”Ville Didion verkligen att vi skulle läsa det här?”

Det har gått drygt tre år sedan Joan Didion dog, 87 år gammal, men i dagarna utkom en ny bok i hennes namn. ”Anteckningar till John” är baserad på anteckningar och dagböcker som hittades efter författarens död, och skildrar möten med hennes psykolog Roger MacKinnon. Till och med från andra sidan graven är Didion en av samtidens största författare, tycker recensenter. Men för flera av dem har läsningen också en obehaglig eftersmak: Ville Didion verkligen att det här skulle bli läst?

Texten handlar framförallt om hur författaren försöker läka relationen till sin adoptivdotter Quintana Roo Dunne, som brottas med alkoholism, skriver Oscar Westerholm i GP. Det är bräckligt och sårigt, och Westerholms känsla är att den här boken inte borde existerat.

”Men – och jag är hemskt ledsen att det är i den här slutsatsen jag landar, mrs Didion – jag är ändå glad att den gör det.”

Postuma publiceringar är alltid kontroversiella, skriver Jan Gradvall i Expressen. Boken hade inte kunnat publiceras om någon av de fyra berörda personerna – Didion, maken, dottern eller psykiatrikern – ännu varit vid liv. Men det är inte hur utlämnande boken är som överraskar honom, utan hur allmängiltigt Didion speglar hur svårt det är att vara förälder till ett vuxet barn.

”Från sin grav fortsätter Joan Didion att skriva bättre böcker än alla andra.”

Varje helg tipsar Omni-redaktionen om de mest aktuella filmerna, tv-serierna, musiken, böckerna och mycket mer från hela världen. Genre kan variera från vecka till vecka.

Recensionssvepen är en del av Omnis helgsatsning med rekommendationer på läsvärda, aktuella och intressanta recensioner och intervjuer som publiceras varje helg.