Regeringscheferna för EU-länderna i ett möte i oktober 2014. (Geert Vanden Wijngaert / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix)

330 nya lagar på fyra år – EU-länderna oftast överens

Trots att konflikter mellan EU:s medlemsländer ofta lyfts fram i debatten är regeringarna i ministerrådet överens kring det mesta. Mellan juli 2014 och december 2018 antogs 330 lagar och länderna var helt eniga i 85 procent av fallen. Det visar Europaportalens kartläggning.

Enligt Magnus Blomgren, som är EU-forskare vid Umeå universitet, är det ett resultat av förhandlingar i ministerrådets undre organ.

– Processen att komma dit kan vara väldigt konfliktfylld men man sätter stort värde i att landa i konsensus, säger han till sajten.

Storbritannien har varit det mest kritiska EU-landet medan Frankrike har röstat ja i samtliga omröstningar. Den svenska regeringen har röstat nej vid fem tillfällen.

bakgrund
 
Ministerrådet
Wikipedia (sv)
Ej att förväxla med Europarådet eller Europeiska rådet.Europeiska unionens råd, eller enbart rådet (latin: Consilium) och informellt ministerrådet eller EU-rådet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europaparlamentet. Rådet, som består av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat, företräder medlemsstaterna på unionsnivå. Rådets funktioner och befogenheter kan förenklat liknas vid de som ett överhus typiskt har i en stat med tvåkammarsystem. Rådet ansvarar för att, tillsammans med parlamentet, lagstifta och anta unionens årliga budget. Lagförslag läggs i regel fram av Europeiska kommissionen och måste godkännas av både parlamentet och rådet för att antas. Därutöver åligger det rådet att fastställa unionens politik och fungera samordnande mellan medlemsstaternas regeringar.Rådet är organiserat i olika konstellationer beroende på vilken sakfråga som ska diskuteras. En konstellation samlar varje medlemsstats företrädare på ministernivå för den sakfråga som ska avgöras; till exempel består rådet för miljö av unionens miljöministrar. Ordförandeskapet för rådet roterar mellan medlemsstaterna på halvårsbasis. I alla konstellationer utom rådet för utrikes frågor leds rådet av den rådsmedlem som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvisa roterande ordförandeskapet. Rådet för utrikes frågor leds istället av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Rådet har sitt säte i Bryssel, Belgien, men sammanträder i Luxemburg under april, juni och oktober.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen