Analys: Dålig pr ett hot mot japans AI-industri
Trots decennier av forskning inom AI ligger japanska tech-bolag efter de amerikanska jättarna IBM och Google, skriver Financial Times Kana Inagaki i en analys. Hon menar att en del av förklaringen ligger i pr-arbetet.
– Japanska företag är inte bra på att marknadsföra sin teknologi. Därmed går de miste om möjligheter, säger Satoshi Kurihara, AI-expert vid universitetet för elektrokommunikation i Tokyo.
bakgrund
Artificiell intelligens
Wikipedia (sv)
I hänvisar hit. Se även AI (olika betydelser).
Artificiell intelligens (AI) är intelligens hos maskiner eller programvara. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorer och dataprogram med intelligent beteende. De flesta AI-forskare och AI-läroböcker definierar detta område som "studiet och utformningen av intelligenta agenter", där en intelligent agent är ett system som är medvetet om sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att lyckas. John McCarthy, som myntade begreppet 1955, definierar det som "vetenskapen och tekniken att göra intelligenta maskiner".
AI-forskningen är mycket teknisk och specialiserad, och djupt splittrad i delfält som ofta helt saknar kontakt med varandra. Till en del beror delningen på sociala och kulturella faktorer. Delområden har vuxit upp kring särskilda institutioner och enskilda forskares projekt. AI-forskningen är också kluven av flera tekniska frågor. Vissa delområden fokuserar på att lösa specifika problem. Andra är inriktade på en av flera möjliga metoder, på användningen av ett visst verktyg eller på att utföra speciella tillämpningar.
De främsta problemen (eller målen) för AI-forskningen är bland annat resonemang, kunskap, planering, inlärning, naturlig språkbearbetning (kommunikation), perception och förmåga att flytta och manipulera objekt. Artificiell generell intelligens är fortfarande ett av forskningens långsiktiga mål. Metoder som är vanliga för närvarande populära metoder är statistiska metoder, beräkningsintelligens och traditionell symbolisk AI. Det finns ett stort antal verktyg som används i AI, inklusive versioner av sökning och optimeringslära, logik, metoder baserade på sannolikhet och ekonomi, och många andra. AI-forskningen är tvärvetenskaplig, det vill säga att flera olika vetenskapsdiscipliner och yrken konvergerar, till exempel datavetenskap, matematik, psykologi, lingvistik, filosofi och neurovetenskap samt andra specialiserade områden, som artificiell psykologi.
Forskningsområdet grundades på påståendet att en central egenskap hos människor, nämligen intelligensen, "går att beskriva exakt, vilket gör det möjligt för en maskin att simulera den." Detta väcker filosofiska frågor om själen och om etiken kring att skapa konstgjorda varelser utrustade med människoliknande intelligens, frågor som har tagits upp i myter, fiktion och filosofi sedan antiken. Artificiell intelligens har varit föremål för en enorm optimism, men har också drabbats av häpnadsväckande motgångar. I dag har AI blivit en viktig del av teknikindustrin och utför de tyngsta uppgifterna kring många av de mest utmanande problemen inom datavetenskapen.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen