Allt pekar på att det blir en konservativ storseger i gårdagens parlamentsval i Iran. Ett sådant resultat vore en bakläxa för de politiker i landet som förespråkat mer öppenhet mot väst och lär begränsa landets utrikespolitiska alternativ framöver, skriver The Guardians Patrick Wintour.

Resultatet skulle också kunna innebära att president Rouhani, som tillhör den politiska mitten, kan stå inför en besvärligt tid fram till presidentvalet nästa år.

Reuters Parisa Hafezi skriver i en analys att de konservativa förvisso driver en anti-västpolitik, men att de ekonomiska sanktionerna mot landet till sist ändå kan göra att de blir tvungna att samtala med USA.

Hon skriver att landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei, som de konservativa falangerna i parlamentet står nära, kan bli ”tvungen att tömma giftbägaren”, ett uttryck som användes när Khameneis företrädare ayatolla Ruhollah Khomeini gick med på en vapenvila i kriget mellan Iran och Irak.

Att det nya coronaviruset tycks ha fått fäste i Iran och Italien, utan att man kan se några tydliga kopplingar tillbala till Kina, tolkar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, som att risken för en pandemi har ökat.

– Det är uppenbart att man missat någonting. Den här spridningen har flugit under radarn och i och med det har risken verkligen ökat, säger Olsen till TT.

Statsepidemilogen Anders Tegnell menar dock att det inte är så konstigt att uppgifterna från Iran och Italien fortfarande är knapphändiga.

– Det är ingen osäkerhetsfaktor, utan det är rimligt att det tar några dagar för oss att få lägesrapporten från WHO, säger han.

När 162 av 208 valkretsar i Iran är räknade har de konservativa och ultrakonservativa som väntat tagit ledningen, skriver TT med hänvisning till landets valkommission. Rösterna räknas för hand och valet tros vara färdigräknat under söndagen.

Valdeltagandet ser ut att bli lågt, runt 40 procent i hela landet och bara runt 30 procent i huvudstaden Teheran.

USA:s försvarshögkvarter Pentagon uppger att 110 amerikanska soldater sårades i samband med Irans raketattack mot en militärbas i Irak den 8 januari.

Antalet skadade är högre än vad som tidigare framkommit. Samtliga ska ha fått lättare hjärnskador och enligt det amerikanska försvaret är 77 av dem redan tillbaka i tjänsten.

Irans attack var en vedergällning efter att USA dödat toppgeneralen Qassem Soleimani i Bagdad den 3 januari, rapporterar AFP.

Inför dagens parlamentsval i Iran uppmanade landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, alla väljare att utnyttja sin rösträtt. Men valdeltagandet tros ändå bli lågt.

En som valde att inte röst är 18-årige studenten Amir Bahador Marzpour.

– Jag röstade inte för politikerna bara lovar saker de inte inte håller, säger han till AFP.

Tjänstemannen Ali Javanrodi, 35, tänker tvärt om.

– Valet är mycket viktigt för vår nation, i kampen mot våra fiender i EU – Frankrike, Storbritannien och Tyskland – och USA, säger han till al-Jazira.

Vid midnatt lokal tid stängde slutligen vallokalerna i parlamentsvalet i Iran, sex timmar efter utsatt tid, skriver AFP. Stängningen försköts om och om under kvällen med hänvisning till att alla skulle hinna rösta.

Landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei inledde valdagen med att lägga den allra första rösten och samtidigt uppmana folket att utnyttja sin röst.

Ändå såg valdeltagandet ut att bli lågt, vilket anses gynna de konservativa krafterna i landet.

Resultatet väntas presentas på söndag.

Flera av Irans grannländer stänger nu sina gränser mot landet av rädsla för det nya coronaviruset, skriver New York Times. En bidragande orsak är misstankar om att smittan i Iran är mer utbredd än landet tidigare uppgett.

Så sent som i tisdags uppgav Iran att smittan inte finns i landet, men under torsdagen uppgav myndigheterna att 18 personer var smittade och fyra hade dött.

Utbrottet i Iran är koncentrerat runt den heliga staden Qom söder om huvudstaden Teheran, ett populärt resmål för shiamuslimer i regionen. BBC rapporterar dock att sjuvårdarbetare i Iran säger att smittan redan kan finnas i landets alla större städer.

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus säger att han är mycket oroad över att smittan tycks ha fått fäste i Iran, inte minst eftersom det är oklart hur viruset nått landet.

Dagens val i Iran ser ut att leda till att konservativa anhängare till ayatolla Ali Khamenei stärker sin makt i parlamentet, skriver Reuters.

Parlamentsvalen i Iran är hårt styrda och i år fick omkring hälften av de cirka 15 000 personer som anmält sig nej till att ställa upp.

De 290 ledamöterna i majlis, parlamentet i Teheran, har en begränsad makt. Men en konservativ majoritet i parlamentet kan spela en viktig roll när landet nästa år ska välja ny president.

Irans president Hassan Rouhani kommer från en mer pragmatisk fraktion och har vunnit de två senaste presidentvalen med löftet att öppna upp Iran mer mot omvärlden.

Tidigt på fredagsmorgonen öppnade vallokalerna i Iran som i  dag går till parlamentsval, rapporterar flera internationella medier.

De senaste månaderna har präglats av en stor turbulens i landet och valdeltagandet väntas bli lågt. Landets ledning verkar oroad över det stora allmänna missnöjet, och vädjar till befolkningen att gå till valurnorna på fredagen.

– Vänd inte valet ryggen. Låt oss ha ett högt deltagande, sa president Hassan Rohani under januari.

Omkring 58 miljoner iranier är berättigade att rösta i valet.

Säkerhetskonferensen i Münchens styrka är också dess svaghet. Under 48 timmar samlas värdsledarna på samma ställe och under 48 timmar koncentreras alla världskriser dit, skriver Matthias von Hein i en analys i Deutsche Welle.

Dit hör konflikten mellan Iran och USA och utrikesministern Javad Zarif kritiserade som väntat Washington och meddelade att samtal med USA är uteslutna så länge inte sanktionerna mot Iran lyfts.

Judy Dempsey på utrikespolitiska tankesmedjan Carnegie Europe skriver om talen från Slovakiens president Zuzana Caputova och Frankrikes president Emmanuel Macron.

”Macrons syn är att Europa behöver strategiska ambitioner, Caputovas att Europa måste försvara sina värderingar”, skriver hon.

Det handlar om värden som demokrati, frihet och tolerans – utan dem hade Caputova inte kommit till makten. Det är ett viktigt påpekande för att förstå de östliga medlemstaterna, menar Demspey och lyfter fram hur Ungern och Polen verkar för att försvaga rättstaten och medias oberoende.