Vem är egentligen prisskurk: Du själv, leverantören eller Ica?

Giriga butikshandlare eller anonyma leverantörer? Eller är det som Icas vd hävdar – vi konsumenter själva som bestämmer priset på maten?

Det pekas finger när matpriserna rusar. Men åt vilket håll ska de egentligen riktas?

Omni synar argumenten.

De räcker med att titta på matprisrusningarna i resten av Europa för att inse att Sverige inte är unikt.

En cocktail av allt från rusande råvarupriser till dyrare el, bränsle och gödsel har utan tvekan spelat huvudrollen när maten blivit så mycket dyrare.

På det har dessutom en fallande krona fördyrat den svenska importen.

Men allt detta är gårdagens nyheter och många av de viktiga insatspriserna har till och med fallit de senaste månaderna.

Matprisrusningarna tycks däremot aldrig ta slut.

Finns det andra bovar?

Ica Sveriges vd Eric Lundberg fick frågan två gånger av SvD Näringsliv. Och båda gångerna svarade han i stort sett likadant: Att det i slutändan är konsumenten som har makten över priserna.

För enligt Lundberg är det konsumenten som väljer vad man vill köpa och det är konsumenten som styr vad de är beredda att betala för en produkt.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och riksbankschefen Erik Thedéen har tänkt i liknande banor – att det finns en konsumentmakt som kan verka dämpande på priserna.

Svantesson har uppmanat privatpersoner att jämföra priser och välja de billigaste alternativen, Thedéen har sagt att vi inte ska acceptera de högsta priserna utan gå till dem som erbjuder lägre priser.

Men det är just vad som skett.

– Man köper färre och billigare produkter, säger Karin Brynell, vd på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel som sammanställer försäljningssiffror varje månad.

Matkassen har blivit mindre och enklare, men ändå dyrare. Matens unika roll – att den inte går att välja bort eller skjuta upp som mycket annan konsumtion – syns tydligt i Swedbanks veckosiffror över korttransaktioner.

Svenska konsumenter har dragit in på allt och handlar för mindre summor än för ett år sedan. Undantaget är kategorin mat där summorna i stället blivit större.

Men justera för prisrusningen och ”et voilà” – vi köper egentligen märkbart mindre eller enklare mat i dag.

Enligt Ica-vd:n Eric Lundberg tjänar leverantörerna mer pengar än butikerna.

– Marginalen och lönsamheten i detaljistledet är inte alls lika hög som den är i leverantörsledet, säger han till SvD.

Men frågar du Sveriges bönder säger de bestämt nej till det påståendet.

Och Livsmedelsföretagen, som företräder matindustrin, tecknar en liknande bild. I en debattartikel i DI skriver organisationens vd och chefekonom att medlemsföretagen har drabbats av rekordstora lönsamhetstapp fyra kvartal i rad.

”Försäljningsvolymerna minskar samtidigt som kostnaderna fortsätter öka. Läget för många av våra medlemmar är mycket allvarligt”, skriver de.

När SvD frågar om Ica kan göra mer med butikernas egna vinstmarginalerna säger vd:n Eric Lundberg att han är osäker på vad reportern vill komma till.

– Vi gör allt i vår makt för att jobba med de här sakerna, blir sedan svaret.

Utan att anta vad SvD:s reporter egentligen är ute efter eller vad Lundberg inte förstår går det nog här att formulera en annan fråga – en fråga som nog både en eller två ställt sig under det senaste året:

Är det rimligt att matjättarna gör vinst som om ingenting har hänt när kunderna får betala över 20 procent mer för maten?

För en sådan vinst gör matjättarna, i stort sett. För Ica Sverige landade det så kallade justerade rörelseresultat på 767 miljoner kronor i fjärde kvartalet, det senaste som rapporterats. Det kan jämföras med 872 miljoner kronor året före, innan inflationskrisen hade slagit till på allvar.

Ica har annars en lite speciell struktur, där de allra flesta butikerna ägs av den lokala handlaren. Det finns än så länge ingen heltäckande bild, men en del av butikernas bokslut för 2022 har börjat ramla in hos Bolagsverket.

När Omni tittar på välkänt lönsamma Ica Maxi står det klart att det finns flera butiker som tvärtom ökade vinsten under fjolårets pågående inflationskris.

Och börsnoterade Axfood, med Hemköp och Willys, ökade det justerade rörelseresultatet under fjolårets sista kvartal.

Frågan är om det snart inte blir ändring på den här saken. Fram till alldeles nyligen flaggade matjättarna för nya prisökningar de kommande månaderna. Men nu har det blivit annan ljud i skällan.

Ica-vd:n Eric Lundberg säger till SvD att han ser ”ljuset i tunneln” och har information som tyder på att det börjar lätta i april. Coop flaggar till och med för prissänkningar.

I bräschen går Lidl som lovat frysta och sänkta priser på över hundra varor från och med måndag 27 mars. Och Sverige-vd:n Jakob Josefsson säger till TT att de är beredda att ta en smäll just mot lönsamheten.

– Det här är inget som vi egentligen har utrymme för, det kommer kosta oss pengar.

Att det är Lidl som prissänker kanske inte förvånar – den tyska kedjan har varit i Sverige i snart 20 år utan att göra vinst men med målet att ta marknadsandelar.

– Vi jobbar alltid långsiktigt och då är vi beredda att ta kortsiktig kostnad, säger Josefsson.

Förändringarna har fått bedömare att misstänka att det nu faktiskt kan vanka priskrig.

– Det går definitivt att se ett scenario där priskonkurrensen ökar, och konsumenterna har sällan varit så lyhörda om priserna sänks någonstans, säger SEB:s aktieanalytiker Esbjörn Lundevall till TT.

Om så sker återstår att se. Men faran för bland annat Ica är inte bara att lågprisbutiker som Lidl och Willys kan fortsätta att vinna marknadsandelar. Utan det kan också handla om att vårda varumärket, att aktörer som Lidl i stället kan börja ses som ”den goda”.

– I den heta debatten vi har så är det klart att det är något man behöver titta på. Det kan sätta en liten psykologisk press och då även på leverantörerna, säger detaljhandelsanalytikern Rolf Karp till TT.