skatteintäkter 2011. Sedan Danmark år 2009 avskaffade sin motsvarighet till värnskatten, mellanskatten, har Sverige världens högsta marginalskatt. I EU-27 var den högsta marginalskattesatsen i genomsnitt 37,5 procent år 2010. Då denna höjning inte hade något med försvarsbudgeten att göra, är benämningen mindre lämplig. Snarare var det den tillfälliga karaktären, liknande de värnskatter som tidigare uttagits för försvarsändamål, som gav upphov till denna. Värnskatten avskaffades från och med 1999, men ersattes i stället av en ny extra statlig inkomstskatt på 5 procentenheter för inkomster över viss nivå. Denna kallas dock fortfarande för värnskatten i dagligt tal.

Konjunkturinstitutet (KI) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Finansdepartementet och har till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen och göra prognoser för den svenska ekonomin.