Vill skärpa frigivningsregler med en ”lex Hagamannen”
Trots att Kriminalvården gjorde en bedömning att det fanns en återfallsrisk frigavs den så kallade Hagamannen efter två tredjedelar av sitt fängelsestraff.
Frigivningen av Hagamannan väckte debatt förra året och nu vill justitieminister Morgan Johansson (S) att reglerna för villkorlig frigivning skärps. En utredare har fått uppdraget att föreslå lagändringar.
– Utgångspunkten idag är att vi går från synen att det är en allmän rättighet att bli villkorligt frigiven efter två tredjedelar. Vi vill att det ska ses som en förmån som man ska förtjäna, säger Morgan Johansson till TT.
bakgrund
Villkorlig frigivning
Wikipedia (sv)
Se även villkorlig dom.
Villkorlig frigivning innebär att en person som dömts till fängelse friges på prov före strafftidens slut. Villkorlig frigivning blir i Sverige normalt aktuell först efter att två tredjedelar av straffet avtjänats, eller ibland efter halva tiden om det utdömda straffet är kortare än två år.
Efter den villkorliga frigivningen gäller enligt brottsbalken 26 kap 10 § en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
