Danska arbetsgivare med brist på anställda har vänt blickarna mot Skåne, som har en högre arbetslöshet än många andra delar av Sverige.

Nu vill dansk-svenska samarbetsorganisationen Greater Copenhagen samarbeta med skånska kommuner och Arbetsförmedlingen för att kunna matcha arbetslösa skåningar med danska arbetsgivare, rapporterar P4 Malmöhus.

– Vi måste övertyga om att det egentligen inte är ett så stort steg att ta ett jobb på andra sidan sundet, säger Tue David Bak, vd för Greater Copenhagen.

Arbetslösheten vilar på 9 procent i landet, men samtidigt går Sverige mot en rekordhög brist på arbetskraft. Stockholms handelskammare varnar nu för en ”exceptionell utveckling”, skriver SvD Näringsliv.

På ett år har jobbvakanserna i Stockholms län ökat med 92 procent, bland annat på grund av kompetensbrist.

Underskottet på arbetskraft är värst inom it- och kommunikationssektorn, uppger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

– Vi är på väg mot rekordnivåer av vakanser. Arbetskraftsbristen går spikrakt uppåt bland annat i Storstockholm, säger han till tidningen.

Att Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet med 9 procent säger inte hela sanningen om jobbmarknaden, skriver TT. För samtidigt har vi sedan 2005 högst sysselsättning i hela unionen.

– Det handlar om att vi har ett högt arbetskraftsdeltagande. Vi har till exempel en stor andel kvinnor som är sysselsatta i Sverige, säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector till nyhetsbyrån.

I andra EU-länder är det vanligare att kvinnor stannar hemma med sina barn och därmed inte är tillgängliga för arbetsmarknaden. Enligt Spector gör föräldraförsäkringen att det är lättare att kombinera barn och arbete i Sverige.

I veckan visade Eurostats siffror för juli att 80,8 procent av svenskarna i åldrarna 20–64 år var sysselsatta.

Under första halvåret i år ökade de svenska lönerna med 2,7 procent jämfört med samma period i fjol. Det visar preliminär statistik från Medlingsinstitutet.

Samtidigt väntas löneökningstakten för det första halvåret bli något uppreviderad när retroaktiva lönehöjningar registreras. Enligt Medlingsinstitutets statistiska modell för retroaktiv lön väntas den definitiva siffran ligga på 2,9 procent, vilket kan jämföras med 2,1 procent det första pandemiåret 2020.

Den definitiva löneökningstakten för näringslivet väntas ligga på 3,0 procent för näringslivet och på 2,5 procent för anställda i offentlig sektor.

Att de svenska lönerna väntas ha stigit närmare 3 procent under det första halvåret beror på ökad brist på arbetskraft. Det säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector till Direkt.

– Lönerna har accelererat mer än väntat de senaste månaderna, och det är en bred uppgång. Löneökningstakten har ökat inom industrin, men också inom hotell och restaurang, säger hon.

Enligt Medlingsinstitutets statistiska modell för retroaktiv lön väntas den definitiva siffran ligga på 2,9 procent, vilket kan jämföras med 2,1 procent det första pandemiåret 2020.

I juli uppgick arbetslösheten till 8,0 procent, en minskning från 10,3 procent från månaden före. Det framgår av ett pressmeddelande från SCB.

Säsongsrensat uppgick arbetslösheten till 8,4 procent föregående månad, också det en nedgång från juni då den låg på reviderade 9,4 procent.

Totalt var 5 078 000 personer i sysselsättning i juli, fler än tidigare under 2021.