Arkivbild: Jonas Sjöstedt. (Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Sjöstedt: Vi är de första att täppa till kryphålen

Den minst nödvändiga parten i den svenska skolan är riskkapitalisten. Det säger Vänsterledaren Jonas Sjöstedt i Ekots Lördagsintervju. Han menar att det föreslagna vinsttaket för privata välfärdsbolag kommer att leda till att de kortsiktiga spekulanterna kastar in handduken, medan de seriösa, långsiktiga aktörerna blir kvar.

– Används skolpengen till elever och lärare så finns det inget som hindrar att man fortsätter, säger han.

SvD Näringsliv skriver att de största, mest kapitalstarka välfärdsbolagen kommer att kunna utnyttja kryphål i lagen, och öka sitt operativa kapital exempelvis genom att köpa lokaler.

– De konsekvensanalyser som är gjorda visar att den absoluta merparten av de pengar som nu tas ut i vinst kommer att återinvesteras i verksamheten. Och det är precis det som vi vill uppnå, säger han och tillägger:

– Skulle det visa sig att det trots det finns kryphål, då är vi de första som täpper till dem.

bakgrund
 
Debatten kring vinster i välfärden
Wikipedia (sv)
Vinster i välfärden eller välfärdsvinster är ett tema inom den svenska politiska debatten och samhälleliga debatten, som tagit allt större utrymme på 2010-talet. Debatten handlar om vinstuttag till ägare, exempelvis aktieutdelning, bör förhindras eller begränsas för företag vars verksamhet finansieras av skattemedel och som verkar inom vissa privatiserade brancher där offentlig sektor tidigare har haft monopol. Det kan exempelvis gälla vårdföretag enligt Lagen om valfrihetssystem, och friskolor som inte drivs av icke vinstdrivande organisationer. Motståndare till begränsing av välfärdsvinster föreslår istället att kvalitetskrav bör ställas på den vård eller undervisning som företagen levererar, och att tillsynsmyndigheter bör göra regelbundna kontroller och kunna besluta om förstatligande av verksamhet som inte uppfyller kraven. Som bakgrund till den svenska debatten hänvisas ofta till Caremaskandalen, som är benämningen på en intensiv mediarapportering och samhällsdebatt från oktober 2011 till våren 2012 som hade Carema Cares verksamhet i fokus. Skandalen resulterade i bland annat 4 000 artiklar på tre månader, en rapport från Timbro och interpellationer i riksdagen. I en undersökning genomförd av SOM-institutet vid Göteborgs universitet i mitten av april 2013 visade att en majoritet av svenska folket ansåg att vinstutdelning inte ska tillåtas inom skattefinansierad verksamhet, som vård, skola och omsorg. Efter detta har nya undersökningar visat att motståndet har minskat. undersökningen som gjordes 2014 hade andelen negativa till vinstutdelning sjunkit med tolv procentenheter. Bland de politiska partierna har frågan om vinster i välfärden varit delad. Vänsterpartiet har företrätt en förbudslinje, socialdemokraterna anförde att kvalitén inom välfärden var viktigare än vinstfrågan, och de borgerliga partierna menat att ett förbud inte är möjligt eller önskvärt utan att det är bättre att fokusera på kvalitetsfrågor inom hela välfärden. Efter socialdemokraternas och miljöpartiets kongresser 2013 har även de partierna intagit en mer kritisk hållning till vinstuttag i välfärden. En följd av budgetsamarbetet med Vänsterpartiet efter valet 2014 är att Socialdemokraterna tvingades tillsätta den så kallade Reepalu-utredningen med uppgift att utreda hur vinsterna i välfärden ska kunna stoppas.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen