Rekordmånga kandidater i Irans parlamentsval

Denna artikel handlar om den iranska institutionen. För Väktarrådet i tv-serien Buffy och vampyrerna, se Buffy och vampyrerna#Väktarrådet. Väktarrådet (persiska: شورای نگهبان قانون اساسی, Shora-ye Negaban-e Qanun-e Assassi, oftast bara Shora-ye-Negaban) är en självständig icke-folkvald institution i det iranska statsskicket och består av sex mullor (troslärda) samt sex jurister. Den högste religiöse ledaren i Iran utser de sex troslärda. Chefen för rättsväsendet, som själv är utsedd av den högste religiöse ledaren, rekommenderar väktarrådets jurister men dessa utses av den högste ledaren. Väktarrådet har en central kontrollerande roll i Irans politik då den godkänner kandidater till de folkvalda institutionerna parlamentet och expertrådet samt presidenten. Detta råd, ej att förväxla med det så kallade expertrådet, har bland annat som uppgift att värna mot lagstiftning och andra förslag som kan vara 'skadliga' för statsskicket.

Den Islamiska Republiken Iran bygger sedan den iranska revolutionen under ledning av ayatolla Khomeini på shiamuslimska principer och lagarna grundas på koranen och sharia. Den nya konstitutionen skrevs ner 1979 i samband med monarkins fall samma år. Iran grundade en av världens äldsta monarkier, den akemenidiska dynastin, och har under större delen av sin historia styrts av shaher. Landet var en konstitutionell monarki med flerpartisystem från 1906 fram till 1975 då Mohammad Reza Shah införde en enpartistat 1975 och i praktiken styrde som absolut monark fram till revolutionen. I början av 1980-talet infördes ett strikt kontrollerat flerpartistyre efter att ayatollah Khomeini övertagit regeringsmakten 1979 och i praktiken blivit diktator. Under det pågående kriget mot Irak var efterfrågan på enighet stor och kombinerat med en stark folklig popularitet kunde Khomeini under de följande åren rita upp ett styrelseskick som gav skenet av att vara mer demokratiskt men som i praktiken gav honom som innehavare av statschef den totala makten genom en väv av konstitutionella förordningar och utnämningsrätter. I praktiken innebär landets konstitution att folket har en avgörande makt men som i praktiken ger enorma befogenheter åt statschefen, det vill säga Khomeini själv och hans efterträdare. Genom att ge de folkvalda styrande möjligheter att sortera bort kandidater på moralisk grund och (åtminstone inledningsvis) med folkets förlov har regeringens myndigheter stora möjligheter att förhindra maktskifte och liberalisering. Media och armén är underställda statschefen och under hård kontroll, vilket stärks av religionen och de religiösa förordningar som konstitutionen innefattar.