Nej-kampanjer inför omröstningen. Dansk Folkeparti firar att det blev ett nej, med tidigare partiledaren Pia Kjaersgaard. (TT)

Analys: Danskt tecken på att EU brakar ihop

Gårdagens besked från de danska väljarna – att de behåller sin rätt att reservera sig i rättspolitiska EU-frågor – leder till att unionen brakar samman inom tio års tid. Den bedömningen gör Josef Janning, ledande analytiker vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations i Berlin, i samtal med danska nyhetsbyrån Ritzau, som säger att han inte hade kunnat höra sig själv säga det för två-tre år sedan.
– Gör vi en kraftsamling, tror jag att det går att bevara den inre marknaden och den politik som styr den som ett samarbete mellan 28 länder. På andra områden tror jag att samarbetet kommer att ske mellan en grupp av kärnländer, säger Janning.
Han ser samma kortsiktiga signaler från Danmark som från flera andra EU-länder, och varnar:
– Det är mycket EU runt Danmark, men det är inte mycket Danmark runt EU.
SVT:s utrikespolitiske kommentator Rolf Fredriksson ser det som att Danmark via omröstningen vill kunna välja EU-samarbete när det gäller biltjuvar och terrorister, men välja bort det när det gäller flyktingmottagande.

Så fungerar Danmarks undantagsrätt

Ett ja i folkomröstningen hade inneburit att Danmark släpper rätten att reservera sig mot rättsliga EU-samarbeten, gällande bland annat polis, migration och vissa juridiska familjefrågor. Vid en reservation får Danmark inte vara delaktiga i lagstiftningen – och inte heller i samarbeten som skapas. Om EU-lagstiftningen förändras stort riskerar Danmark att hamna mer och mer utanför – som till exempel i kommande Europol-samarbeten – medan de behåller visst självbestämmande.
Vid ett ja hade man i stället haft en tillvalsmodell, lik den Storbritannien och Irland har, där deltagande i samarbeten avgörs från fråga till fråga.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen