Att Kristdemokraterna går ihop med Vänsterpartiet och kräver hårdare tag mot bankerna är ett riskfritt exempel på den nya linje som Ebba Busch Thor nyligen deklarerade – att man ska kunna göra upp med alla partier, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys.

Överenskommelsen öppnar också upp för något minst lika kontroversiellt: Politiska förhandlingar med Sverigedemokraterna, skriver han.

Å V:s sida visar överenskommelsen att partiet är redo att utmana konventioner, men det säger ingenting om man kan tänka sig att störta underlaget som den S-ledda regeringen bygger på, menar Eriksson.

Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach menar att partierna har ett gemensamt intresse i dagens utspel.

– Båda vill visa att de är en opposition att räkna med och att de gör vad som krävs, säger han.

Enligt Furtenbach är det i dagsläget för tidigt att säga vad förslaget om penningtvätt kan leda till.

Att Kristdemokraterna går samman med Vänsterpartiet i ett gemensamt utskottsinitiativ handlar bara om att KD snart vill göra samma sak med Sverigedemokraterna. Det skriver Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Johan Pehrson på Twitter.

Han är inte imponerad över samarbetet, som syftar till att stärka arbetet mot penningtvätt.

”Fast det är bara till för att KD senare kunna göra samma sak med SD”, skriver Pehrson.

”Detta ligger i strategin att ’våga’ agera med alla andra partier. Oavsett bakgrund”, skriver han i ett annat inlägg.

KD:s policyansvarige Johan Ingerö svarar att Pehrson fokuserar på maktspel och glömmer bort sakfrågorna.

”Enda rimliga tolkningen nu blir då att L är mer upprörda över oss än över penningtvätt i miljardklassen. Otroligt!” skriver han på Twitter.

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna går samman i ett gemensamt utskottsinitiativ för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det meddelade partiets ekonomisk-politiska talespersoner Ulla Andersson (V) och Jakob Forssmed (KD) på en gemensam pressträff.

– Vi tar ett initiativ för att brett utreda för hur vi kan stärka Finansinspektionen, säger Forssmed på pressträffen.

Det handlar om ett gemensamt förslag till utskottet på penningtvättsområdet.

– Vi har gemensamma uppfattningar i de här frågorna, säger Ulla Andersson.

– Vi tycker det var ett bra sätt att markera att det går att finna varandra över partilinjerna, fortsätter hon.

Pressträffen och frågestunden var över redan efter fem minuter.

De svenska partierna är oense huruvida EU-parlamentets och EU-ländernas mål om att 32 procent av energin ska vara förnybar år 2030 är rimligt. Det rapporterar SVT Nyheter.

Rimligt, tycker Moderaterna, som visserligen drev målet 35 procent – precis som KD och L. Sverigedemokraterna ville att målet skulle vara 27 procent medan S, MP och C ville höja det till 40. Längst gick V och Fi som ville ha 45 procent förnybart år 2030.

– Som det blev nu blev det inte tillräckligt bra, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V), som inte får medhåll av Tomas Tobé (M).

– Ställer du orimliga krav så kan det få till konsekvens att du flyttar jobb och tillväxt ut från Sverige och Europa, säger han.

Söndag den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Då har svenskarna chans att påverka vilka politiker som får makten att stifta de EU-lagar som också kommer att gälla i Sverige.

Totalt sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna i Europaparlamentet. För tillfället delar de åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ på de 20 svenska mandaten.

Efter Storbritanniens utträde ur EU minskar antalet parlamentsplatser till 705. Då får Sverige också ett extra mandat.

Få koll inför EU-valet med Omni nedan.

Den 26 maj röstar Sverige i EU-parlamentsvalet. De åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ, som alla är representerade i EU-parlamentet, kämpar om att få din röst på valdagen.

Vilket parti passar dig bäst? Vilket parti förtjänar din röst? Testa dig i någon av valkompasserna nedan.

Sprickan mellan Allianspartiernas väljare är tydlig. Det visar en mätning från DN/Ipsos, där man har bett väljarna att etikettera sig själva ideologiskt.

Konservatismen är en av de dominerande uppfattningarna för väljarna inom såväl M och KD – och detsamma gäller för SD-väljarna. Samma etikett är mycket ovanlig för de liberala C- och L-väljarna, som däremot i hög grad kallar sig feminister. Det är i sin tur mycket ovanligt bland väljarna i M, KD och SD.

Liberal är dock fortsatt den vanligaste benämningen bland väljare inom M, C och L – som också kallar sig globalister. Det står i skarp kontrast till SD-väljarna som i stället ser sig som nationalister. Bland KD:s väljare finns både globalister och nationalister.

104 tidigare riksdagspolitiker kvitterade ut drygt 18,6 miljoner kronor förra året i inkomstgaranti. Det visar en kartläggning som DN har gjort.

Dessa politiker har inga uppdrag i dag, men försörjs ändå helt eller delvis av riksdagen. Anledning är den så kallade fallskärmen som ger ex-politiker inkomstgaranti i jakten på nytt jobb. Systemet gjordes om 2013 så att man bara kan få fallskärm i två år i stället för 15, men för de som valdes in 2014 gäller de gamla reglerna.

– De är skickliga på att skapa sys­tem som i grunden ändå är förmån­liga för dem själva, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, till DN.

Opinion V-ledaren Jonas Sjöstedt vill tillsammans med de andra nordiska vänsterledarna att de som flyger mest ska betala högre flygskatt och de föreslår en progressiv flygskatt. Det skriver ledarna tillsammans på DN Debatt.

”När direktören flyger till New York för sjätte gången det året ska hen betala högre skatt än när barnfamiljen som gör en enstaka resa per år.”

V-ledarna skriver även att de vill avskaffa skattebefrielsen på flygets bränsle, men de är medvetna om att det kommer att ta tid. Partierna vill också satsa på snabbtåg, både i Norden och i övriga Europa och införa en europeisk tågfond.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt är kritisk till uppgifterna om att 700 miljoner kronor tas från biståndet för att täcka hål i budgeten.

Det var Ekot som tidigare i dag rapporterade att Sverige skjuter upp införandet av de nya reglerna för avräkning för flyktingkostnader från biståndet. Detta för att möjliggöra att ta pengar från biståndet för att använda i Sverige.

”Världens fattiga får finansiera skattesänkningar för Sveriges rikaste. S och MP årsmodell 2019”, skriver Sjöstedt på Twitter.